:
Falsk logik om schyssta bananer

Isbjörnarna är ledsna” – Expressens klimatkampanj representeras av en vinjett med en sorgsen isbjörn. Resonemanget bakom är att isbjörnar riskerar att drunkna när isarna smälter (att, förutom isbjörnarna, hela Bangladesh plus den återstående delen av jordens fattigaste människor också riskerar att drunkna framgår inte lika tydligt).

Konkurrenten Aftonbladets klimattema är mindre isbjörnsfixerat och journalistiskt tyngre. Men båda kampanjerna har det gemensamt att själva crescendot är listan ”Det här kan DU göra för att rädda isbjörnarna / hejda klimatförändringarna”. Det är den vanliga listan på sänkta innetemperaturer, att ibland ta cykeln till mataffären och installera snåla duschmunstycken. Kändisar som Mat-Tina och Bingolotto-Richard får avge löften om olika sorters energi-uppoffringar och ökade sopsorteringsambitioner. Kontentan är att förändring är individens ansvar och att klimatproblemet kan lösas med hjälp av lågenergilampor.

På radio hör jag en upprörd miljöansvarig för en livsmedelskedja. Hon lyckas inte dölja att hon är sur över kundernas bristande moral. Trots att hon informerar och informerar om att man inte borde köpa torsk, gör folk det ändå! Ansvaret ligger till hundra procent hos kunden och till noll procent hos butikskedjan – och vår engagerade miljöansvariga tycks fullständigt omedveten om det lätt absurda i det. Som en knark-langare som upprörs över att ha köpare.

Myten om individens oändliga ansvar är kraftfullt samhällsbevarande: den får oss att inte ställa krav på politiska förändringar. Naturligtvis existerar ett element av individuellt ansvar, men individen kan inte i längden bära upp den moral som samhället inte backar upp, eller (oftare) aktivt saboterar, åtminstone inte utan att fjärma sig från samhället som sådant och mer eller mindre bli en kuf. Man kan inte välja bort bostadsrätt när hyresrätterna inte längre finns.

Genom en vulgologik fungerar myten om individens oändliga ansvar som en kall, blöt filt som dödar alla krav på politisk förändring.

Det dåliga samvetet över våra fulglödlampor och Barcelonaflygningen i höstas gör att vi inte anser oss ha rätt att öppna käften – detta samtidigt som en högerregering med en imponerande effektivitet sjösatt en aktivt miljöfientlig politik.

Det gäller att protestera mot denna falska logik närhelst den dyker upp. Lars Ohly lyckades göra det på ett vettigt sätt när hans dotters friskola lyftes upp som en trovärdighetsskandal under valkampanjen. Lugnt förklarade han att problemet är att det saknas ett kommunalt alternativ till de kurser dottern ville läsa, varför han backade dottern i hennes val, men bedriver en politik som ska se till att den kommunala skolan får mer resurser och en större mångfald. Jepp – precis så.

I klimatfrågan ska professorn i fysisk resursteori vid Chalmers, Christian Azar, ha heder av att han gång på gång påpekar hur det som behövs är ett politiskt tryck på strukturella förändringar, även om han finkänsligt tillägger att schyssta duschmunstycken och namnunderskrifter på Aftonbladet är bra.

Nästa gång någon försöker tysta dig med ett aggro ”Aha, men är du själv så himla duktig då?” se till att lugnt svara: Nej, det händer att jag flyger när jag skulle kunna åka tåg, men jag kräver en politik som hindrar mig och andra från att göra det.

Publicerad Uppdaterad
24 timmar sedan
De syndikalistiska lagerarbetarna på MediCarrier strejkade även i våras. Foto: Stockholms LS,

Syndikalister på Region Stockholms sjukvårds­lager varslar om strejk

På tisdag har lagerarbetare på det regionägda vårdlagret MediCarrier varslat om arbetsnedläggelse. Kravet? Ett eget kollektivavtal.

Det är inte första gången som det är konflikt på MediCarrier, Region Stockholms sjukvårdslager som levererar material till sjukhus och vårdinrättningar i hela Stockholms län. 

Som Arbetaren rapporterat strejkade den syndikalistiska driftsektionens medlemmar vid lagret i våras för att få till ett kollektivavtal. Nu har samma driftsektion återigen varslat om strejk och även denna gång handlar det om att regionägda MediCarrier vägrar teckna kollektivavtal med dem, som organiserar en tredjedel av arbetarna på lagret.  

