Ölutbudet har det senaste tio åren exploderat inte bara i Sverige utan i större delen av västvärlden. Det aktiva intresset för ölets smak, snarare än dess effekt, har följt samma utveckling. Vad som kom först är svårbedömt, enligt Peter Sandberg vid Göteborgs universitet, forskare i näringslivshistoria som inriktat sig på bryggerinäringen.
– Vad som är hönan och ägget där är ju svårt att säga. Det har blivit en väldig medvetenhet kring vilka råvaror och vilka tekniker du använder. Störst är intresset för ale och främst då det som kallas India Pale Ale. Människor snackar ”IPA” mer än något annat.
Öl har sedan människan började odla spannmål alltid varit mer eller mindre populärt. Man har kunnat spåra dryckens urstadium till år 7 000 före vår tideräkning. I Europa gick den från att vara rituellt viktig till att på medeltiden bli den huvudsakliga måltidsdrycken, långt mer än vatten, i alla samhällsklasser.
Och kvalitetstrenden kommer, enligt Peter Sandberg, från USA. Även om amerikanskt öl snarare förknippas med blaskig smaklöshet, växte det där fram en uppsjö av mikrobryggerier som en motreaktion mot de större producenterna.
– De nya aktörerna är hämtade från folk som har haft ett stort intresse. På något sätt är det entusiaster som har skapat produktionen. Där har amerikanerna varit mer experimentella.
I dag finns det mer än 50 mikrobryggerier i Sverige, en utveckling som skett bara under de senaste tio åren.
En av Sveriges mest uppskattade bryggmästare är Jessica Heidrich.
– Den generella trenden är att vi är mer intresserade av vad vi sätter i oss. Med det följer ju en ökad medvetenhet om smak och kvalitet. Folk vet i högre grad vad de vill ha och söker upp öltyperna.
Som kvinnlig bryggare har hon också sett det ökade intresset hos kvinnor.
– Det är en väldigt mansdominerad värld. Visst har folk fördomar och visst blir folk förvånade över en kvinnlig bryggmästare, men det kommer de över rätt fort. Jag försöker ju som professionell bryggare visa att man inte behöver vara gubbe med ölmage för att gilla öl.
Jessica Heidrich berättar att innan industrialiseringen av bryggerinäringen så var det kvinnor som var bryggare. Framställandet av ölet var något som förknippades med hushållet.
– Det är roligt att det har varit tjejerna som en gång varit specialisterna, innan stordriften. Men i dag är tjejer mer teknisk intresserade och börjar kliva fram och det beror ju på samhällets utveckling per se.
Ölen har under de senare 20 åren tagit steget in i finrummen. I dag är kvalitetsöl en viktig utmanare till vinet vid mer formella middagar. Peter Sandberg tror att kvalitetstörsten i huvudsak stammar ur och fortfarande är ett medelklassfenomen.
– Det hänger väl ihop med att man har ett annat kvalitetstänk inom välbemedlade grupper. I dag är det inget problem alls att kränga öl för 90 spänn vilket hade varit otänkbart för tio år sedan. Det är självklart att det begränsar sig till de som har en inkomst, en medveten medelklass.
Men varken Peter Johansson eller Elisabeth Skoglund, vilka båda ser sig som arbetarklass, tror att deras intresse skulle vara en produkt av medelklassen.
– Man måste kunna tänka sig att dricka några färre, men finare öl. Men det är fortfarande billigare med öl än med vin. Även om du köper de dyraste sorterna kommer du aldrig upp i de astronomiska summorna du får betala för dyrt vin. Jag skulle snarare säga att det är arbetarklassens svar på vin, säger Peter Johansson.
