”Jobbpakten är lönedumpning”

Även om de allra flesta av LO-förbunden är positiva till jobbpakten finns det fortfarande fackliga kritiker. De hävdar att projektet syftar till att dumpa lönerna.

Inledning
Eva Östling Ollén, vd för Visitas.
Foto: Charlotte Strömwall

De flesta LO-förbunden har ställt sig positiva till introduktionsanställningarna som ett sätt att skapa jobb och komma till rätta med ungdomsarbetslösheten. Detta till trots finns det fortfarande fackliga röster som inte ser jobbpaktens lösningar som något annat än lönedumpning. Arbetaren har talat med representanter för Hamnarbetarförbundet, SAC–Syndikalisterna och Transportarbetarförbundet, alla kritiska till jobbpaktens fördelar.
Även om introduktionsanställningarna inte är helt identiska är det gemensamma att en ungdom anställs på 100 procent, men till 75 procents lön. Tre fjärdedelar av arbetstiden ska vara reguljärt arbete och de resterande 25 procenten ska innehålla någon form av utbildning, vars innehåll och struktur hittills är ospecificerat.
– Nu vill man få till introduktionsanställningar inom arbetsintensiva branscher som handels och hotell- och restaurang, branscher som har stort behov av personal och inte jättekvalificerade jobb. Frågan är hur man utbildar någon i att sitta i en kassalinje, eller i att städa en toalett i mer än två veckor?
Det säger Liv Marend, generalsekreterare för SAC. Hon är övertygad om att utbildningsdelen helt enkelt kommer att bli reguljärt arbete. Hon får medhåll från LO-förbundens enda kritiker Transport.
– Risken tror jag är överhängande. Jag skulle bli mycket förvånad om det inte bli det. Det är ett sätt att få billigare arbetskraft. Jag tror inte att utbildningen leder till någonting, säger Lars Lindgren, förbundsordförande.

Kritikerna befarar också att det kommer att leda till undanträngningseffekter på resten av arbetsmarknaden. I industrins avtal ­garan­terar inte en introduktionsanställning ett fast jobb efter slutförd tolvmånaders­period. Vidare finns möjlighet att anställa en ungdom på introduktionsanställning i stället för en tidigare anställd med förtur till återanställning. Därigenom ges möj­ligheten att byta ut fast personal mot mindre säkra introduktionsanställda som löser av varandra.
Varken Anders Borg eller arbets­köparorganisationerna har velat göra gällande att pakten har en ­huvudsaklig ambition att sänka ­ingångslönerna. Men Visitas vd Eva Östling Ollén är mer direkt.
– Jo, vi måste göra något åt ingångslönerna. Vi har de senaste åren haft en otroligt stark utveckling på dem. Det är inte bra och en stor nackdel för oss.

Liv Marend tror att även om introduktionsanställningarna är riktade mot ungdomar under 25, finns risken att anställningsformen utvidgas till andra grupper på arbetsmarknaden.
– Det är så det funkar att man prövar på unga och ser om det faller väl ut. Gör det kan man sprida det till långtidsarbetslösa eller folk som inte bott så länge i Sverige, säger hon.
Liv Marends farhåga är inte helt ogrundad. Eva Östling Ollén bekräftar att en spridning av introduktionsanställningsformen är en ambition.
– Det hade varit positivt om den hade kunnat omfatta en större del av dem som står utanför arbetsmarknaden.