– Att sätta upp mål om att minska koldioxidutsläppen med 80 procent till 2050 betyder ingenting. Nu måste vi ha konkret handling – ingenting annat räknas. Det sade klimatforskaren James Hansen under ett seminarium i Uppsala på fredagen.
Hansen medgav att mångas hopp har vuxit mycket sedan Barack Obama valdes till USA:s nästa president.
– Men utmaningen om vi ska bevara planeten är utmaningen mycket större än så, vi kan inte tro att Obama ska rädda oss, sade han och avfärdade de mål som Barack Obama nu talar om – att återgå till samma utsläppsnivå som 1990 fram till 2020 och sedan minska utsläppen med 80 procent fram till 2050.
– Att sätta upp mål och prata om vad vi ska göra hjälper inte så länge man inte också gör det. I Nederländerna planerar man nu fyra nya kolkraftverk. Jag räknade ut att om att resten av världen också fortsätter som vanligt, kommer koldioxiden från de här fyra kolkraftverken inom de närmaste 50 åren att ansvara för utrotningen av ungefär 1000 arter.
James Hansen talade också om det han kallade ”rättvisa mellan generationer” och om hur han har vittnat till fördel för unga anti kol-aktivister i Storbritannien och USA.
– De försöker att försvara skapelsen. Men det är svårt för dem, särskilt i USA, eftersom fossilindustrin är så enormt mäktig, sade han.
Seminariet hölls som en del av Interfaith Climate Summit, ett interreligiöst och internationellt klimatmöte som svenska kyrkan arrangerar. Mötet samlade kristna, muslimer, judar, sikher, hinduer, buddhister och företrädare för andra religioner för att diskutera frågor i skärningspunkten mellan de religiösa övertygelserna och den verklighet som klimatet nu befinner sig i. Under fredagen skrevs ett manifest under, där religiösa företrädare ställer krav inför FN:s klimatmöte i Köpenhamn nästa år. Bland annat begär de att den rika delen av världen ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 40 procent till 2020 och att det ska bli obligatoriskt för i-länder att betala för åtgärder i u-länder, utöver sina åtaganden på hemmaplan.
Många av seminarierna som hölls tog upp klimatfrågor ur ett mer existentiellt perspektiv, men hamnade också i politiken.
– De religiösa samfunden kan göra ett gräsrotsarbete på alla nivåer. Dels för att individuellt ”vara” mer än att ”ha”, men också för att påverka våra politiska ledare att fatta beslut som visserligen kan gå emot nationella intressen, men som är nödvändiga för världen, sade rabbinen Awraham Soetendorp från Amsterdam.
Charanjit AjitSingh, som företräder sikhismen och arbetar med interreligiösa frågor i Storbritannien, talade om hur den planerade utvidgningen av Heathrowplatsen inte bara innebär ett ökat ekologiskt fotavtryck, utan också stora försämringar för de människor som bor i närheten av flygplatsen, där barnen i den lokala skolan redan i dag har svårt att höra vad lärarna säger.
Hon pekade ut konsumtionen som en stor del i de problem som världen nu står inför.
– Hela tanken med ”konsumismen” handlar om att vi aldrig ska känna oss nöjda, utan att bara bli mer och mer giriga. Och nu menar man att vi ska ta oss ut ur den ekonomiska krisen genom att konsumera ännu mer, sade hon.
Klimatmötet fortsätter under lördagen.