Regeringens energi- och klimatuppgörelse har rönt stor uppmärksamhet, främst på grund av Centerns omsvängning i kärnkraftsfrågan. Men kritiker ifrågasätter nyttan av att redan i dag fatta beslut om nya reaktorer.
Den överenskommelse som alliansen i förra veckan träffade kring energipolitiken innebär att förbudet mot nybyggnad av kärnkraft upphävs, efter 30 år med siktet inställt på avveckling. Centerpartiet, som tillhörde den kärnkraftskritiska Linje 3 i samband med 1980 års folkomröstning, har nu gett upp sitt motstånd vilket innebär att nybyggnation av kärnkraftverk kommer att tillåtas. Kritiken mot beslutet har gällt både Centerns interndemokrati och kärnkraften rent principiellt, men nu höjs även röster som frågar sig varför ett beslut om nya reaktorer är nödvändigt just nu.
– Det är alldeles för tidigt att öppna för tio nya reaktorer när vi inte ens vet om de kommer att behövas, säger Hans Lindqvist som gruppledare för Centern i Värmdö kommun och länge har engagerat sig mot kärnkraften.
– Uppgörelsen innehåller bra satsningar på förnybar energi och om vi menar allvar med dem kommer det inte att finnas något utrymme för kärnkraft – vi kommer att få ett enormt energiöverskott.
Även den kristdemokratiske EU-parlamentarikern Anders Wijkman ställer sig frågande till det akuta behovet av att fatta beslut om kärnkraften. I en debattartikel i Sydsvenska Dagbladet skriver han att ”förslaget om kärnkraften är illa underbyggt. Vi behöver inte fatta beslut i dag om vad som skall hända om tjugo år, då – enligt bedömningar av säkerhetsexperter – de första reaktorerna skall börja tas ur drift”. Vidare menar Wijkman att uppemot 100 terawattimmar (TWh) skulle kunna frigöras genom en ”kombination av hushållning, avskaffande av elvärme i flerbostadshus samt utbyggd kraftvärme, mottryck i industrin och ny vindkraft”. Detta medan kärnkraften svarar för totalt för 65–70 TWh.
Från regeringens sida förklaras tidpunkten för överenskommelsen med att den är en del av den klimat- och energiproposition som ska presenteras i mars.
– Och eftersom det är väldigt långa ledtider för att bygga kärnkraftsreaktorer var det nödvändigt att även fatta det beslutet nu, säger Håkan Lind som är Centerpartiets presschef i regeringskansliet.
Den överproduktion av el som kritikerna anser vara inbyggd i en uppgörelsen är enligt Håkan Lind resultatet av en politisk kompromiss.
– En förutsättning för att vi skulle få till stånd den här satsningen på förnybara energikällor var just att det också öppnades upp för nya reaktorer.
– Det stämmer att vi kommer att ha ett energiöverskott de närmaste tio åren, men därefter kommer det inte att vara så, säger Håkan Lind till Arbetaren.
Denna bedömning får kritik från den politiska oppositionen, som står fast vid en framtida avveckling av kärnkraften.
– Om vi ökar produktionen av förnybar energi och dessutom arbetar hårt för energieffektivisering är det fullt möjligt att klara den framtida energiförsörjningen utan kärnkraft, säger Per Bolund som är energipolitisk talesperson för Miljöpartiet.
– Regeringen visar med det här beslutet att de ger upp och inte tror på eller vågar satsa ordentligt på förnybar energi.
Fakta/Energiuppgörelsen
Den så kallade ”kärnkraftsparentesen” förlängs genom att nybyggnation tillåts inom ramen för maximalt tio reaktorer. Något statligt stöd för kärnkraft är dock inte aktuellt och reaktorägarna får i ”ökad omfattning” ta ansvar för kärnkraftens risker.
Regeringen slår också fast att Sverige år 2020 ska ha 50 procent förnybar energi, 10 procent förnybar energi i transportsektorn, 20 procent effektivare energianvändning och 40 procent mindre utsläpp av växthusgaser, varav två tredjedelar ska äga rum i Sverige och en tredjedel genom projekt utomlands.