Det pågående experimentet med arbetskraftsinvandring har havererat totalt. Det är lätt att konstatera bara efter den senaste veckans nyhetsskörd. Afrikaner utnyttjas i skogsindustrin, vilket går att läsa mer om i denna tidning, tjänstemän på Migrationsverket har gripits för att ha sålt arbetstillstånd och anklagas för grovt mutbrott. Invandrare erbjuds samma okvalificerade jobb som invandrare och […]
Det pågående experimentet med arbetskraftsinvandring har havererat totalt. Det är lätt att konstatera bara efter den senaste veckans nyhetsskörd. Afrikaner utnyttjas i skogsindustrin, vilket går att läsa mer om i denna tidning, tjänstemän på Migrationsverket har gripits för att ha sålt arbetstillstånd och anklagas för grovt mutbrott. Invandrare erbjuds samma okvalificerade jobb som invandrare och flyktingar hänvisats till de senaste 35 åren – diska, städa, steka hamburgare.
Enligt färska uppgifter har två tredjedelar av de utfärdade arbetstillstånden rört den typen av jobb.
För att få ett arbetstillstånd beviljat måste tjänsten godkännas av facket på arbetsplatsen, lönen får inte vara för låg och anställningsavtalet får inte innehålla några konstigheter.
Hur det ser ut i verkligheten för den anställde är en annan sak. En heltidsarbetande diskare ska som minst tjäna 18 774 kronor före skatt enligt Hotell- och Restaurangs avtal. Det ger bara knappa 15 000 kronor in på lönekontot – en invandrare på fulavtal riskerar få betydligt mindre. Arbetstillståndet är avhängigt av anställningen, och därmed av arbetsköparens välvilja. Det finns med andra ord mycket rationella skäl att inte klaga när det visar sig att varken veckoarbetstid eller lön överensstämmer med det kontrakt facket godkänt. Som vi kunnat se med fallet på McDonalds i Stockholm i höstas, så förekommer det till och med att chefer tvingat till sig mutor varje månad av sina lågavlönade anställda.
Arbetskraftsinvandringen har alltså öppnat upp för ytterligare ett sätt att utnyttja människor som inte är i ett läge där de känner att de kan stå upp för sina rättigheter. Ibland naturligtvis för att de upplever att ett hägrande permanent uppehållstillstånd är värt den usla lönen. Och de är åtminstone inte papperslösa, de har tillstånd att vistas och arbeta i landet med allt vad det innebär av rätt till sjukvård, skolgång för barnen och så vidare.
Det cyniska utnyttjandet av människors fattigdom och desperation var lätt att förutse. Det var många som varnade, och rimligen bör även de som fattade beslutet om dagens modell ha förstått hur den skulle kunna utnyttjas. Frågan är om de brydde sig.
Samtliga arbetsmarknadsåtgärder som den borgerliga regeringen infört har haft ett tydligt syfte – att sänka lönerna och att urholka anställningstryggheten och därmed fackets makt. Det sker med små steg, fjärran från exempelvis Thatchers frontalangrepp på den brittiska arbetarrörelsen under 1980-talet.
Fredrik Reinfeldt säger sig respektera den ”svenska modellen” – samtidigt samverkar olika lagändringar och åtgärder för att sätta den ur spel.
Det är samtidigt viktigt att poängtera att kritiken av arbetskraftsinvandringen inte handlar om att ”de kommer hit och tar våra jobb”, utan om att människor utnyttjas. Dels de enskilda som luras på lön och anställningsvillkor, dels i förlängningen alla andra när lönerna pressas nedåt.