Jag tror jag kommit på något. Det är konstigt, allt privatiseras.
Skolor, sjukvård och bibliotek. Somliga har till och med föreslagit att kungahuset ska privatiseras. I stället för att tvingas leva som socialfall, vilket nu är fallet.
Men någonstans har en viktig bit glömts bort. Politiken. Varför vill inte politikerna ställa sig till marknadens förfogande? Visst, det är klart, många av dem, speciellt från alliansen, är redan uppköpta, men jag tycker att det finns mycket att vinna på att alla politiker såldes ut.
Vi går väl helt enkelt på den gamla trotjänaren BU-modellen (Beställar-Utförare-modellen). Folket beställer beslut av politikerna som sedan implementeras av tjänstemän. Här kan man tänka sig, om man står till vänster, att gå samman. För fram gemensamma krav. Om alla delade på kostnaden skulle det inte behöva bli så dyrt heller.
Visserligen finns det redan i dag grupper som har råd att betala för den politik man anser ska föras. Företag kallas en grupp. Gruppen är så lat att man inte ens orkar påverka politikerna direkt, utan man anställer speciella tjänstehjon att utföra arbetet, så kallade lobbyister.
Det märkliga med lobbyister är att de själva inte vill något, utan att de blott är vilja-till-salu. Så återigen, vi skulle kunna gå samman några stycken och köpa beslut.
Med köpta politiker kanske man rentav skulle kunna ställa krav på dem.
Givetvis enbart kvantitativa krav, det är ju det enda som finns.
Alltså kunde man kräva ett visst antal motioner, propositioner och inlägg, men även att de skulle vinna omröstningarna. Hur skulle det annars se ut? Vi måste på något sätt utkräva ett ansvar även av den politiska gruppen. Lön efter prestation alltså.
En fråga jag brukar få när jag lägger fram den här modellen är:
– Men skulle någon vilja ställa upp och bli politiker under dessa förhållanden?
– Det finns ju massor med folk som väljer att uppbära försörjningsstöd, svarar jag då, lite snorkigt.
Visserligen beror detta på till viss del andra mekanismer, men jag ser ingen anledning att inte pröva det. Jag skulle till och med kunna tänka mig politikerjobben som en Fas 3-sysselsättning. För att se till så att de inte fick för sig att de var något.
På så sätt kunde politiken fortsätta vara den lekstuga den redan är, men det skulle vara betydligt mer samhällsekonomiskt lönsamt. Jag tror till och med att vissa allianspolitiker skulle kunna generera en viss vinst. Den vinsten skulle sedan kunna användas till att återta makten över skolan, sjukvården och SJ. Det skulle, om inte annat, vara en nyttig läxa för alliansen.
Inte bara alliansen förresten. Europaparlamentet borde säljas också.
Jag tror jag har kommit på något här.