– Man gör ett arbetsrättsligt förhållande polisiärt. Vi håller på att få tillbaka ett samhälle där arbetsgivaren får makten över arbetstagarens personliga sfär. Det säger arbetsrättsexperten Kurt Junesjö om regeringens förslag till stärkt skydd av företagshemligheter. Även LO, TCO och Saco är starkt kritiska mot regeringens förslag.
Arbetaren beskrev förra veckan det regeringsförslag om stärkt skydd av företagshemligheter som nu är på remiss. I förslaget står att det är näringsidkaren som ska avgöra vilken information som ska vara hemlig. De fackliga huvudorganisationerna LO, TCO och Saco anser i ett gemensamt yttrande att osäkerheten om vad som är en företagshemlighet och de stränga påföljderna – med ett minimistraff på sex månaders fängelse – riskerar att skrämma många till tystnad.
Detta avvisas bestämt av utredaren, regeringsrådet Anna-Karin Lundin, som däremot håller med om att lagen kan vara svår att förstå och gränsdragningarna kan vara besvärliga. Hon påpekar samtidigt att ett brott mot lagen måste innebära en konkurrensnackdel för företaget vilket kommer att avgöras i domstol, antingen arbetsdomstolen eller tingsrätten.
I sitt yttrande pekar de fackliga organisationerna på det allt vanligare bruket av sekretess- och konkurrensklausuler som anställda tvingas skriva på. Till det kommer ”den allmänna lojalitetsplikten”, en gammal princip som enligt praxis innebär att arbetstagaren har att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget och ska undvika att hamna i intressekollision. Detta kan innebära, menar de, att anställda skräms från att utmana sina arbetsgivare genom att exempelvis byta arbete eller utveckla sitt yrkeskunnande. Det hämmar i sin tur den tekniska utvecklingen i samhället. De fackliga organisationerna säger nej till en utvidgad kriminalisering av företagshemligheter.
De anser det också helt oacceptabelt att Kronofogden ska kunna göra husrannsakan för att leta bevis i en arbetstagares hem, med hänvisning till den enskildes integritet och Europakonventionen.
Anna-Karin Lundin hänvisar i stället till att Sverige har undertecknat Världshandelsorganisations Trips-avtal som skyddar rätten till patent, varumärken och företagshemligheter.
– Därför är det vår skyldighet att göra en bevisundersökning för att få fram bevis om domstolen bedömer det sannolikt att företagshemligheten är angripen. Det kan till exempel gälla en anställd som tagit hem sin arbetsgivares kundregister, säger hon.
Kurt Junesjö, tidigare förbundsjurist vid LO-TCO Rättsskydd, går längre än facken i sin kritik av lagförslaget. Han ser det som en ”ren arbetsgivarutredning” och menar att det mycket väl kan bli så att en arbetstagare straffas om han använder den kunskap han skaffat sig vid ett företag vid en nyanställning.
– Det är en tolkningsfråga om det handlar om företagshemligheter och det är arbetsgivaren som bestämmer, vilket naturligtvis skapar rädsla och osäkerhet. Detta innebär att man dels stänger in folk i jobb, dels tystar samhällsdebatten och dels minskar konkurrenskraften. Man utgår från de individuella företagen, inte från vad som är till gagn för samhällsekonomin. Allmänt sett går ju företagen bättre om yrkeskunskapen sprids ut.
Apropå ”den allmänna lojalitetsplikten” pekar han på att arbetsgivarna under 2000-talet lyckats utvidga detta begrepp och etablera en praxis i arbetsdomstolen som i det tysta gjort att skadestånden blivit allt strängare.
– Nu med det nya lagförslaget blir det ännu värre. Straffsatserna är ju drakoniska – fullt jämförbara med dem för svår misshandel. Man gör ett arbetsrättsligt förhållande polisiärt. Vi håller på att få tillbaka ett samhälle där arbetsgivaren får makten över arbetstagarens personliga sfär. Det här är det senaste exemplet, men det har föregåtts av regler om visitation och drogtester.
– Arbetsgivarnas ökade makt måste naturligtvis förklaras med att fackföreningarna i motsvarande grad förlorat i styrka, att klassperspektivet har försvunnit, säger Kurt Junesjö.