Nästa år ska EU:s bemanningsdirektiv bli svensk lag. Enligt regeringen ska nu bemanningsanställda inte kunna nekas samma villkor som de som är direkt anställda. Lagen ska, enligt arbetsmarknadsminister Hillevi Engström, M, skydda arbetarna och ge dem bättre villkor.
– Det här handlar om att stärka de bemanningsanställdas rättigheter samtidigt som man säkerställer att branschen ska fortsätta växa, säger Niklas Gillström, Engströms pressekreterare.
Lagförslaget innebär att de som arbetar via bemanningsföretag, utan kollektivavtal, ska garanteras samma lön för samma arbete, men också övriga villkor på arbetsplatsen. Men lagen ger utrymme för undantag.
– Det ser spontant bra ut med likabehandlingsprincipen för att skydda de mest utsatta, men med de undantag som finns i lagförslaget återstår det att se hur det slår i praktiken, säger arbetsrättsjuristen Erik Mägi, SAC:s tidigare förhandlingssekreterare.
Bemanningsföretag med kollektivavtal, vilket i dag motsvarar 90–95 procent av marknaden, tillåts göra avsteg från likabehandlingsprincipen. Ett av dem är att om bemanningsföretaget har en lägre lön har de rätt att avstå från att ge samma lön som inhyrningsföretaget betalar sina egna anställda.
Niklas Gunnarsson har de senaste fyra åren arbetat på olika bemanningsföretag. Han har egna erfarenheter av att inte dela arbetsvillkor med sina direktanställda arbetskamrater.
– Jag tycker att det låter som en bra idé med lika lön och samma rättigheter som fastanställda. Man genomför samma arbete, då tycker jag att man ska ha rätt till samma villkor, säger han.
Men han är skeptisk till lagens undantag och tror att bemanningsföretagen även i fortsättningen kommer att hitta kryphål.
– Undantaget är skit. Det är ändå de stora bemanningsföretagen som styr och de är ju kollektivavtalsbärande. Där kommer ju inte lagen att få något genomslag.
Han säger att även om man kan hoppas att lagen är ett steg i rätt riktning är det inte bara lön och allmänna villkor som är problematiskt. En grundläggande trygghet för den bemanningsanställda kommer fortfarande att saknas.
– Många bemanningsföretag anställer en på ett halvår eller mindre, så att det blir lättare att sparka folk. Det kommer ju inte försvinna. Det finns fortfarande en osäkerhet att ifrågasätta saker eftersom det går att kicka ut en och ta in en ny i ledet.
EU:s bemanningsdirektiv skulle ha varit infört i Sverige redan i december 2011. Men protesterna har varit många och lagförslaget har dröjt. När nu förslaget är lagt har många av de fackliga stridsfrågorna inkluderats. Bland annat har facken rätt att kämpa för bättre villkor än EU:s miniminivå. Den befarade begränsningen av fackets rätt att vidta konfliktåtgärder för att kräva bättre villkor för anställda i utländska bemanningsföretag uteblev.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. Dock har Henrik Bäckström, vd för arbetsköparorganisationen Bemanningsföretagen, hotat att stämma regeringen till EU-domstolen. Detta om inte bemanningsföretagens intressen tas tillvara i tillräcklig utsträckning.
