Enligt ortopeden Arvin Yarollahi har personalsituationen blivit ohållbar på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Vården ska bli effektivare och sjukhuset spara pengar. Ledningens lösning är att låta personalen jobba hårdare och längre pass. Enligt Arvin Yarollahi är ekvationen omöjlig och hotar både patienters och personalens hälsa. Nu har han fått nog och säger upp sig i protest.
– Jourpass på 14 timmar är ohållbart i längden. Jag känner att jag som läkare inte längre har den empati för mina patienterna som jag borde och då blir det fel. Vårdpersonalen jobbar för mycket. Då brister patientsäkerheten och det sker fler misstag, säger han.
I regionvalet lovade politikerna i Västra Götaland att den som uppsöker akuten ska få vänta max en timme på läkarvård. Samtidigt ska regionen, enligt sin budgetsaneringsplan, spara minst 1 procent varje år. Patientplatserna minskar, men tillströmningen av patienter bara ökar. Situationen leder till att personalen måste prioritera hårt.
– Om jag har nattjour och det kommer en äldre kvinna med höft-ont, hon har inte brutit någonting men ber om att bli inlagd, då kan jag bara ge henne två tabletter morfin och skicka hem henne, säger Arvin Yarollahi.
När han kände att situationen började bli ohållbar mejlade han först sjukhusdirektören på Sahlgrenska, men fick inget svar. När inte heller lokalpolitikerna i Göteborg svarade på hans mejl tröttnade han. I maj startade Arvin Yarollahi kampanjen Sjukvårdsreform och gick ut i media.
– I samband med detta blev jag stoppad i korridoren, först av en verksamhetschef och sedan av en klinikchef. De sade att jag skulle hålla mig på linjen och inte gå emot arbetsgivaren. De där uppe lyssnar inte på de där nere helt enkelt, säger han.
Arvin Yarollahi är inte ensam om att säga upp sig i protest. Även bland sköterskor och vårdbiträden är avhoppen stora, inte minst på Sahlgrenska, säger Arvin Yarollahi. Men han säger också att problemen på Sahlgrenska bara är symptom på att hela sjukvårdssystemet är sjukt.
– Sedan 90-talet har sjukvårdspolitiker försökt spara pengar. Inte minst har man minskat vårdplatserna från 120 000 till 25 000. En vårdplats kostar enorma summor och det anses billigare att vårda i öppenvården. Det leder till att man skickar iväg fler psykiatripatienter och äldre ut till kommunerna och hemtjänsten, som också har bemanningsproblem.
Linda Behrmann har under flera år jobbat som vikarierande undersköterska på olika kommunala vårdinrättningar i Göteborgs stad. Hon delar Arvin Yarollahis bild av problemet.
– Till följd av överbeläggningar och nedskärningar på sjukhusen får vi mer att göra. Det blir mer och mer sjukvård snarare än omsorg. Det är många som skulle behöva mer vård än vad de erbjuds.
Hon säger att personalsituationen för de som arbetar i hemtjänsten är väldigt problematisk, förvärrad av osäkra anställningsformer. Många känner att de inte räcker till.
– Man får snedda lite i alla hörn, men det är sällan man hinner med att ägna vårdtagaren den tid den behöver. I hemtjänsten har man till exempel tagit bort kringtiden.
Kringtiden är den tid som exempelvis går till förflyttning mellan vårdtagare. Linda Behrmann berättar att det ofta händer att hon enligt schemat ska lämna en patient klockan fyra och vara hos nästa vid samma klockslag.
– Har man bara femton minuter på sig hos varje person blir det inte mycket kvar. Man får ta av sin rast, eller inte ta rast. Det är jättemånga som är väldigt stressade och många som blir sjuka ofta. Man får betala med sin egen hälsa.
Även Linda Behrmann har nu blivit aktiv i kampanjen Sjukvårdsreform, som den 17 september kommer kampanjen att hålla manifestationer i sju svenska städer.
Kerstin Brunnström, ordförande i Sahlgrenskas styrelse, förnekar att en ansträngd personalsituation skulle drabba patienterna.
– Jag anser inte att det finns någon fara för patientsäkerheten. Någon sådan indikation har jag inte fått, säger hon.
Hon säger också att Sahlgrenska i dagsläget har svårt att följa regionens direktiv om max en timmes väntetid på akuten, men förnekar att sjukhuset velat uppnå målen utan tillskott av personal.
Enligt Kerstin Brunnström förs nu budgetdiskussioner med regionen för att få mer personalresurser. Förhandlingarna beräknas vara klara i månadskiftet mellan oktober och november.
– Men det handlar inte bara om att öka resurser utan också att förändra hur man arbetar på sjukhuset.
