Spelet som inte går att vinna

– Jag trodde in i det sista att jag skulle kunna leva på mitt spelande. Jag måste ha varit sjuk i huvudet som trodde att jag var bra på att spela, när det gick så dåligt, säger Erik som när jag ringer upp honom har varit spelfri i två och ett halvt år.

Första gången jag pratade med Erik var på ett möte med Spelberoendes riksförbund i Stockholm. I ett anonymt hus i Hjorthagen nära Lidingö hade ett tjugotal spelberoende personer samlats för att stötta varandra i sin spelfrihet och påminnas om hur illa det kan gå om de spelar. Efter mötet lovade Erik att ställa upp på en intervju om han fick vara anonym. Även om de flesta i hans omgivning vet om hans problem är spelberoende fortfarande ett känsligt ämne, och Erik ännu inte berättat för sin mormor och morfar.

– De är ganska gammalmodiga och skulle inte förstå. Det gör ingenting om de får reda på det, men jag orkar inte berätta det för dem, säger han.

Eriks spelproblem började redan i hög­stadiet då han ofta spelade bort de pengar han hade. Först var det pokerkvällar med vännerna och sedan kom Oddset och spel på hästar. När han gick i gymnasiet lanserades även Vegasmaskinerna som på grund av den snabba tiden mellan insats och resultat lättare framkallar beroende än långsammare spel. Det Erik spelat bort mest pengar på i vuxen ålder är dock sportspel, Svenska Spel på nätet och nätpoker.

– Jag kunde spela upp 1 000 kronor på sportspel varje dag. Sedan spelade jag nätpoker på nätterna, berättar han.

Enligt Lina Hetta, beteendevetare med inriktning på spelmissbruk, kan det finnas flera förklaringar till varför olika personer blir spelberoende. Hon menar att vissa personer har ett känsligare belöningssystem vilket gör att de lättare blir beroende över lag. Men det kan även finnas andra förklaringar.

– Vissa problemspelare spelar för att de har dålig ekonomi och stora skulder, som de hoppas att en stor vinst ska lösa. Andra spelar för att reglera obehagskänslor som ensamhet och ångest, säger hon.

Liksom andra missbruk leder spelmissbruk till lögner och svek. För att dölja sitt spelande för sin sambo Emma blev Erik expert på att ljuga. Han ljög om allt från att han var tvungen att skynda sig till gymmet till att han jobbade över, för att hinna spela så mycket som möjligt. Till slut ljög han även om oviktiga saker som vad han ätit till lunch. Liksom spelandet blev lögnerna en livsstil.

Den kanske största lögnen var det växande skuldberget av dyra blancolån och sms-lån. För att Emma inte skulle märka något var Erik aldrig skriven på deras gemensamma adress. I stället kom hans post, som mest bestod av inkassokrav, till en lägenhet som hans mor ägde i en annan kommun.

– Jag sade att skatten var lägre i den andra kommunen och att det var därför jag skrev mig där, säger han.

På grund av sina stora skulder valde Erik att lämna Emma och deras gemensamma son, med förklaringen att han inte längre älskade henne. När han flyttat fortsatte han spela för att kunna betala skulderna och för att bli ekonomiskt oberoende. En strategi som fungerade dåligt eftersom han spelade upp de pengarna han ibland vann. 

I stället för att minska växte skulderna samtidigt som Erik mådde allt sämre och började få självmordstankar. Vändpunkten kom efter ett halvår när Kronofogden skickade ett brev där det stod att de skulle utmäta Eriks och Emmas gemensamma lägenhet. Samma dag åkte han hem till Emma och berättade om sitt spelberoende. Han hade då nästan en halv miljon i skulder.

– Det var först när jag berättade för Emma om mitt spelberoende som jag insåg att jag aldrig skulle kunna leva på mitt spelande. Sedan den dagen har jag inte spelat.

Erik berättar att Emma när hon hörde sanningen blev glad över att han fortfarande älskade henne, men samtidigt bekymrad över alla skulder. Hon sade att hon var villig att ta tillbaka honom, om han lovade att aldrig mer spela. Dagen efter kontaktade de Spelberoendes riksförbund.

