Efter en lång och bitvis het debatt sade LO-kongressen nej till att organisera papperslösa. Den väntade striden om jämställdhetspotter uteblev, däremot ska rätten till heltid prioriteras.
Sten-Erik Johansson från Fastighets menade att det är absurt att alls behöva ta strid för fackets grundidé att organisera människor.
– Tio procent av arbetarna i städbranschen i Stockholm beräknas vara papperslösa, ska vi som självständig fackförening missa chansen att företräda dem?
– Dessutom är det en mänsklig rättighet att organisera sig fackligt oavsett medborgarskap, fortsatte han och påpekade att fackets uppgift inte är att vara ordningspolis.
Hans förbundskollega Bengt Sandberg uppmanade kongressen att visa praktisk solidaritet och undrade vem som ska organisera papperslösa om inte LO gör det.
Monika Arvidsson från LO-ekonomerna talade å styrelsens vägnar för ett nej till organisering och underkände SAC som fackligt organ.
– Angående SAC:s organisering av papperslösa säger jag så här: SAC pratar, LO gör.
– Och så länge LO inte kan sätta kraft bakom medlemskapet är det fel att erbjuda ett sådant och ta ut en hög fackavgift av dessa personer.
Kongressen avslog även Sekos motion om att arbeta för amnesti för flyktingar och papperslösa, men valde att bifalla krav på att LO ska verka för hårdare straff för kriminella arbetsgivare, avkriminalisering av papperslösas arbete, rätt till skolgång för papperslösas barn och ”nödvändig” sjukvård till papperslösa.
Den väntade striden om jämställdhetspotter uteblev på kongressen – i stället framhöll till och med IF Metalls tidigare så kritiska Stefan Löfvén vikten av att eliminera löneskillnaderna mellan könen. Hur det ska gå till sades dock ingenting om i beslutet och Kommunals motion om att potterna ska vara kvar avslogs med motiveringen att det inte är kongressens sak att besluta om tekniska lösningar.
Något mer turbulens vållade frågan om a-kassan, där kongressen fattade två motstridiga beslut om ersättningsnivåer. Dan Gabrielsson från Kommunal fick många med sig bakom kravet på 90-procentiga ersättningsnivåer och slopade karensdagar när han uppmanade kongressen att ”tro gott om människor” och gå emot styrelsens linje. Slutligen enades man om kompromissen att a-kassan i en första etapp ska ge 80 procent för en majoritet av löntagarna men att det långsiktiga målet ska vara 90 procents ersättning.
Kraven på att rätt till heltid ska åstadkommas genom lagstiftning vållade på måndagskvällen en utdragen debatt och Sandra Viktor från Hotell- och restaurangfacket skärpte tonen från talarstolen.
– Det är patetiskt att det bara är kvinnor som begär ordet och jag önskar att jag kunde se lite mer solidaritet från de manligt dominerade förbunden, menade hon.
Resultatet blev slutligen att LO i första hand ska arbeta för att rätten till heltid införs i kollektivavtalen, men att vägen via lagboken inte stängs helt.
Många uttryckte oro för att spelreglerna på svensk arbetsmarknad kan komma att skrivas om LO-styrelsens beslut om att gå till förhandling om ett nytt huvudavtal kritiserades.
– Styrelsen kunde ha väntat till kongressen, särskilt som så många motioner berör huvudavtalet – jag är besviken, sade Lisa Björck från Transport.
Strax före midnatt och efter lång debatt beslutade kongressen att LO ska arbeta för att Sverige inte skriver på Lissabonfördraget förrän utredningen om Lavaldomens konsekvenser är färdig.