Omvärldens press hårdnar långsamt mot kuppregeringen i Honduras som försöker åstadkomma en mjukare linje genom att trycka på att val är utlyst till november. Honduranska kuppmotståndare har dock förkastat valet som illegitimt och uppmanar omvärlden att inte stödja det.
I Honduras har motståndet mot kuppen fortsatt utan tecken på att brytas, med dagliga vägblockader, strejker och demonstrationer. Enligt nyhetsbyrån UPI har protesterna ”sedan kuppen åtskilliga gånger till stora delar stängt ned landet”. Kuppregeringen under Roberto Micheletti har enligt en rapport från Amnesty International svarat med godtyckliga gripanden och misshandel av hundratals personer enbart i huvudstaden Tegucigalpa.
Protesterna, infrysta bistånds-pengar, internationella investerare som flyr från vad de uppfattar som ett instabilt land och den svåra ekonomiska krisen i hela regionen har gemensamt lett till den honduranska ekonomins djupa fall. Enligt fackföreningsledaren Carlos Rios har lärare och de flesta andra offentliganställda inte fått ut sin lön den senaste månaden.
USA:s utrikesdepartement hade torsdagen den 4 september fortfarande inte avgjort om kuppen i Honduras verkligen utgjorde en kupp – men drog samtidigt in allt icke-humanitärt bistånd, värt 31 miljoner dollar. Detta är just det beslut som skulle ha tvingats fram om maktövertagandet klassats som en kupp. USA drar också in visumen för alla minist-rar i Michelettis regering och har förklarat att de inte kommer att betrakta val hållna under den nuvarande regeringen som legitima.
De centralamerikanska utrikesministrarna uttalade sig också för skärpta sanktioner i ett möte nyligen, även om inga konkreta beslut togs. Brasilien beslutade också att införa visumtvång för alla honduranska medborgare som vill besöka landet.
Michelettis senaste bud är att själv avgå och tillåta Manuel Zelaya att återvända – förutsatt att han först avsäger sig presidentposten till förmån för någon tredje person. Men Michelettis regering har knappast några stora förväntningar på att omvärlden accepterar det. Kuppmakarnas sista hopp är i stället valet som sedan tidigare är utlyst till den 29 november. Om det kan genomföras skulle det kunna fungera som en offentlig förevändning för USA och andra i grunden sympatiskt inställda länder att med tiden mjuka upp sin linje. Den 30 augusti började officiellt förberedelserna inför valet.
I det läget är EU:s och Sveriges inställning intressant. Enligt den tyska nättidningen Amerika.21, som citerar källor i Bryssel, diskuterar EU att så snart som möjligt skicka valobservatörer till Honduras – vilket Sverige som ordförandeland enligt nättidningens källor förespråkar och driver. Sara Ramírez, departementssekreterare på utrikesdepartementets Amerikaenhet säger dock till Arbetaren att Sverige inte har tagit ställning till detta ännu utan ”avvaktar utvecklingen”.
Medan Sverige och EU således officiellt inte har tagit ställning, har de amerikanska staternas samarbetsorganisation, OAS, däremot redan tydligt förklarat att de ser valet, och varje regering som eventuellt skulle komma till makten genom det, som illegitimt, en position som USA alltså nyligen anslöt sig till. ”Situationen i Honduras är inte lämplig för demokratiska val”, sade OAS generalsekreterare José Miguel Insulza i förra veckan. Zelaya och paraplyorganisationen som koordinerar motståndet inom Honduras – Motståndsfronten mot statskuppen – har kategoriskt förkastat valet och uppmanat till bojkott om det skulle genomföras. De motsätter sig bestämt sändandet av observatörer och all annan form av utländsk medverkan, som de menar bara bidrar till att legitimera valet.
EU skar, till skillnad från USA, redan kort efter kuppen av nästan allt sitt bistånd till Honduras, värt omkring 90 miljoner dollar. Unionen har däremot inte kunnat enas om att, som USA, dra in visumen för regimens företrädare. Enligt Amerika.21 drevs den frågan hårt av Frankrike, Spanien och Nederländerna, men andra – icke namngivna – länder satte stopp.
Mest tolerant mot kuppmakarna har dock hittills Kanada varit, som direkt efter kuppen förespråkade att Zelayas återinsättande borde vänta tills ”situationen i landet lugnat sig”. Den kanadensiska regeringen har varken dragit in visum eller frusit några biståndspengar, inte ens militärt bistånd.