– Det var oerhört befriande att prata med andra som har samma erfarenheter. När man är inne i det tror man att man är ensammast i världen, säger Erik.

Mötena har varit till stor hjälp både för honom och för Emma. Genom att sitta med i anhörigagruppen fick Emma mer kunskap om hur spelberoende fungerar och hur hon skulle kunna hjälpa Erik att hålla sig spelfri. Den första tiden tog hon över ansvaret för Eriks ekonomi helt och hållet.

– Det var skönt att inte ha några pengar att spela för. Vill man fixa pengar går det alltid att fixa pengar, men det blev mycket svårare.

Den första tiden gick han på möten varje vecka, men nu går han mer sällan. Han har dock inga planer på att sluta gå dit.

– Jag kommer gå på möten hela mitt liv. Jag har hört om många som slutat gå för att de trott att de varit tillräckligt starka. Sedan har de fått ett återfall. Och jag vill inte trilla dit igen. Jag har fått en andra chans och jag är inte säker på att jag skulle få en till, säger han.

För att bryta ett spelmissbruk menar Lina Hetta att man måste kartlägga varför personen spelar och sedan hitta alternativ till spelandet.

– Det är viktigt att hitta något annat att fokusera på i stället för att fokusera på vad man inte ska göra. Om spelproblemen beror på skulder kan man till exempel ordna skuldrådgivning, säger hon.

För tillfället står Folkhälsoinstitutet bakom den enda nationella insatsen för att motverka spelberoende. Förutom att ägna sig åt forskning och utbildning driver de en nationell stödlinje för spelberoende och anhöriga samt delar ut ett föreningsbidrag till spelberoendeföreningar.

Möjligheten att få hjälp skiljer sig dock kraftigt åt beroende på var i landet den drabbade bor. I stora städer som Stockholm, Göteborg och Malmö samt i några mindre städer som till exempel Borås, finns det enligt Lina Hetta mycket bra hjälp att få, samtidigt som vissa kommuner helt saknar vård för spelberoende.

Erik som bor i en kranskommun till Stockholm sökte pengar till en privat psykolog från socialen, eftersom kommunen saknade den specialkompetens som behövdes. Han nekades dock pengarna och blev ombedd att i stället ta del av den hjälp som kommunen kunde erbjuda.

– Jag tycker att kommunen borde vara mer intresserad av att hjälpa till om någon ringer och ber om hjälp. Jag ringde bara en gång, men jag lämnade namn och telefonnummer. Och det är ingen som har hört av sig efter det.

En långsiktig befolkningsstudie genomförd av Folkhälsoinstitutet visar att ungefär 2  procent av Sveriges befolkning är problemspelare. Med det menas att de antingen har spelproblem eller löper en moderat risk att 

få spelproblem. Samtidigt skiljer sig olika grupper i samhället åt. Bland män i åldrarna 18–24 är andelen problemspelare nästan
10 procent, men även i övriga åldrar har män mer problem än kvinnor. Antalet kvinnliga problemspelare har dock ökat på senare år. Enligt Lina Hetta beror det på att det kommit fler spelsajter som riktar sig till kvinnor.

Studien visar också att andelen problemspelare är högre bland människor med lägst utbildning och lägst inkomst. Journalisten Anton Gustavsson, som tillsammans med journalisten Adam Svanell skrivit reportageboken Spela Lagom – hur drömmen om snabba pengar gjorde Sverige spelberoende, riktar särskild kritik mot Vegasmaskinerna som är utplacerade på restauranger och i bingohallar runt om i landet.

– Dels är det ett snabbt spel som ökar risken för beroende. Och dels är maskinerna i hög grad utplacerade i socioekonomiskt svaga områden. Vissa talar om en extra skatt på fattiga, säger han.

Enligt Svenska spels årsredovisning är Vegas den spelform som ger störst netto­intäkter. Samtidigt är spelet omgivit av en rad restriktioner på grund av att det är ett högriskspel för utveckling av spelberoende. Spelaren måste bland annat fylla i sitt födelseår innan spelstart, samt visa legitimation när vinsten hämtas ut. Detta för att undvika att minderåriga spelar.

