Inrikes

Fiasko för utsläppshandeln

De första tre åren av EU:s handel med utsläppsrätter, ETS, slutade i börskrasch och fiasko. Den totala mängden utsläppsrätter var större än de samlade utsläppen från de företag som ingick i systemet. När markanden insåg det kraschade börsen i slutet av 2006 och störtdök från cirka 30 euro/ton koldioxid till 1 euro/ton koldioxid – i […]

De första tre åren av EU:s handel med utsläppsrätter, ETS, slutade i börskrasch och fiasko. Den totala mängden utsläppsrätter var större än de samlade utsläppen från de företag som ingick i systemet. När markanden insåg det kraschade börsen i slutet av 2006 och störtdök från cirka 30 euro/ton koldioxid till 1 euro/ton koldioxid – i praktiken gratis. Tanken var att handeln skulle öka kostnaden för koldioxidutsläpp, men effekten blev den motsatta.
– Till och med finansinstitutet CBS Warburg Ltd. kunde inte tro sina ögon när de tittade på EU:s handel med utsläppsrätter. Vad hände med principen ”Den som förorenar betalar”, undrade de.
I ETS var det tvärtom: den som förorenar tjänar, säger Larry Lohmann på den brittiska miljöorganisationen The Corner House.

Idén med handel med utsläppsrätter kom ursprungligen från USA där den brukats i liten skala som ett försök att minska utsläppen av svaveldioxid. Systemet utvecklades i ett samarbete mellan regeringen, företagshögern och marknadsliberala NGO:s och tanken var att det skulle locka in företag till att aktivt delta i miljöarbetet.
– Men de amerikanska systemen har snarare skjutit upp problemen och motverkat nödvändiga förändringar. De har aldrig lyckats bevisa att handel är bättre än skatter och regleringar, säger Lohmann.

Även aktörerna på marknaden medger att handel i sig inte kommer leda till några utsläppsminskningar, menar Lohmann. Orsaken till haveriet av EU:s handelssystem var enkelt: Utsläppsrätterna delades gratis ut till EU:s medlemsländer i obegränsad omfattning. Företagen pressade sina regeringar till generösa kvoter med argument att de annars skulle förlora konkurrensfördelar. Summan blev att de företag som släppte ut mest fick flest utsläppsrätter.
– Dessa företag samlade på sig ett överskott av utsläppsrätter som de sedan kunde sälja på marknaden och tjäna pengar på, säger Lohmann.
Inför nästa handelsperiod som inleds 2008 har EU visserligen minskat antalet utsläppsrätter till att ligga 7 procent under den totala mängden utsläpp. Dessutom funderar man på ett sorts auktionssystem i stället för att dela ut dem gratis.

– Auktion kommer visserligen att förbättra systemet. Men handel i sig är inget sätt att undkomma politiken. Så länge folk inte sätter press på sina regeringar att reglera utsläppen kommer företagen fortfarande att sätta agendan. De kommer att säga: okej, vi går med på auktion. Men vi utformar auktionen så att priserna inte blir för höga. Det kommer bara att leda till ännu ett fiasko.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984