Över ett halvår har gått sedan Israel avslutade sitt urskillningslösa angreppskrig mot Gaza. Mer än fyra månader har förflutit sedan de givarländer som vant sig vid att plocka upp notan för Israels militära politik mot Palestina, däribland Sverige, lovade att bekosta återuppbyggnaden. Av detta har Gazas invånare hittills sett: ingenting. Israel har konsekvent stoppat varje större försändelse med återuppbyggnadsmaterial vid den hårdbevakade gränsen till Gazas instängda befolkning. Tiotusentals palestinier är ännu hemlösa eftersom Israel förbjudit dem att importera byggnadsmaterial som cement, trä och fönsterglas. Inte heller tillåts palestinierna reparera sina industrier, hantverkstäder, skolor, sjukhus, vägar och elverk. De avloppsreningsverk Sverige byggt som del av vårt bistånd till Palestina förstördes under kriget. Inga reservdelar har släppts in över gränsen. Orenat avloppsvatten töms därför direkt ut i havet. Gazas stränder är ännu vackra att se på, men vattnet förgiftar både fisk och människor.
Sverige protesterade inte nämnvärt då Israel bombade sönder det avloppsreningsverk våra skattemedel finansierat. Den svenska regeringens tystnad är signifikativ för den demokratiska världens reaktion inför Israels angrepp mot Gazas civilbefolkning. Så har också Israel utan påföljd kunnat hålla Gazas invånare instängda i vad som kallats ”världens största utomhusfängelse” i två hela år.
Redan innan kriget var följderna katastrofala. Gazas befolkning led brist på allt: rent vatten, mat, medicin, sjukvård, möjligheter att själva försörja sig, bedriva handel eller fritt färdas över gränsen. Över 80 procent av Gazas 1,5 miljoner invånare hade gjorts beroende av humanitärt bistånd för sin överlevnad – ett bistånd vars införsel var helt beroende av Israels och Egyptens relativa vilja att tillfälligt öppna Gazas gränsbommar.
Inget av ovanstående kan vara särskilt nytt för dig som läser detta. Tillintetgörandet av mänskligt liv och värdighet i Gaza har skett med världen som inbjudna vittnen och hade inte kunnat ske utan våra politiska makthavares passiva eller aktiva medverkan.
Av detta kan man dra slutsatsen att vi inte längre kan överlåta problemets lösning till våra valda representanter. Vi måste agera själva. Vad kan vi då göra? En konkret möjlighet representeras av Ship to Gaza. Idén är enkel: vi nyttjar folkrättens etablerade rätt att fritt färdas på de fria haven och sänder ett fartyg med humanitärt bistånd från Skandinavien via hamnar i Europa direkt till Gaza utan att passera Israels territorialvatten. Ship to Gaza är en aktion från människa till människa. Det är ett partipolitiskt och religiöst obundet nätverk av enskilda individer, solidaritetsrörelser, fackföreningar och religiösa samfund och riktar sig till Gazas befolkning och inte till den ena eller andra av de inbördes stridande politiska grupperingarna i Palestina.
Ship to Gaza har tre huvudsakliga syften: aktionen är politisk, humanitär och solidarisk. I varje hamn arrangerar vi möten och insamlingar och fäster därmed uppmärksamheten på en politisk fråga som måste få en rättvis lösning. Vi bryter inte mot lagen. Vi agerar för att reaktivera den folkrätt som åsidosatts, och vill därmed bidra till att Gazas gränser öppnas för människor, handel och kommunikation. Vi utgår från att palestinier är fullt kapabla att försörja sig själva om de inte förhindras därtill.
Det humanitära bidraget fokuserar på vatten, el och återuppbyggnad. Det finns knappt något grundvatten i Gaza och mycket av det som finns är förgiftat. De avsaltningsanläggningar som använts för att omvandla havsvatten till bruksvatten är sönderbombade och import av reservdelar har förhindrats. De drevs med diesel, vars införsel blockerats. Men solen kan ingen militär stoppa vid gränsen. Vi avser därför att bidra med solenergidrivna avsaltningsanläggningar för att producera rent vatten till människor, djur och jordbruk. Solenergi kan också lösa elförsörjningen för industri, sjukhus och hushåll. Vi hoppas kunna bidra med solenergiteknik för åtminstone ett sjukhus. Vi tar också med oss återuppbyggnadsmaterial, medicin och sjukvårdsprodukter. Detta är inte välgörenhet utan solidaritet. Solidaritet utgår från att människor har ett gemensamt intresse av att kollektivt ta ansvar för varandra. Med Ship to Gaza vill vi i praktisk handling sända ett tydligt budskap till Gazas invånare: ”Ni är inte ensamma”.
Vi är medvetna om att detta i sig inte innebär en lösning. Däremot kan aktionen tillsammans med andra initiativ bidra till att folkrätten återupprättas. Vi är också medvetna om att ett antal fartyg med destination Gaza tidigare bordats, kapats eller rammats av israelisk militär. Hade kaparna varit somalier hade de kallats pirater och den svenska flottan sänts ut för att trygga sjöfarten.
Vi utgår från att varje stat i regionen kommer att respektera folkrättens regler om fri sjöfart på internationellt vatten och att svenska flottan skyddar också detta skepp från havens pirater. För att uppmuntra varje civiliserad stats vilja att ge Ship to Gaza det sjöfartsskydd folkrätten förestavar avser vi att bjuda ombord valda representanter från de parlamentariska stater vi passerar på färden. Vi vet att detta inte utgör någon garanti. Den 30 juni 2009 kapades Spirit of Humanity på internationellt vatten, trots vetskap om att nobelfredspristagaren Mairead Maguire var ombord. Lagbrottet föranledde dock Storbritannien att frysa sitt militära samarbete med Israel. Det finns inga garantier för att Ship to Gaza tar sig hela vägen i hamn. Men vi garanterar att försöka och att ytterligare brott mot folkrätten kommer att kosta. Välkomna ombord!
