Rätt att hålla papperslösa i förvar i upp till 18 månader och inreseförbud till EU på fem år för dem som skickats ut ur unionen. Det kan bli verklighet om ett nytt EU-direktiv röstas igenom.
Det har nu gått över två år sedan EU-kommissionen lade fram det ursprungliga förslaget till ett direktiv om medlemsländers gemensamma normer för ”återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna”, även kallat återvändandedirektivet. Direktivet är bara det första i unionens arbete med att skapa en gemensam asylpolitik.
EU:s medlemsstater har nu kommit överens om ett kompromissförslag som Europaparlamentet ska rösta om i mitten av juni. Enligt förslaget ska personer som vistas i ett EU-land utan uppehållstillstånd och som inte ger sig av frivilligt inom en tid på mellan 7 och 30 dagar kunna tas i förvar i upp till 18 månader.
Som det ser ut nu varierar reglerna mellan olika länder. Vissa länder, som Storbritannien och Sverige, har ingen övre gräns för hur länge en person får sitta i förvar. Men två tredjedelar av EU:s 27 medlemsstater har också en övre gräns som är kortare än 18 månader.
En annan del av förslaget går ut på att medlemsländerna ska bli tvungna att utfärda återinreseförbud till hela unionen på fem år för den som har utvisats. Enligt nätsajten EUobserver.com finns också förslag om att det ska bli upp till varje medlemsstat att avgöra om papperslösa ska få samma rätt till rättshjälp som asylsökande.
Direktivet har kritiserats hårt bland annat av Amnesty och paraplyorganisationen European Council on Refugees and Exiles, ECRE, för att hota människors grundläggande rättigheter.
– Vi tycker att det behövs ett direktiv kring det här, men som det är formulerat nu menar vi att det inte bör antas. Att migranter kan hållas i förvar i upp till 18 månader utan att ha begått någon kriminell handling är totalt oproportionerligt. Tiden de får på sig att lämna landet frivilligt – 7 till 30 dagar – är också alldeles för kort, säger Ana Fontal, informationsansvarig för ECRE till Arbetaren.
Hon är också starkt kritisk till idén om att hindra utvisade personer från att återvända in i EU under fem år.
– Ur ett flyktingperspektiv är en sådan regel väldigt farlig, eftersom omständigheterna i ursprungslandet kan förändras och personen kan bli i behov av skydd, men då hindras från att söka det i Europa.
Organisationerna kritiserar också att reglerna även ska gälla ensamkommande barn och att de papperslösa i vissa fall kan komma att sättas i vanliga fängelser.
Arbetet med att skapa en gemensam EU-politik för invandring pågår parallellt med att flera av medlemsländerna på egen hand nu skärper sina lagar. Nyligen beslutade Italien att den som tar sig in i landet på illegal väg ska kunna straffas med upp till fyra års fängelse. Det ska också bli lättare att utvisa papperslösa som begått brott och möjligt att utföra DNA-tester på utländska personer som vill förenas med sina familjer i Italien.
Samtidigt har landet under den senaste tiden haft en lång rad attacker mot minoritetsgrupper. Den brittiska tidningen The Guardian skriver om hur den romska befolkningen i Neapel angripits med brandbomber och hur en grupp maskerade män krossat fönster och attackerat bangladeshiska affärsägare i Rom. Roms nyvalda borgmästare Gianno Alemanno har ett förflutet som nyfascist och gick till val med löftet att tömma staden på 20000 invandrare som han menar har brutit mot lagen.
Frankrikes president Nicolas Sarkozy planerar, enligt tidningen Financial Times, att föreslå en ”invandringspakt” med de andra EU-länderna under Frankrikes ordförandeskap under andra halvan av 2008. Pakten skulle ytterligare skärpa reglerna för att sända tillbaka papperslösa och ställa krav på att invandrare från länder utanför EU måste ingå ett ”integrationskontrakt” för att bland annat lära sig språket samt det Sarkozy menar är ”nationella och europeiska värderingar” såsom jämställdhet och tolerans.
Enligt EU-kommissionens uppskattningar finns det runt åtta miljoner papperslösa i EU. Om direktivet går igenom i sommar måste EU-länderna inlemma det i sina lagar i mitten av 2010, skriver ECRE.
Fakta / 25 000 papperslösa i förvar
Enligt en studie som gjorts på uppdrag av Europaparlamentet, där 132 av 147 förvarscenter runt om i Europa besöktes under 2007, sitter mellan 20000 och 25000 papperslösa i förvar. Men siffran ”bör ses som ett minimum”.
Studien konstaterar att bristerna i många förvar är så stora att man kan tala om sjukdomsskapande förhållanden och menar att miljön på förvaren i sig kan bidra till att göra dem som sitter där mer sårbara än de ofta redan är.
I Cypern och Estland hittades fall där personer suttit i förvar under mer än tre år. I andra länder, där gränsen för hur länge personer får hållas i förvar är lägre, fanns fall där samma person tagits i förvar upp till sju gånger i följd. Rapportförfattarna skriver att förvarstagande bara bör tas till i absoluta undantagsfall och att det i så fall bör röra sig om dagar eller veckor – inte månader.
De EU-länder som i dag inte har någon bortre gräns för hur länge en person får tas i förvar är Storbritannien, Nederländerna, Polen, Finland, Cypern, Danmark, Lettland, Estland och Sverige.