Till skillnad från andra spelbolag ägs Svenska Spel helt av staten och har ett särskilt uppdrag att ta ett socialt ansvar. Samtidigt fick Svenska Spel på senaste årsstämman i april för första gången ett ekonomiskt mål. Johan Tisell, presschef på Svenska Spel, anser dock inte att det sociala ansvaret blir lidande av det nya ekonomiska målet.

– På grund av våra mål om socialt ansvar och konsumentskydd vore det svårt med ett avkastningsmål. Det vi fått nu är ett effektivitetsmål där rörelsemarginalen över en konjunkturcykel på 5–7 år ska uppgå till 22 procent. Rörelsemarginalen beräknas som rörelseresultaten i förhållande till bruttospelsintäkter och övriga rörelseintäkter. Det innebär att vi inte nödvändigtvis måste öka vinsten. Vi kan även skära ned på kostnader, säger han.

Själva idén med Svenska Spel är att vara ett ansvarsfullt alternativ till dels de privata konkurrenterna men också till illegal spelverksamhet. Svenska Spel har därför vidtagit en del åtgärder som minskat deras vinst. Bland annat har de infört en obligatorisk veckobudget på sin hemsida där kunden i förväg måste ange hur mycket denne får spela för veckovis. Summan kan sänkas direkt, medan en eventuell höjning inte går igenom förrän nästkommande vecka. Syftet är att kunden inte ska spela för mer pengar än det var tänkt. Det är också möjligt att som kund spärra sitt spelkort under en kortare period eller livet ut.

Anton Gustavsson menar ändå att även vinsten är en viktig del av Svenska Spels verksamhet. 2011 gjorde Svenska Spel en vinst på cirka fem miljarder. Pengar som går rakt in till statskassan.

– Vinsten är utomordentligt viktig. Bakgrunden till det svenska spelmonopolet var det statliga lotteriet i början av 1800-talet när pengarna tog slut till Stockholmsutställningen. Man startade helt enkelt ett lotteri för att dra in pengar, säger han.

Johan Tisell medger att lönsamheten är viktig men påpekar också att det inte är något aggressivt mål som Svenska Spel fått.

– Vi ska behålla den lönsamhet vi haft de senaste fyra åren. Samtidigt har vi en del investeringar som måste göras, och då måste vi spara mer, säger han.

Anton Gustavsson säger också att man inte ska vara för hård mot Svenska Spel, eftersom de agerar på uppdrag av riksdagen. I stället anser han att politikerna borde ta ett större ansvar.

– Dels borde spelberoende skrivas in i socialtjänstlagen eftersom det skulle garantera de spelberoende hjälp oavsett var de bor. Och dels borde de utreda effekterna av Vegasmaskinerna ordentligt, och byta ut dem mot en snällare variant. I Norge finns det till exempel en maskin där man måste pausa spelet med jämna mellanrum, säger han.

När Arbetaren söker kontakt med Finansmarknadsminister Peter Norman som är politiskt ansvarig för Svenska Spel hinner han inte svara på några frågor. Hans pressekreterare Victoria Ericsson skriver dock i ett mejl att syftet med det nya ekonomiska målet är att möjliggöra uppföljning och utvärdering av bolagets effektivitet: ”Det finns inga motsättningar mellan att ta ett starkt socialt ansvar och att ha som mål att sköta bolaget effektivt”.

Huruvida Svenska Spel är bra eller dåliga på att ta socialt ansvar är Erik osäker på. Han tror dock inte att de frivilliga spärrarna hjälper för den som är beroende.

Framförallt anser han att samhället borde ta ett större ansvar både genom att hjälpa spelberoende att komma ur sitt missbruk, men också genom förebyggande insatser. Till exempel genom att låta spelberoende personer informera i skolorna om hur illa det kan gå.

– Det är i skolåldern folk börjar spela och då gäller det att nå ungdomarna i tid. 

Erik skulle själv kunna tänka sig att åka runt och prata i skolor, även om han anser att hans historia inte är tillräckligt mörk. Eftersom släktingar till Emma köpte loss hans andel av deras gemensamma lägenhet kunde han lösa delar av sina spelskulder direkt och i dag är alla de gamla skulderna betalda.

