Under hela det långa och blodiga inbördeskriget i Guatemala 1960–1996 mördades hundratusentals ur mayabefolkningen och tiotusentals fördes bort av regeringens säkerhetsstyrkor. Ríos Montt styrde landet med mycket hårda metoder mellan 1982 och 1983.
– Den 25 mars 1982 dödade de mina tre systrar, min mamma och mina fem bröder. Först förhördes de av militären som försökte få dem att ange gerillamedlemmar som de var ute efter, och när de inte kunde ge dem det de vill ha sköts de på fläcken, säger Elena Chávez, en av dem som överlevde massmorden 1982.
Hon tillhör maya-ixilfolket och har kämpat hårt för att förövarna ska ställas inför rätta för massakern. Och i torsdags kom vändningen när domaren Patricia Flores meddelade att 85-årige Ríos Montt ska åtalas.
Vid förhandlingen anklagade åklagaren Manuel Vásquez Ríos Montt för folkmord och brott mot mänskligheten genom att ha verkställt de militära planerna ”Victoria 83” och ”Firmeza 82” där tusentals civila ur mayabefolkningen mördades.
När det var dags för Ríos Montt att ge sin version svarade han att han hade hört och förstått anklagelserna men att han föredrog att inte säga något mer. Ríos Montt lämnade sedan förhandlingarna leende.
Utanför domstolen hade en stor skara människor med plakat och foton samlats för att följa processen.
Ex-diktatorn sitter nu i husarrest. Beslutet om husarrest har dock upprört offrens familjer.
– Vi vill att han sätts i fängelse. Vi vill att rättvisa skipas och att lagen efterlevs. Det var han som stod bakom massakern i Nebaj, i Quiché, i nordvästra Guatemala, där mina släktingar dödades, säger Chávez.
General Efraín Ríos Montt var president i Guatemala mellan 1982 och 1983 och perioden räknas till inbördeskrigets blodigaste. Under åren mördades nästan 1 800 människor, 1 500 kvinnor våldtogs och 29 000 människor tvångsförflyttades.
Medan Ríos Mott upprepade gånger har avvisat anklagelserna om folkmord är minnena starka hos offren.
– Jag var bara elva år. Hur kunde jag vara fienden? Kvinnor och barn hade inte behövt dödas i striderna, säger Antonio Caba från maya-ixilfolket, också en av de överlevande från massakern i Quiché.
Han förlorade sin mormor och två bröder 1982 när regeringens säkerhetsstyrkor jämnade deras by med marken.
– Vi kräver rättvisa så att det här inte kommer att hända igen. Om dessa brott förblir ostraffade skulle de kunna upprepas, säger Caba, som hoppas få se Ríos Montt i fängelse snart.
Närmare 200 000 människor dödades eller försvann spårlöst under det 36 år långa kriget i Guatemala. Enligt en rapport från 1999, gjord av en sanningskommission uppbackad av FN, var regeringens säkerhetsstyrkor ansvariga för 93 procent av brotten. Kommissionen fastslog också att åren under Ríos Montt utgjorde de blodigaste.
Flera militärer och politiker har ställts inför rätta för de brott som begicks under kriget. Men Ríos Montt är den förste ex-presidenten som åtalas. Ex-diktatorn riskerar 30 års fängelse.
