Riksdagen sade på onsdagen ja till regeringens förslag om vård till asylsökande, trots skarp kritik från bland annat Läkarförbundet. Men åsikterna om vad lagen egentligen innebär för papperslösas situation går isär även bland kritikerna.
Den nya lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande kommer träda i kraft den första juli och ersätter det avtal som i dag gäller mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Papperslösa omfattas varken av det nuvarande avtalet eller av den nya lagen, men frågan är om vårdpersonal som fortsättningsvis erbjuder vård till denna grupp nu blir kriminella.
– Det är helt fel och det finns ingenting i lagtexten som går att tolka på det sättet, meddelar migrationsminister Tobias Billström via sin pressekreterare.
Han menar att lagen bara är en formalisering av det som redan i dag gäller för papperslösa och gömda, men får mothugg från flera håll.
– Det står uttryckligen i texten att människor som gömmer sig inte har rätt till vård, så skillnaden mot i dag är ju faktiskt att vårdpersonalen blir lagbrytare, säger riksdagsledamoten Gunvor G Ericsson från Miljöpartiet.
Hon skulle rösta nej till regeringens förslag och har stått bakom en motion om allas rätt till vård utifrån behov.
– Man ska inte blanda ihop migrationspolitik med hälso- och sjukvård, säger hon och konstaterar att Sverige tillsammans med Österrike tillhör den humanitära bottenligan i Europa.
– Jag har själv stått i situationen att människor kommer in på sjukhuset utan papper i ordning och då följer man definitivt den övertygelse man har som yrkesperson, säger Gunvor G Ericsson som är sjuksköterska i grunden.
Även Läkarförbundet hyser farhågor om att nyordningen ska leda till att sjukvårdpersonal som erbjuder vård till papperslösa bryter mot lagen.
– Den risken finns definitivt, jag tycker inte att man kan förstå annat av den föreslagna lagtexten, säger Thomas Flodin som är ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd.
Han tillägger att lagen utan tvekan strider mot läkarens yrkesetik, där patientens vårdbehov ska vara ensamt avgörande för vårdpersonalens olika beslut.
– Regeringen använder sjukvården som ett redskap för sin migrationspolitik och det är mycket upprörande och osmakligt, säger Thomas Flodin och påpekar att Läkarförbundet inte tar ställning till flyktingfrågan i övrigt.
Hälften av Sveriges landsting erbjuder i praktiken vård för papperslösa på samma villkor som för andra människor, enligt en undersökning som Dagens Nyheter genomfört. Och på några platser i Sverige finns hemliga kliniker där gömda och papperslösa kan få tillgång till sjukvård av läkare och sjuksköterskor som ställer upp på sin fritid.
Nätverket Läkare i Världen driver Flyktingkliniken i Stockholm och kommer att fortsätta sin aktivitet som vanligt, oavsett Riksdagens beslut. Jenny Antonsson som arbetar på kliniken är starkt kritisk till att papperslösa inte ska omfattas av den nya lagen, men förnekar att den skulle kriminalisera sjukvårdspersonal som ändå erbjuder vård.
– Lagen gör inte att det blir olagligt att ge papperslösa vård, utan situationen för denna grupp blir i praktiken densamma som i dag. Samma människor kommer även i fortsättningen att vara rädda för att uppsöka den vanliga vården och samma människor kommer att komma till vår klinik i stället.