– Jag fick dessutom tillbaka min familj. Det finns de som hamnar i fängelse eftersom de begått brott för att finansiera sitt spelande. Andra lånar pengar av kriminella eller spelar på svartklubbar. Det har jag aldrig gjort, säger han.

Publicerad Uppdaterad
1 day sedan
Poeten Jesper Lundby skriver veckoverser i Arbetaren. Foto: Henrik Montgomery / TT

Veckovers: Sagan om SAP

Det var en gång en socialdemokrati,
det var en gång en arbetarklass.
Den ene moppade toan,
den andre skurade dass.

Den ene stred för den andre,
och tvärtom, och på detta sätt
så blev de den starkaste kraften.
De var inte två, de var ett.

De byggde upp fackföreningar,
de byggde ett Folkets Hus.
De började bygga ett folkhem.
De följde ett rättvisans ljus.

Den ene var duktig på att tala,
den andre på att röra sig. 
Den ena var smart och sa: 
”Nu tar jag betalt för att tala för dig”

De slog sig in i det innersta,
ända till maktens bord.
”Rör du dig hotfullt därute”, sa den ene,
”så ska jag säga dem ett sanningens ord!”

1900-talet började.
Hundra år gick. Det tog slut.
Den ene satt kvar därinne
och har inte än kommit ut.

Ett och annat hände och den ene
skruvade sig rätt så nervöst. 
De andra vid bordet hånflinade
och sa att: ”Nu sitter du löst!”

Från fönstret skrek den ene: ”Var är du?
Det är valår – jag behöver dig!
För utan dig och din rörelse
– varför ska nån lyssna på mig?”

Den talande tystnaden svarade:
”Ledsen, du hade din chans.”
Arbetarklassen och rörelsen 
hade gått någon annanstans.

Publicerad Uppdaterad
1 week sedan
Poeten Jesper Lundbys veckovers i Arbetaren. Foto: Martina Holmberg/TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: När du får oväntat besök

En morgon är inget detsamma.
Man lyfter sin kaffekopp
då ur den en plötslig eldsflamma
och fyra djur stiger opp.

Barndom, Längtan, Svid och Moral
heter varelserna som flyttar in
i lägenheten man haft som ett skal
omkring sitt eget skinn.

När man som vanligt till arbetet
gör sig redo att gå
ligger de där över hallgolvet
tysta, och tittar på.

Till kvällen så micrar man rester
man äter trött vid sitt bord.
Fyra djur sitter som gäster.
Betraktar en utan ett ord.

Publicerad Uppdaterad
1 week sedan
Alexandra Urisman Otto om El Nino, värmeböljan, klimatförändringar.

Alexandra Urisman Otto:
Allt brinner och de ”progressiva” fortsätter som vanligt

Klimatforskare som annars brukar uttrycka sig återhållsamt erkänner sig nu vara i chock. Samtidigt befinner sig det offentliga samtalet långt ifrån den katastrofala verklighet vi lever i, skriver Alexandra Urisman Otto.

Europa kokar och brinner på samma gång. Hettan har stängt Eiffeltornet och lågorna står höga strax utanför den franska huvudstaden. Hundratals människor har dött i drunkningsolyckor och den senaste värmeböljan (vi går redan in i sommarens tredje) kopplas till tiotusentals för tidiga dödsfall.

Har du också panik i hettan? Känns det som en mardröm? Bra, allt annat vore fullständigt orimligt. 

Klimatforskaren Zeke Hausfather skrev på måndagen att han brukar vara ganska återhållsam när han diskuterar klimatdata. Bara en enda gång – i september 2023, när de globala temperaturerna för månaden visade sig vara hela 0,5 °C varmare än någon tidigare septembermånad – har han blivit chockad. 

”Fram till i dag”, skriver han. 

Årets El Niño kan bli den starkaste som uppmätts

Zeke Hausfather är chockad igen efter att ha analyserat hur de olika klimatmodellerna bedömer läget för hur den begynnande El Niño-händelsen ska utveckla sig. El Niño är ett återkommande väderfenomen som uppstår när havsvattnet i delar av Stilla havet blir ovanligt varmt. Det påverkar vädret över stora delar av världen och under våren har forskare allt oftare varnat för att den här El Niñon kommer att bli extrem. 

