Enligt Jose Luis Diaz, ordförande för Amnesty Internationals FN-kontor, är det kränkande för offren om politiska och militära ledare får immunitet för misstänkta människorättsbrott, krigsbrott och brott mot mänskligheten. Dessutom menar han att sådana åtgärder innebär ett bakslag för arbetet för internationell rättvisa och kampen mot straffrihet.
– Jag anser att det är extremt allvarligt, säger Luis Diaz.
Jemens tidigare president Ali Abdullah Saleh styrde sitt land med repressiva metoder i 33 år innan han efter ett år av folkliga protester gick med på att lämna ifrån sig makten. Detta i utbyte mot att han fick åtalsimmunitet i enlighet med en lag som antogs av landets parlament i förra veckan.
I Egypten har det styrande militärrådet inlett förhandlingar med landets kommande regering, ledda av Muslimska brödraskapet, i syfte att uppnå immunitet för de militära befälhavare som bär ansvaret för att fredliga demonstranter dödades i landet under förra året.
Om den hårt ansatte syriske presidenten Bashar al-Assad till sist lyssnar på den internationella och inhemska opinionen och beslutar sig för att frånträda makten så är det högst troligt att även han i utbyte för ett sådant beslut kommer att begära åtalsimmunitet.
Luis Diaz anser att Internationella brottmålsdomstolen, ICC, bör väcka åtal för de brott som begåtts i Jemen, Egypten och Syrien. Domstolen kan dock enbart ta upp fall som inträffat i länder som har undertecknat Romstadgan, som är grunden till ICC. Det har inte Jemen, Egypten eller Syrien gjort.
Säkerhetsrådet har dock mandat att begära att ICC:s åklagare även granskar fall i länder som inte har erkänt domstolens legitimitet.
– Det är vad vi uppmanar säkerhetsrådet att göra när det gäller Syrien, där vi anser att brott mot mäskligheten har begåtts och fortsätter att begås av statsmaktens styrkor, säger Luis Diaz.
