I tisdags röstade grekiska parlamentet ja till ytterligare nedskärningar. Paketet innebär bland annat kraftigt sänkta pensioner, men också en ny fastighetsskatt, ytterligare uppsägningar av hundratusentalet offentliganställda och att 30 000 statsanställda ställs i en arbetskraftsreserv med 60 procent lägre lön. Att paketet röstades igenom var ett villkorslöst krav för att EU och Internationella Valutafonden skulle betala ut ett nödlån på åtta miljarder euro.
– Det här är en sanningens minut för Grekland. Det här är sista chansen att undvika den grekiska ekonomins kollaps. Kraven måste mötas villkorslöst för att tilldelas pengarna, sade Amadeu Altafaj, EU-kommissionens ekonomiska talesperson, till Reuters på måndagen.
På tisdagen korkades trafiken igen i Aten när busschaufförer och tunnelbaneförare strejkade. Vidare förvärrades trafikkaoset av hundratals anställda i tjänstebilar, sopbilar och på mopeder körde i konvoj mot parlamentet i protest mot nedskärningspaketet. Fackföreningarna har varslat om 48 timmars arbetsnedläggelse.
Samtidigt syns en splittring mellan två linjer i Europa, som skär genom såväl länder som nationella parlament och partier. Dskussionerna om att tillföra ytterligare 2000 miljarder till eurozonens krisfond, förväntas möta hårt motstånd. Motsättningarna kring ytterligare stöd till Grekland växer inom bland annat Tysklands, Nederländernas och Finlands politiska partier
I ett tal till de tyska industriledarna på tisdagsmorgonen vädjade grekiska premiärministern George Papandreou om förståelse.
– Vi europeiska partners måste sluta skylla på varandra för institutionella misslyckanden. Som svar på vart europeiska skattebetalares pengar går till svarar jag att vi lånar för att betala tillbaka.