Det verkar vara en underdrift, menar nu Zeke Hausfather.

”Det ser ut som att årets El Niño inte bara med stor sannolikhet kommer att bli den starkaste sedan tillförlitliga mätningar inleddes – den kan till och med bli den starkaste med en verkligt häpnadsväckande marginal”, skriver han.

Styrkan i El Niño går att förutspå genom att mäta avvikelser i havsytans temperatur i ett specifikt område i den tropiska delen av Stilla havet. När alla klimatmodeller nu har analyserats ligger medianvärdet på 3,6 grader Celsius, omkring 0,8 grader högre än det tidigare rekordet från 2015-16. 

”För att sätta detta i sitt sammanhang”, skriver Zeke Hausfather och sedan förklarar han: Skillnaden mellan den starkaste och den femte starkaste El Niño-händelsen under de senaste 150 åren är endast omkring 0,5 grader. 

Han avslutar:

”Modellerna förutspår något som ligger utanför ramen för allt vi någonsin har observerat.”

Skäl till panik? Ja. 

Gaslightande debattklimat om klimatet

Men värst i denna mardröm är ändå hur långt ifrån den här verkligheten som vårt offentliga samtal befinner sig. Ingenstans säger någon som det är. Till och med det så kallade ”progressiva” Sverige fokuserar på att legitimera sina egna och andras flygresor, i stället för att bidra till – och kräva – den verkliga, genomgripande omställning som vi vet krävs. 

Ett exempel: Sverige har klimatmål som aldrig nås men som framför allt i sig är gravt otillräckliga. Bara omkring en tredjedel av svenskarnas utsläpp räknas med när klimatmålen utvärderas – ändå hörs inte ett enda parti i valrörelsen kräva att alla utsläpp ska omfattas av klimatmålen. Ingenstans, förutom från vissa aktivister, kommer krav på verklig, genomgripande systemförändring.

Vad fan ska man göra, då?

Det är inget fel med att ha panik vare sig över hettan eller det gaslightande debattklimatet. Tvärtom är det en fullt rimlig reaktion på det oerhörda hot som hänger över oss. Använd paniken och påminn dig om att det finns fler som känner som du. Lyssna på dem, läs vad de skriver. Organisera dig tillsammans med dem. 

För det här är ingen mardröm. Det är den nya verkligheten.

Publicerad Uppdaterad
1 week sedan
Sverige pekas ut för att i flera regioner ha behandlat EU-migranter sämre i jämförelse med andra utsatta grupper, samt för indirekt diskriminering på etnisk grund. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman SVD/TT

Sverige diskriminerar när EU-migranter vägras vård

Europeiska kommittén för sociala rättigheter har fastslagit att Sverige kränkt EU-migranters rättigheter genom att neka till vård. Jonatan Michaneck tycker att det borde oroa oss alla att staten tar så lättvindigt på uppenbar diskriminering och kränkningar av mänskliga rättigheter.

Kritiken är svidande från Europeiska kommittén för sociala rättigheter som enhälligt slår fast att Sverige begått allvarliga människorättskränkningar när staten och regioner nekat EU-migranter sjukvård, eller tagit betalt för nödvändig sjukvård.

 I uttalandet står det skrivet att Sverige anses ha kränkt personernas rättigheter genom nekande av vård och särbehandling på grund av deras status som sårbara EU-migranter. Därutöver pekas Sverige ut för att i flera regioner ha behandlat EU-migranter sämre i jämförelse med andra utsatta grupper, samt för indirekt diskriminering på etnisk grund.

Många tror nog att Sverige behandlar romer och EU-migranter bättre än andra europeiska länder där rasismen är mer uttalad. Kommitténs yttrande vänder på många sätt upp och ner på idén om den svenska givmildheten och blottlägger en stat som givit upp på sitt ansvar gentemot europeiska medborgare och de mänskliga rättigheterna.

