När klockan närmade sig fyra fredag eftermiddag ökade nervositeten bland de tusentals demonstranter som slagit läger inne i parlamentsbyggnaden. Vid den tidpunkten hade myndigheterna varnat för att byggnaden skulle komma att utrymmas med våld. En del talare uppmanade demonstranterna att ge sig av frivilligt, vilket vissa också gjorde, men fler uppmanade dem istället att stanna kvar.
Men klockslaget passerade utan att det kom någon utrymning. Demonstranterna blev kvar över hela helgen och protesten har fortsatt in på den nya veckan. Delstatspolisen vägrade att genomföra operationen och delstatsregeringen backade.
– Vi som höll huvudet kallt fick sista ordet. De hade sagt att de skulle rensa byggnaden, och sedan tänkte de om. Ordningsmakten sköter detta professionellt, förklarade Jim Palmer, polisfackets ordförande i delstaten.
Flera poliser har anslutit sig till protesten och sover själva över i parlamentet.
– Fakta är att Wisconsins poliskår är emot guvernör Scott Walkers försök att eliminera det mesta av all facklig aktivitet i delstaten. En polisman vet skillnaden mellan rätt och fel, och att tysta de offentliganställdas röst är fel, sade Palmer också.
Lagförslaget röstades igenom i delstatens representanthuset vid midnatt under fredagen, efter att de republikanska ledamöterna passerat genom buande folkmassor. Men det har ännu inte kunnat klubbas i senaten, eftersom demokraternas senatorer fortfarande håller sig undan utanför statsgränsen. Även i Illinois har ett liknande lagförslag bromsats upp med samma taktik.
Skulle förslaget röstas igenom, har facken lovat att utlysa generalstrejk. Scott Walkers motdrag har blivit att förklara att om inte lagen går igenom, måste besparingarna genomföras med massuppsägningar istället – 120 000 offentliganställda är en siffra som nämnts.
Under helgen hölls stöddemonstrationer för Wisconsinarbetarna i samtliga USA:s delstater – däribland i många småstäder som annars sällan ser politiska protester. Omkring 50 000 människor beräknas ha deltagit i solidaritetsaktionerna, och fackfederationen AFL-CIO registrerade ytterligare lika många deltagare uppkopplade på vad de kallar sin ”virtuella manifestation”, genom att följa liverapporteringen över nätet.
Vid Oscarsgalan uttryckte också två av pristagarna – filmen Inceptions fotograf och ljudtekniker – sitt stöd för Wisconsinarbetarna och tackade ”det hårt arbetande filmteamet – fackanslutna, naturligtvis”.
En opinionsundersökning från förra veckan visar att 60 procent av amerikanerna motsätter sig inskränkningar av offentliganställdas rätt att förhandla kollektivt, nästan dubbelt så många som de 33 procent som var positiva till det. 53 procent var emot att offentliganställda ska betala högre egenavgifter till pension och sjukförsäkring – något som Wisconsinfacken faktiskt redan delvis gått med på. En annan undersökning visar att Scott Walker skulle förlora om det var val i dag i delstaten, om än med knapp marginal.
The Guardians Gary Younge tolkar de överraskande kraftfulla Wisconsinmanifestationerna som att myten om ”den amerikanska drömmen” börjat tappa sin lyskraft. Han noterar att USA är ett land där, för några år sedan, 91 procent beteckade sig själva som ”medelklass”. Medan endast 2 procent av befolkningen ser sig själva som ”rika”, ser 31 procent det som mycket eller ganska troligt att de ”i framtiden kommer att vara rika”.
Men redan 2008, innan den ekonomiska krisen hunnit slå till på allvar, var andelen amerikaner som upplevde att ”de inte kom framåt i livet” den högsta på 50 år, och andelen som ansåg att man inte kan nå framgång genom hårt arbete hade dubblerats på 10 år. Ingen ny mätning har gjorts sedan dess, men man kan gissa åt vilket håll opinionen rört sig under lågkonjunkturen.
När hoppet om individuell karriär spricker, får vi istället en renässans för viljan att delta i kollektiv kamp, menar han.