Strejken startar den 10 december klockan 9, och de har även varslat om en övertids- och nyanställningsblockad.

– De följer inte rådande kollektivavtal med Kommunal, och de har fortfarande inte upprättat ett avtal med oss,  säger Akram Mardan, ordförande i driftsektionen över telefon till Arbetaren. 

Han menar också att missnöjet är stort även bland Kommunals medlemmar på arbetsplatsen. 

18 personer kommer tills vidare att gå ut i strejk den 10 december. 

Samtidigt som strejken inleds ska medlemmar i syndikalistiska Stockholms LS arrangera en protestaktion utanför Region Stockholms kontor i solidaritet med de strejkande.

Publicerad Uppdaterad
1 dag sedan
Teslas fabrik i Grünheide, Tyskland. Montage: Arbetaren

Tidigare Tesla-arbetare vittnar: ”Jobbet gör dig sjuk”

När Teslafabriken i tyska Grünheide slog upp dörrarna 2022 saknades både fungerande brandlarm och skyddsåtgärder mot skadligt damm. I oktober 2024 har 400 000 Teslabilar rullat ut från fabriken, trots larm om katastrofala arbetsförhållanden. Arbetaren har pratat med en tidigare anställd som vittnar om den dåliga arbetsmiljön.

2022 rullades de första bilarna ut från den första Teslafabriken i Europa, belägen strax utanför Berlin i kommunen Grünheide. I oktober 2024 hade 400 000 bilar producerats på fabriken, vilket firades med pizza och en extra lång rast för de anställda, enligt den tyska tidningen Handelsblatt som tagit del av interna chattar.

Etableringen av elbilsfabriken har mötts av motstånd både från lokalbor och miljöaktivister, men fabriken har också kantats av kritik mot dåliga arbetsförhållanden och brist på säkerhet för de anställda. Arbetaren har pratat med ”Destiny” som arbetade på Teslas fabrik i Grünheide mellan maj och oktober 2023. Hon heter egentligen något annat men vill vara anonym, hon är migrant och vill inte ta några risker. 

Fick jobbet via Manpower

– Jag fick jobbet via bemanningsföretaget Manpower. Det krävdes inga speciella färdigheter utan man fick lära sig på plats. Efter två dagars introduktion började jag arbeta, berättar hon för Arbetaren via meddelandeappen Whatsapp.

Enligt henne brydde sig företaget inte särskilt mycket om arbetarnas förhållanden.

– Det känns som att man ska vara tacksam för att de gett dig ett jobb. Många av de som jobbar där är migranter. Företaget vet att arbetarna behöver jobbet, så det var aldrig särskilt mycket säkerhet för arbetarna.

Däremot menar hon att de var måna om att skydda sin idé, och man fick inte fota inne på arbetsplatsen.

– De brydde sig mer om säkerheten för företaget än för människorna. De ville skydda sin data och sin idé om hur man gör bilar.

Hon beskriver hur arbetet ledde till hälsoproblem för arbetarna.

– Arbetet är tungt. Du ska inte jobba där länge. Du får hälsoproblem, börjar hosta av dammet. 

”Flög små metallbitar”

2022 rapporterade nyhetssidan rbb24 att Teslafabrikens produktion var igång trots att det saknades ett fungerande brandlarmsystem. Dessutom rapporterar de att statens arbetarskyddskontor vid inspektioner 2021 anmärkt på att det saknades lämpliga dammskyddsåtgärder. Dammet kan leda till såväl tuberkulos som lungcancer.

Hon beskriver hur det flög små metallbitar när hon arbetade med en robot. Det var ljust och högljutt. Beroende på arbetsuppgift kan man få värk på i olika kroppsdelar som ögon, lunga eller rygg.

– Inga av de jag känner där jobbar kvar, de började må dåligt på olika sätt. Vissa började känna sig sjuka, fick ryggsmärtor, arbetsbördan var för mycket. 

Destiny planerade aldrig att arbeta där länge. 

– Jag ville tjäna pengar så att jag kunde finansiera min skolgång, säger Destiny som nu läser en kandidatutbildning.

Det är nu över ett år sedan Destiny jobbade på Tesla men det tyska facket IG Metall gjorde nyligen en undersökning som visar på tung arbetsbelastning på fabriken. Över 80 procent av 1 200 tillfrågade anställda uppger att de känner sig överarbetade och dessutom uppger 90 procent att de har ibland eller regelbundet har fysiska besvär som huvudvärk eller ryggsmärta kopplat till arbetet.