Undviker vård av rädsla för kostnader

En kvinna från Bulgarien som gör akut kejsarsnitt i Gävle faktureras 179 251 kronor. Kostnaderna är förstås omöjliga för en person i marginaliserad tillvaro att betala. Även för en heltidsarbetande skulle summan vara överdådig. Personer har också blivit fakturerade för akutbesök i samband med stroke och hjärtproblem, samt efter rån, misshandel, och bilolycka. Barnafödande och mödravård är andra vårdbesök som lett till fakturor på 3000 kronor och uppåt och det finns fler exempel. Amnesty international nämner dessutom att många ur gruppen undviker att söka vård av rädsla att drabbas av höga utgifter.

Jonatan Michaneck är socialarbetare på räddningsmissionens härbärgen för EU-migranter. Foto: Privat.

EU-migranter är en särskilt utsatt grupp av många skäl. I sina hemländer nekas de ofta tillgång till det egna landets välfärdssystem på grund av utbredd och systematisk diskriminering som också har andra förödande konsekvenser. Fattigdomen hos gruppen är utbredd och nödställdheten stor. 

Sveriges hinder för vård riskerar liv, och förutom att det är landets plikt att leva upp till skrivelserna om rätten till vård borde det oroa oss alla att staten tar så lättvindigt på uppenbar diskriminering och kränkningar av mänskliga rättigheter.

Sverige måste ta åt sig av kritiken och förutom att se till att ingen människa berövas rätten till vård anser jag att vi borde ersätta i fullo de personer som drabbats av kostnader i samband med vårdbesök. I framtiden hoppas jag att staten och regionerna prioriterar människorna, framför försöken att hitta kryphål.

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
Poeten Jesper Lundbys veckovers i Arbetaren. Foto: Nicklas Thegerström / TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: Rätten att lata sig

Vila nu, lilla proletär.
Tids nog får du slava.
Den ljuva sommartid är här.
Häll i dig lite cava.

Tacka mormorsmors och farfarsfars strid
som denna din ledighet givit dig
genom att stå upp, som de på sin tid,
för rätten att lata sig.

Eller ligg still i gräset, ljuvligt slö
och ge blanka fan i alla måsten.
Robot ska flyta på rygg i en sjö.
Säg hej och välkommen till rosten.

Och du som slavar genom dagen så het,
utan semester sommaren som julen,
sno dig en rast när ingen ser, för alla vet
att frihet smakar ännu bättre stulen.

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
”Det krävs omedelbara insatser för att kartlägga och skydda de kvarvarande ur- och naturskogarna”, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall. Foto: Anders Wiklund/TT, Björn Nordqvist

De sista oskyddade naturskogarna på väg att försvinna

Enbart tre av åtta partier vill ge de sista oskyddade naturskogarna i Sverige ett strikt skydd till 2030. Det visar Naturskyddsföreningens valenkät. Inget av de stora partierna svarar ja på vår fråga om att kartlägga och skydda ur- och naturskogarna till 2030. Det innebär att dessa viktiga skogar nu riskerar att försvinna, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall.

Tillståndet för den biologiska mångfalden i Sveriges skogar är allvarligt. Förutom i det fjällnära området finns ur- och naturskogar bara kvar som öar i landskapet, och mer än tusen skogslevande arter är hotade. 

Ur- och naturskogar är avgörande för att bevara hotade arter, stabila ekosystem och som kolsänkor. Men stora delar av detta naturarv går förlorat i snabb takt. De ekologiska värden som byggts upp under århundraden kommer inte kunna återskapas inom överskådlig tid, om ens någonsin. 

Alla ur- och naturskogar i EU ska vara strikt skyddade till år 2030. Om Sveriges åtaganden om strikt skydd ska nås krävs omedelbara insatser med kartläggning och skydd. Annars riskerar dessa skogar att avverkas. 

Oroväckande svar från riksdagens partier

Inför valet frågade Naturskyddsföreningen därför samtliga riksdagspartier om de ställer sig bakom förslaget att kartlägga alla ur- och naturskogar och säkerställa ett strikt skydd senast 2030. Resultatet är oroande. Endast tre av riksdagens åtta partier ställer sig bakom förslaget, och ingen av de stora partierna säger ja. Detta innebär att det ännu är långt till riksdagsmajoritet för förslaget. 

