Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdoğan kommenterade de syriska attackerna, som inträffade bara några hundra meter in på turkiskt område, med att landet inte är intresserade av krig ”men att vi inte är långt därifrån heller”. Strax efteråt besvarade Turkiet attackerna, och enligt det syriska människorättsobservatoriet i London, SOHR, dödades flera syriska soldater vid en militärpostering nära gränsstaden Tel Abyad.
Turkiets parlament gav samtidigt klartecken för att gå in med sin militär i Syrien. Något som, enligt bedömare, kan ha flera skäl. Det senaste halvåret har nämligen striderna med den kurdiska gerillan PKK ökat i intensitet. Över 500 gerillasoldater har dödats av Turkiet sedan i somras, enligt representanter för den turkiska regeringen.
Genom att gå in i Syrien skulle Turkiets militär ges möjlighet att inte bara slå tillbaka mot den syriska militären, utan även mot den kurdiska organisationen Folkets försvarsenheter, YPG, och PKK, som under inbördeskriget lyckats ta kontroll över stora områden i norra Syrien och därmed skaffat sig en stark plattform.
– Turkiet ser det som en överhängande fara att kurderna lyckats resa sig i Syrien och är oroliga för att det ska ge förnyad kraft och moral åt kurder i det egna landet också, säger vänsterpartisten Yekbun Alp från Kurdiska solidaritetsföreningen i Uppsala.
Enligt henne vill den turkiska armén nu in i Syrien för att med våld skrämma och försöka förgöra den kurdiska befolkningen.
– Turkiet har försökt tysta ned kurdernas kamp för sina grundläggande mänskliga rättigheter. Man har arresterat över 8 000 kurdiska politiker, borgmästare, advokater, människorättsaktivister och journalister. Vart än i världen kurderna lyckas så ses det som ett hot mot Turkiets existens, då konstitutionen bygger på att värna om enhetsstaten och turkiskheten, säger Yekbun Alp.
Även Mikael Eriksson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, säger att just det kan vara ett av skälen till att Turkiets parlament röstade igenom förslaget att militären ska kunna ta sig in i Syrien. Fortsatta attacker, liknande dem som nyligen skett, kommer att kräva en större kursändring i Turkiets förhållningssätt mot grannlandet.
– Till slut urholkar droppen stenen. Turkiet kommer att lägga det här på minnet. Till skillnad från hur Turkiet såg att de arabiska revolterna drabbade Syrien i ett inledningsskede så ser man i dag inte Syriens president Bashar al-Assad som en trovärdig granne. De stödjer ju oppositionen i landet och det är klart att om attackerna fortsätter så måste Turkiet till slut dra en tydlig säkerhetspolitisk gräns eftersom det handlar om nationell säkerhet, säger Mikael Eriksson.
Syrien har sagt att de ska utreda hur det kommer sig att granater slog ned på den turkiska sidan, men än så länge har ingen officiell ursäkt kommit. Den turkiska militären säger sig dock ha bevis på att attackerna kommer från en militäranläggning kontrollerad av den syriska armén och inte från rebellgrupper i området som det spekulerats i.
Tomas Ries, lektor i strategi och säkerhet vid Försvarshögskolan i Stockholm, menar att Turkiets agerande framöver kommer att vara oerhört genomtänkt.
– Den kurdiska dimensionen finns så klart med om Turkiet väljer att gå in i Syrien. De har ett stort intresse att slå till mot militanta kurdiska organisationer som opererar inne i Syrien, säger han.
Tomas Ries tror också att Turkiet kan vara på väg att etablera en säkerhetszon vid gränsen mellan länderna. Något som i sådana fall skulle ge den syriska oppositionen ett bättre läge att återhämta sig och träna inför striderna med den syriska armén.
– Även om det kanske inte skulle vara gångbart för Turkiet rent juridiskt att upprätthålla en säkerhetszon inne på syriskt territorium så tror jag inte att något land skulle försöka stoppa dem. Turkiet är dessutom väldigt starka militärt så det skulle vara svårt för Syrien att sätta stopp, säger han.
