– Det kommer troligtvis inte att bli något presidentval den närmaste tiden, och det går inte att säga i dagsläget hur det blir framöver, säger Mats Utas som är Västafrikaexpert på Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala.
Det var tidigt på torsdagen förra veckan som soldater intog Malis presidentpalats och grep flera ministrar. Även medier stängdes ned och utegångsförbud infördes i huvudstaden Bamako. President Amadou Toumani Touré ska dock, enligt källor till BBC, förts i säkerhet av sina livvakter.
För Arbetaren berättade Markus Allard från Örebro, som är på plats i landet för att arbeta som valstrateg åt den socialistiske presidentkandidaten Oumar Mariko, att skottlossning hördes på gatorna (se www.arbetaren.se).
Samtidigt verkar ingen veta exakt varför statskuppen ägde rum just nu, men enligt Mats Utas tros en av anledningarna vara det ökade missnöjet bland militären.
– Militären har länge varit missnöjda med att de inte tilldelats större resurser i kampen mot rebellgrupperna i de norra delarna av landet, säger Mats Utas.
Sedan januari har en väpnad konflikt pågått i norr, där rebellgrupper tillhörande tuaregfolket kämpar för en egen stat. Tuaregerna har även tidigare gjort uppror, men inget har varit så välorganiserat och framgångsrikt som det här. Rebellerna påstås enligt bland andra Malis försvarsdepartement ha nära samband med terroriststämplade Aqim, al-Qaidas gren i området. Något rebellgrupperna själva förnekar.
Flera länder, däribland Sverige, har tillfälligt stoppat sitt bistånd till landet efter kuppen och majoriteten av Malis politiska företrädare fördömer den del av militären som sägs ha genomfört kuppen.
Kuppledaren Amadou Sanogo, ledare för den nya regimen som kallar sig Nationalkommittén för demokratins upprättande, träffade dock flera representanter för civilsamhället bara några timmar efter det att statskuppen hade tillkännagetts i tv. Enligt imamen Mahmoud Dicko, ledare för landets högsta muslimska råd, har också militären försäkrat att de vill samarbeta med alla grupperingar i landet.
Den avsatte presidenten Amadou Toumani Touré kom själv till makten genom en statskupp men avgick sedan frivilligt. Han valdes dock senare till landets president vid valet 2002 och har tidigare sagt att han skulle avgå vid valet om en månad.
Enligt landets konstitution får en president inte sitta på sin post längre en två mandatperioder.