Ur-och naturskogar är några av de mest värdefulla ekosystemen för biologisk mångfald i Sverige och Europa. Eftersom lagen inte stoppar avverkning av ur- och naturskogar är risken stor att dessa ovärderliga skogar fortsätter att gå förlorade. Och avverkningstakten bara ökar. De senaste fyra åren har avverkningar i skogar med höga naturvärden ökat med hela 400 procent, enligt den ansvariga myndigheten Skogsstyrelsen. Samtidigt har riksdagen nyligen beslutat om regellättnader för skogsbruket, vilket riskerar att förvärra situationen ytterligare.

Det krävs omedelbara insatser för att kartlägga och skydda de kvarvarande ur- och naturskogarna. Det är både obegripligt och mycket oroande att majoriteten av partierna inte vill detta. Nu är det upp till politiken att ta ansvar. 

Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen

Publicerad
3 weeks sedan
Kusra på norra Västbanken ligger mellan bosättningen Migdalim och den olagliga utposten Esh Kodesh. Det är en av de palestinska byar som har störst problem med bosättarvåld. Palestinierna kan inte göra mycket för att försvara sig mot bosättarna. Mannen på bilden hoppas att ett staket åtminstone ska fördröja dem. Foto: Yvonne Åsell / TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: Huset

Det var en gång ett hus.
Det stod i östra Jerusalem.
I huset fanns ett särskilt ljus,
som det alltid gör i nåns hem.

Så länge hade huset tillhört släkten
att många små i det lärt sig gå,
blivit stora, flyttat ut och sen
kommit dit med sina egna små.

Nu bilar en pappa bort betongen,
ett golv han gjöt när dottern var fem
för att slippa betala rivningen
som staten beordrat av hans hem.

Förra veckan tog han ner taket.
Väggarna slog han ut igår.
Det sades att huset saknade ett
bygglov hans folk aldrig får.

Varför det blev som det blev
är en grym historia, och en lång,
och sagan om huset som orättvisan rev
blev därför att det var en gång.

Publicerad Uppdaterad
3 weeks sedan
Arbetsplatsolycka utanför Jönköping
Mannen fördes akut till sjukhus med svåra skador. Foto: Johan Nilsson/TT

Man svårt skadad efter olycka på industriområde i Jönköping


En person har förts till sjukhus med svåra skador efter en allvarlig arbetsplatsolycka i ett industriområde strax utanför Jönköping under måndagseftermiddagen.

Det var strax innan 13 på tisdagen som larmet kom till räddningstjänsten. En man hade då fått tunga föremål över sig vid ett företag i Torsvik söder om Jönköping. Både polis och räddningstjänst kallades till platsen och mannen fördes akut till sjukhus med allvarliga skador. 

Olycksplatsen inne på industriområdet har nu spärrats av och en utredning om arbetsplatsolycka har upprättats av polisen.

Publicerad Uppdaterad
3 weeks sedan
EU-migranter nekas svensk sjukvård
Organisationen Läkare i Världen har träffat flertalet av de 129 personerna som nekats svensk sjukvård. Foto: Emil Langvad/TT och Johan Nilsson/TT

Hård kritik mot Sverige: EU-migranter nekas vård


EU-migranter i Sverige har vid upprepade tillfällen nekats nödvändig vård. Det här slår Europeiska kommittén för sociala rättigheter nu fast efter en anmälan från organisationerna Läkare i Världen och Amnesty.

– Att svenska staten kränker en av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna är fullständigt oacceptabelt, säger Anna Johansson, generalsekreterare på Amnesty Sverige i ett uttalande till Svt.

Det rör sig om allt från unga kvinnor som nekats abort till personer som misshandlats men motats bort från vårdkliniker och sjukhus på grund av deras ursprung. Totalt har Amnesty och organisationen Läkare i Världen, som träffat flertalet av personerna bakom de anmälda fallen, anmält den svenska staten för 129 fall där EU-migranter inte fått den vård de har rätt till.

Nu slår Europeiska kommittén för sociala rättigheter fast att Sverige brustit på flera punkter och kritiserar samtidigt staten för diskriminering.

Regeringen tillbakavisar dock anklagelserna men den kristdemokratiska sjukvårdsministern Elisabet Lann skriver i en kommentar till Svt att de nu kommer analysera rapporten och invänta rekommendationer från EU:s ministerråd.

