Greklands konservativa regeringskoalition har, genom att åberopa undantagslagar som gör det möjligt att med tvång mobilisera arbetare vid civil oordning eller naturkatastrofer, utfärdat ett förbud för att hindra att 88 000 gymnasielärare går ut i strejk. Lärarna planerar att inleda strejken på fredag, vilket är den första dag då 11 000 av landets gymnasieelever ska skriva inträdesprov till högskola och universitet.
Premiärminister Antonis Samaras åberopar undantagslagen om civil mobilisering då han menar att eleverna har en ”helig rätt” att skriva sina slutprov. Om lärarna ignorerar det utfärdade dekretet hotar Samaras att låta arrestera dem.
Bakgrunden till strejken är att regeringen ska ålägga gymnasielärarna att arbeta två timmar längre i veckan för samma lön, samt att 4 000 lärare ska omstationeras till avlägsna delar av landet för att täcka bemanningsluckor – om de motsätter sig flytten får de sparken. Lärarfacket OLME befarar också att uppemot 10 000 deltidslärare kommer att avskedas när deras visstidskontrakt löper ut. Under nästa vecka planerar lärarna att utöka stridsåtgärden med en femdagarsstrejk.
På måndagen vädjade lärarna om stöd från Greklands två största fackförbund, GSEE och ADEDY, för att kunna genomföra strejken på fredag. ADEDY, som organiserar offentliganställda, besvarade vädjan med att meddela att deras medlemmar kommer att gå ut i en sympatistrejk på tisdag i nästa vecka.
– Vi fördömer till fullo regeringens beslut. Vi kommer att protestera mot dekretet om civil mobilisering och stödja lärarnas krav, säger ADEDYS generalsekreterare Ilias Iliopoulos till nyhetsbyrån Reuters.
Sympatistrejken väntas stänga offentliga skolor, lokala förvaltningskontor och dra ned bemanningen på sjukhus till ett minimum.
Även GSEE:s generalsekreterare Nikos Kioutsoukis markerade mot regeringens tilltag.
– Det är oacceptabelt. De har ingen rätt att kriminalisera en planerad strejk, säger han till Reuters.
Det är tredje gången i år som den aktuella undantagslagen tillämpats mot anställdas strejkrätt. I januari tvingade regeringen, med hjälp av hundratals kravallpoliser, arbetarna att återgå i arbete efter en nio dagar lång strejk i Atens tunnelbana. Förbudet utvidgades därefter med ett nytt dekret till att även omfatta 2 500 järnvägs- och spårvägsarbetare som strejkat i solidaritet med tunnelbanearbetarna.