Utrikes

Regeringen stoppade norsk oljestrejk

Regeringen ingrep i oljearbetarkonflikten i Norge, som bland annat handlar om pensionsvillkor och rätt till betald föräldraledighet. FOTO: jon fahey/scanpix

Nu väntar tvångsmedling och skiljedomsförfarande för parterna i oljekonflikten i Norge. Under tisdagen, samma dag som lockout annars trätt i kraft, återgick de strejkande till arbetet. Det handlar om att ”skydda Norges vitala intressen”, enligt arbetsmarknadsministern. Ett svek, enligt facket.

Oljearbetarstrejken har pågått sedan den 24 juni och omfattat drygt 700 anställda. Konflikten handlar bland annat om pensionsvillkor och rätt till betald föräldraledighet. 

– Vi är svikna av den rödgröna regeringen. Men mest förbannade på arbetsgivarna, som tvingade fram regeringens ingripande med sitt lockoutvarsel, säger Per Martin Labråthen vid fackförbundet Industri Energi till tidningen Arbetet. 

Han tillägger att besvikelsen är stor bland medlemmarna. 

– En del är helt vilda och kräver att vi fortsätter att strejka.

En del i konflikten är  att arbetsköparsidan sagt nej till krav om möjlighet till pension från 62 års ålder. Enligt facket ingår pensionsförmånen i en central löneuppgörelse från 1998 som arbetsköparna inte ensidigt kan upphäva. Dessutom ska cheferna inom oljebolagen ha kvar möjligheten till pension från 62 år.

Arbetsköparorganisationen hänvisar till en nyligen genomförd reform av Norges allmänna pensionssystem som ”syftar till att det ska löna sig att arbeta längre upp i åldrarna”, och menar att det då inte är ”försvarbart att ha extremt goda villkor för enskilda grupper”, skriver Arbetet. Arbetsköparna hävdar också att pensionsförmånen för de anställda aldrig har skrivits in i något centralt avtal.

Flera medlingsförsök har gjort och senast förra helgen genomfördes en tvångsmedling efter rege­ringsbeslut. Efter det stod parterna fortfarande långt ifrån varandra. För en vecka sedan varslade arbetsköparna om lockout, som skulle ha trätt i kraft den 10 juli och berört drygt 6 500 plattformsarbetare. 

– Strejken var laglig, men konsekvenserna av en lockout gjorde att vi tvingades ingripa, säger arbetsmarknadsminister Hanne Bjurström (AP) till NTB. 

En nedstängning av olje- och gasleveranserna skulle ha kostat närmare två miljarder kronor om dagen, skriver NTB. Enligt fackets beräkningar har strejken har kostat omkring 200 miljoner kronor  per dygn, vilket om lockouten brutit ut skulle ha stigit till ett två och en halv miljard. 

Konflikten kommer nu att lösas i ett skiljedomsförfarande, där en nämnd beslutar om löner, tillägg och pensionsvillkor. Hur villkoren kommer se ut är vid denna tidnings pressläggning inte klart, men kommer antagligen innebära att facken tvingas ge upp pensionskraven, skriver Arbetet. 

Samtidigt uppger TT att förberedelserna för lockout stoppas och att de strejkande återgår till arbetet. Fackföreträdare säger till norska medier att regeringen tagit ställning för arbetsköparna men att kampen fortsätter.

– Vårt förslag till lösning hade inte kostat arbetsgivarna en enda ny krona. Nu ska vi göra vad vi kan i skilje­domen, och vi ska förbereda ärendet för att överklaga detta beslut nationellt och internationellt, säger företrädare för facken Industri Energi och SAFE i ett gemensamt uttalande. 

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984