Enligt Amnesty beror problemet med nekad vård på att många redan utsatta EU-migranter saknar det europeiska sjukföräkringskortet som ger rätt till subventionerad vård. Det här på grund av diskriminering i hemländerna.

– Det egna landet har självklart ett ansvar att lösa den här situationen. Men nu handlar det om vad Sverige har för ansvar för att säkerställa att människor får rätt till vård som inte kan vänta, säger Anna Johansson till Svt.

Publicerad Uppdaterad
4 weeks sedan

Sommarhälsning – ta hand om er i värmen!

Hallå!

Här kommer en hälsning från mig (Alexandra) i Stockholm. Greta befinner sig i Köpenhamn där hon står inför rätta tillsammans med flera andra studenter efter en fredlig protestaktion på universitetet för två år sedan (!), där de krävde att universitetet skulle avbryta sina samarbeten med israeliska universitet.

– Vi står inför rätta medan de verkliga brottslingarna – de som skapar död och förstörelse – och företag och institutioner som hjälper dem, går fria, sa hon på den första rättegångsdagen.

Det är mycket farligt i stora delar av Europa nu, som många av er säkert har läst. Som Aftonbladet skriver upplevde minst 101 miljoner européer temperaturer på över 35 grader under torsdagen. Över 200 värmerelaterade dödsfall har konstaterats i Spanien och hundratals har drunknat i Frankrike. Även Italien rapporterar döda i anslutning till hettan. 

Som jag skrev i en krönika häromdagen hade en 33-årig mamma just kommit hem efter att ha varit och handlat i Carpentras i sydöstra Frankrike i måndags, när hennes två pojkar – en tvååring och en fyraåring – sprang iväg och busade. De gick in i familjens bil och stängde om sig. Dörrarna gick i baklås och eftersom temperaturerna i landet just nu är rekordhöga räckte det med en kort stund, enligt mamman tio minuter eller en kvart, sedan var det för sent. Obduktionen visade att pojkarna dog av ”långvarig exponering för extrem värme”.

Igår hände samma sak i en förort till Paris. En treårig pojke dog.

Det skrämmer mig enormt att det verkar som att inte ens den här typen av fruktansvärda händelser leder till de samtal vi skulle behöva ha – varken i politiken eller i våra personliga liv. Ett och annat inlägg dyker upp som handlar om hur dåligt förberedda vi tycks vara, att klimatanpassningen behöver förbättras. Men det är som att vi helt bortser från det centrala: att utsläppen ökar i en situation när det som krävs är akuta, dramatiska minskningar.

Det är som ett badkar. Vårt badkar är redan fyllt upp till kanten. Eftersom utsläppen stannar i atmosfären i hundratals eller tusentals år så räcker det inte att minska utsläppen – kranen behöver skruvas åt helt. Istället vrider vi alltså upp den och den står nu under högre tryck än någonsin. Givetvis behövs stora anpassningsåtgärder och i det akuta läget behöver fokus ligga på att rädda de människor som hotas av värmen. Men den viktigaste anpassningen är att fokusera på det som FN:s klimatpanel redan 2018 sa krävdes:

Snabba, genomgripande och aldrig tidigare skådade förändringar i varje del av våra samhällen.

Nu tar bloggen en liten paus (om inget oförutsett händer) och är tillbaka i när valrörelsen drar igång igen i augusti. För den som har missat kan jag tipsa om att sommarläsa vad 83-åriga Kader hade att säga i sin väljarintervju. Ett kort utdrag här:

– Det finns fina människor i Sverige som tänker och bryr sig om vad som händer i Palestina och andra länder. Men det politiska klimatet är inte som förr, inte som när jag kom till Sverige. Sverige var det bästa landet i hela Europa. Med ekonomi, med jobb. Folk var vänliga. Men inte nu längre. Jag vet inte varför men Sverige har förändrats mycket. Det var bättre förr.

Ta hand om er under sommarveckorna – svalka er ordentligt! Och hoppas ni får ha viktiga, riktiga samtal med varandra! 

Publicerad Uppdaterad