– Det kändes beklämmande att höra hur dåliga förhållandena varit, men samtidigt befriande att saker och ting når ett slut, säger Peter Magnusson till Arbetaren.
Förhandlingarna i Arbetsdomstolen stod mellan Södertälje sjukhus AB, arbetsköparförbundet Pacta och Kommunal.
Tvisten handlar om huruvida det var rätt av Kommunal att stoppa en omplacering av undersköterskan Peter Magnusson till en annan avdelning.
Omplaceringen ägde rum efter att han slagit larm i medierna om en rasistisk arbetskultur på sjukhusets intensivvårdsavdelning. Dom väntas falla den andra februari nästa år.
”Peter Magnusson är helrökt”. Så uttalade sig en anställd vid Södertälje sjukhus när det internt blev känt att Peter Magnusson skulle delta i SVT:s Debatt i januari 2009. En dryg vecka efter sändningen kallades Peter Magnusson till ett två och en halv timme långt möte med sjukhusledningen.
– Större delen av tiden gick ut på att skuldbelägga mig, säger Peter Magnusson, som spelade in mötet i hemlighet.
Efter Peter Magnussons avslöjande inledde Södertälje sjukhus en internutredning. Res-ultatet visade att ett antal anställda ansåg att det förekom rasistisk diskriminering mot patienter, anhöriga eller kollegor. Detta ledde i sin tur till att man kontaktade konsultföretaget Perlan för att lösa problemet i slutet av våren 2009.
Det som från en början handlade om rasistiska uttalanden skulle nu komma att handla om konflikter på arbetsplatsen, enligt Peter Magnusson.
Efter intervjuer med de anställda på intensivvårdsavdelning upprättades en lista med personer som ansågs ha konflikter med varandra. Nästa steg var att genomföra trepartssamtal utifrån listan.
– Vid ett tillfälle fick jag höra hur en kollega övervägt att ta livet av sig som ett resultat av att jag gick till medierna, säger Peter Magnusson.
Under ett trepartssamtal frågade Perlans medlare om Peter spelade in det som sades, något som Peter nekade till.
Då svarade medlaren, enligt inspelningen: ”Vad bra, då slipper vi kroppsvisitera dig.”
Perlans vd Johnny Jonsson vill inte kommentera konsultföretagets arbetsmetoder till Arbetaren.
Sjukhusets vd Mikael Runsiö har beklagat det inledande mötet mellan Peter Magnusson och ledningen i ett pressmeddelande, men vill inte kommentera trepartssamtalen.
– Det har legat i sjukhusets intresse att få det att se ut som personliga konflikter. När jag kom till trepartssamtalen handlade samtalen om medierna, vad som sagts och varför jag gått till medierna, säger Peter Magnusson.
Trepartssamtalen avbröts redan efter första dagen i samråd med Peter Magnussons fackliga ombud. Södertälje sjukhus ansåg att konflikterna utgjorde en patientsäkerhetsrisk och ville flytta Peter Magnusson till sjukhusets geriatriska avdelning.
Men Kommunal stoppade omplaceringen genom ett så kallat tolkningsföreträde. Peter Magnusson är därmed arbetsbefriad i väntan på Arbetsdomstolens dom.
– Om Peter Magnusson förlorar finns det en risk att färre anställda inom känsliga verksamheter vågar rapportera felaktigheter, och det är just inom dessa verksamheter det är särskilt viktigt att rapportera, säger Peter Magnussons rättsliga ombud, förbundsjurist Sussanne Lundberg.
Peter Magnussons förflyttning har tydliggjort en grundläggande problematik i den svenska meddelarfriheten, enligt tryckfrihetsexperten Anders R Ohlsson.
I Sverige finns inget generellt skydd för anställda som väljer att prata med medier. Lagstiftningen förbjuder arbetsköpare inom den offentliga sektorn att spåra upp vem som ligger bakom läckor.
Det är också förbjudet att utdela repressalier till offentliganställda som läckt till medierna. Men för anställda inom den privata sektorn – som Peter Magnusson på Södertälje sjukhus AB – saknas grundlagsskyddet helt.
– Det finns fortfarande arbetsrättsliga regler som kan ge ett visst skydd för visslare, men de är långt från lika starka som grundlagen som skyddar offentliganställda, säger Anders R Ohlsson.
Det var under den moderata regeringen 1991–1994 som de första hälso- och sjukvårdsinrättningarna privatiserades i Sverige. Sedan maktskiftet 2006 har det skett en gradvis privatisering av landets hälso- och sjukvård med några procent om året, enligt Lena Svensson på Sveriges kommuner och landsting.
Anders R Ohlsson menar att den typen av privatisering som en inskränkning av yttrandefriheten och informations-friheten.
– Privatiseringarna försvagar både demokratin och sjukvården, i och med att det är oerhört viktigt att just missförhållanden inom vården avslöjas. Det är klart att vissa patienter blir sämre behandlade om det finns en rasistisk kultur på sjukhuset. Där kan ett liv stå på spel, särskilt om det gäller äldre människor som inte behandlas rättvist på grund av deras etnicitet, säger Anders R Ohlsson.
