Utrikes

EU tar Ungern i örat

Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Foto: Scanpix

Arbetsläger för arbetslösa, -illegalisering av oppositionspartier och stängning av kritiska radiokanaler – inget av detta orsakade någon kraftig internationell reaktion. Men när Ungerns Viktor Orbán rörde vid centralbanken fick EU nog.

2012 kommer, somliga profetior till trots, troligen inte innebära världens undergång, men årets första dagar kom i alla fall till Ungern med den hittills allvarligaste krisen för premiärministern Viktor Orbán och högerpartiet Fidesz regering.

Efter att kreditvärderingsinstitutet Standard and Poor’s i december sänkt Ungerns kreditbetyg till skräpstatus rasade den nationella valutan, forinten, från 300 till 320 mot euron, och räntorna på nya tioåriga statsobligationer steg till hela 10 procent – spanska och italienska räntor har som jämförelse som högst nuddat vid 7-procentsstrecket. 

Liksom den gjort en gång tidigare (2008) har den ungerska regeringen vänt sig till EU och IMF för hjälp, men samtalen bröt samman i slutet av förra året. Lånen från det paketet måste börja återbetalas i februari.

Ungerns statsskuld och budgetunderskott är på 80 respektive 4,2 procent av BNP, egentligen inga alarmerande siffror – men som vanligt hjälper det föga om ”marknaden” har vänt sig mot ett land.

Den 3 januari  förklarade Viktor Orban för pressen att landet fortfarande var intresserat av en ”förebyggande kreditlinje”. Problemet är bara att EU och IMF aldrig erbjudit någon sådan, utan bara varit villiga att diskutera ett räddningspaket, som till skillnad från ”förebyggande” lån innebär att landets ekonomi ställs under strikt övervakning likt den grekiska. Vilket regeringen Orban ännu så länge envist vägrar.

I samband med det har landet drabbats av en ström av negativ publicitet i internationell press. Svenska Dagbladet talade exempelvis om ”skandalregeringen”. Den ungerska regeringen har senaste tiden bland annat stängt en kritisk radiostation (Klubradio) och antagit en ny konstitution där Ungern karaktäriseras som ett kristet land och äktenskap som ett förhållande mellan en man och en kvinna, samtidigt som den slår fast kontrover-siella historiska doktriner. 

EU har dock tidigare låtit den uppmärksammade ungerska medie-lagen passera efter mindre ändringar, som – vilket framgått tydligt efter att den nu tillämpats under ett år – i praktiken inte gjorde någon avgörande skillnad när det gäller statens kontroll över medierna. Den 26 december avskedade det statliga TV-bolaget MTVA två journalister som hungerstrejkat sedan den 12 samma månad i protest mot regeringens styrning av nyhetsrapporteringen. 

Ett program för tvångsarbeten under drakoniska förhållanden för arbetslösa, i första hand romer (se Arbetaren 35/2011) uppmärksammades bara sparsamt utanför landets gränser. Inte heller väckte det någon större reaktion att Fidesz tidigare i år antog en lag som gör det största oppostionspartiet, socialistpartiet, juridiskt ansvarigt för brott begångna av kommunistpartiet under diktaturen. 

Det som har fått Europa att reagera är inget av detta, utan ett betydligt värre övertramp: Orbán vill begränsa den ungerska centralbankens självständighet och ge regeringen avsevärt större inflytande över dess linje. Bloggen Hungarian Spectrum konstaterar att ambitionen troligen är att ”pumpa ut pengar för att täcka statens budgetunderskott”. Fast  en sådan policy utan tvivel är förknippad med problem är det också vad som åtminstone hittills har låtit USA och Storbritannien klara finanskrisen relativt bättre än eurozonen, trots sämre budgetsiffror. 

Många latinamerikanska länder har i dag, formellt såväl som reellt, politiskt styrda centralbanker, med goda ekonomiska resultat. Det är en smula ironiskt att Orbán, efter alla sina antidemokratiska man-övrar, för första gången hamnar i allvarliga problem för den kanske enda av hans åtgärder som faktiskt innebär en viss ökning av den ungerska demokratin. 

Medan Fideszregeringens ekonomiska politik i grunden är nyliberal – den har bland annat infört en ”platt skatt” som storligen gynnat landets höginkomsstagare –  är den också delvis oortodox. Den har exempelvis, i argentinsk stil, konfiskerat privata pensionsfonder och styrt över pengarna till statsbudgeten. De senaste månaderna har också österrikiska banker (som har en position i landet lite lik de svenska i Baltikum) klagat på orättvis behandling från regeringen, vilket kan vara ytterligare en orsak bakom EU:s hårda linje. 

Den ekonomiska krisen har gett oppositionen, länge undertryckt av den massiva hegemoni Fidesz byggt upp över alla delar av det ungerska samhället, nytt mod. Under firandet av den nya grundlagen samlades 50 00 demonstranter utanför parlamentet och tvingade Orbán att lämna byggnaden via bakdörren. 

Demonstranterna sjöng bland annat EU-hymnen, något som man svårligen skulle kunna se i något annat europeiskt land i dag. Regeringskritiska medier och bloggar, som exempelvis Hungarian Spectrum, hyllar EU och IMF, men verkar inte fundera så mycket över paradoxen i att deras offensiv mot den auktoritära Orbán regeringen samtidigt utgör ett led i en allmän avdemokratisering av Europa. 

 
Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984