Om ett svenskt företag tar in arbetare från ett land utanför EU ställer Migrationsverket krav på att företaget ordnar med bland annat bostad och transport åt de anländande arbetarna. Företaget måste dessutom garantera arbetarna en lön på 18 495 kronor i månaden plus semesterersättning oavsett om det finns några bär att plocka eller om de inte klarar av att plocka tillräckligt med bär. Totalt landar lönen på ungefär 21 500 kronor per månad.
– Vi kontrollerar att villkoren uppfylls innan tillståndet beviljas. Vi undersöker bland annat om det finns tillräckligt med pengar för att betala ut löner, samt om det finns tillgång till bostäder och fordon, säger Nina Johansson, expert på arbetstillståndsenheten på Migrationsverket.
Om bärplockarna däremot kommer från länder inom EU omfattas de av den fria rörligheten och behöver därför inte uppehålls- eller arbetstillstånd. Det innebär att Migrationsverket inte kan kontrollera anställningsvillkoren för dem. EU-medborgare har rätt att vistas och arbeta i Sverige i upp till tre månader utan att registrera sin uppehållsrätt. Det är ett problem enligt fackförbundet Kommunal, som sluter kollektivavtal med de utländska företag som skickar hit bärplockare.
– Bärplockarna från europeiska länder omfattas inte av ett arbetsgivar–arbetstagarförhållande, vilket gör det svårt för oss att agera. I stället kommer de hit som vilka sommarbärplockare som helst och säljer sina bär. Det leder, som vi sett i medierna, till att människor blir hitlurade och får leva under dåliga förhållanden, säger Per Holmström, vice ordförande för Kommunal.
Han anser att bärmarknaden borde regleras så att samma regler gäller för alla.
– I dag är det vissa som kommer hit och betalar skatt, medan andra plockar bär skattefritt. Det är även orättvist mot de företag som faktiskt försöker vara seriösa, säger han.
Även om situationen är bättre för de utomeuropeiska bärplockarna anser Per Holmström inte att situationen är perfekt. I dag sluter Kommunal ett bemanningsavtal med de enskilda utländska företagen som sänder hit bärplockare.
– Vi skulle hellre se att vi hade ett centralt avtal som är bättre utformat för den här branschen. Men svenskt Näringsliv och Almega har hittills varit ointresserade av det, säger han.
När det gäller utomeuropeiska bärplockare är det svårt att kontrollera hur arbetsköpare i slutändan lever upp till sina åtaganden. Migrationsverket kan inom nuvarande lagstiftning inte utföra någon sådan uppföljning.
– Däremot kontrollerar vi om företag som söker tillstånd betalade ut rätt lön förra året. I annat fall är det facket och övriga aktörer som sköter efterkontrollen som inom alla andra branscher, säger Nina Johansson.
