Förra veckan påbörjades en omfattande lockout av 60 000 danska lärare, som vägrar gå med på en ny skolreform om längre arbetsdagar. Förhandlingarna hölls utan några fackförbund – ett övertramp i den nordiska modellen, anser bland andra Nordiska lärarorganisationers samråd.
Den 2 april lockoutades 60 000 lärare i Danmark, vilket lett till att nära 900 000 grundskoleelever står utan skolundervisning. Orsaken till lockouten är en förändring av kollektivavtalet som regeringen och arbetsköparna, KL, Kommunernes Landsforening, (Danmarks motsvarighet till SKL), vill göra.
Arbetsköparna vill förlänga lärarnas arbetsdagar så att de kan undervisa eleverna längre. Men lärarna själva är nöjda med kollektivavtalet som det är i dagsläget. Enligt KL:s förslag ska skolledningen bestämma hur mycket tid som ska läggas på förberedelser respektive lektionstid, något som lärarna vill kunna besluta om själva. Dessutom är lärarna oroliga för att undervisningen kommer att bli lidande när tiden för förberedelser ska minskas.
Arbetsköparna och regeringen höll förhandlingarna bakom lärarnas ryggar utan att de fick något att säga till om. När Danmarks Lærerforening, DLF, fick kännedom om förslaget sade de nej, varpå lärarna omgående varslades om lockout.
Förhandlingarna mellan DLF och KL pågår fortsättningsvis. DLF har bland annat föreslagit att lärarna kan undervisa 25 timmar i veckan, vilket är 25 procent mer än i dag.
– I Danmarks Lærerforening har vi från första början av förhandlingarna på alla sätt försökt att nå en överenskommelse. Vi har föreslagit en utveckling av det nuvarande avtalet, där lärarna undervisar 25 timmar i veckan, säger DLF:s ordförande Anders Bondo Christensen i ett pressmeddelande.
– Jag hoppas att vi kan nå en överenskommelse som förhindrar att grundskolan hamnar i ett kaotiskt läge. Min oro gäller inte bara de drabbade eleverna, men även skolans vardag på längre sikt.
Enligt DLF vill arbetsköparen att avtalet mer ska likna gymnasielärarnas avtal. Vilket innebär att lärarna inte har rätt till att veta när de ska jobba eller vara lediga, ingen maxgräns för undervisningstid, inga uppsägningsbestämmelser, inga lokala bestämmelser och ingen arbetstidsregistrering.
– Jag känner verkligen att min fackliga stolthet blir trampad på. Vi blir beskyllda för att vara odugliga och lata. Jag är trött på att få höra att jag har ett arbete där jag går hem tidigt och har lång semester. Det gör mig både ledsen och arg, säger Kirstine Tordenskjold Pedersen, lockoutad lärare som arbetar i fjärde och femte klass, till tidningen Arbejderen.
Både Nordiska lärarorganisationers samråd, NLS, och EU:s lärarorganisation The European Trade Union Committee for Education, ETUCE stödjer de lockoutade lärarna och tycker inte att regeringen ska lägga sig i hur deras arbetsuppgifter ska fördelas.
Mattias Åström, Lärarförbundets förhandlingschef, håller med NLS och ETUCE och anser att Danmarks regering och KL har gjort fel när de har valt att helt utesluta förhandlingar med fackförbund innan förslaget presenterades.
– Det är ett kraftigt avsteg från den nordiska modellen som inte får ignoreras. Gemensamma lösningar och förhandlingar mellan parterna måste alltid genomföras för att främja arbetsmarknaden och staten, säger Mathias Åström.
Danmarks skolpedagoger är däremot inte lockoutade och bedriver alltså lektioner som vanligt. Skolpedagogerna finns som stöd i klasser där det finns elever med särskilda behov. Tidningen Politiken skriver att i många kommuner ska dessa pedagoger undervisa klasserna själva under lockouten, när de i vanliga fall undervisar tillsammans med en annan lärare.