– De här resultaten är chockerande och gör mig arg. Undersökningen visar hur kritisk arbetsbelastningen är hos Tesla. Ledningen kan inte ignorera de här siffrorna. I stället för att utfärda varningar och uppsägningar mot kritiska medarbetare måste man anta de lösningar som metallarbetarna i företagsrådet föreslagit. I enlighet med vår tyska medbestämmandekultur, säger Dirk Schulze, distriktschef för IG Metall Berlin-Brandenburg-Sachsen, i ett pressmeddelande den 11 november.

Ledningen gör hembesök hos sjukskrivna

Enligt den tyska tidningen Handelsblatt har André Thierig, chef för Tesla i Grünheide, tillsammans med personalchefen Erik Demmler gjort hembesök hos sjukskrivna Teslaarbetare, under en period då sjuktalen var tre gånger så högt som genomsnittet i branschen. Att göra hembesök är enligt Tesla-chefen något som ”många företag gör”, ett uttalande som många tyska medier rapporterat om.

Destiny beskriver att arbetstempot var högt och att takten var än snabbare på nätterna.

– Det var fokus på att nå produktionsmålen, säger hon.

Destiny vittnar även om att de avskedade personer slumpmässigt, utan ens en varning.

– Det kunde vara en person som rest två timmar för att komma till jobbet, och när de kom fram så funkade inte deras nyckelkort. De fick inte ens ett mejl som sa att de blivit avskedade.

Många långdistanspendlar

Hon berättar att det är många som reser långt för att komma till jobbet. 

– Många personer reser från Berlin, men ännu fler från Polen. Folk pendlar från Kottbuss, Frankfurt och Potsdam. Människor kommer från många olika platser med restider upp till tre timmar, men de får ingen kompensation för transporten.

Innan Destiny slutade arbetade på Tesla såg hon hur skog kring fabriken avverkades.

– Landskapet öppnades upp. Det var smärtsamt att se för jag tycker inte att människor ska ockupera varenda yta på jorden. Så mycket naturresurser förstörs varje dag.

Hon anser att företaget tar upp mer yta än de behöver. 

– Inne i fabriken är det rymligt, området är stort som en flygplats. Jag tycker att det är själviskt att ta upp så mycket plats, särskilt med tanke på hur mycket skog som avverkades, säger Destiny.

Arbetaren har sökt Tesla för en kommentar.

Publicerad Uppdaterad
1 dag sedan
Under året har aktivister ockuperat skog i anslutning till Teslafabriken i tyska Grünheide. Foto: Sasa Schram

Stasikopplad borgmästare river ockupation mot Tesla

Februari till november i år pågick en ockupation i anslutning till Teslafabriken i tyska Grünheide. Följ med Arbetarens reporter Tuija Roberntz över marker minerade med bomber från andra världskriget, upp i trädkojor byggda av ockupanter, vidare till Teslafabrikens portar samtidigt som hon samtalar med aktivister om allt från förorenat dricksvatten till borgmästare med kopplingar till Stasi.

Prolog

Måndagen den 18 november inleddes en polisinsats i tyska Grünheide. Skogsockupanter som hade byggt ett läger i skogen beordrades lämna området med förevändningen att polisen skulle söka efter oexploderad ammunition i ett område som spänner över 5 000 kvadratmeter.

Enligt Daniel Keip, presstalesperson för polisen i Brandenburg, erbjuds aktivisterna att vistas i området utanför den avgränsade zonen för att säkra deras mötesfrihet. Aktivisterna å sin sida ville inte lämna lägret. Sedan februari 2024 har det pågått en skogsockupation i Grünheide. Ockupanterna vill förhindra en utbyggnation av Teslas bilfabriker i området.

– Polisen har hela tiden försökt skydda makthavarnas och Teslas intressen. Sedan andra världskriget finns det bomber i marken, men det är inte en fara för människor, man kan gå där, men om du vill bygga där, och exempelvis bygga ut Gigafactory, måste du leta efter bomber, berättar aktivisten Caro Weber, talesperson för lägret, över telefon.

Grünheide kommun har inte sålt området än, men Caro Weber menar att man söker efter bomber som en förberedelse för att kunna sälja till marken till Tesla.

Tysk polis skingrar ockupanternas läger. Foto: Teslastoppen

– Vi såg det som ett hot mot vår mötesfrihet, eftersom vi hade behövt lämna 80 procent av vårt område. Då började de vräka oss.

Enligt Daniel Keip var det på grund av brott mot allmän säkerhet och ordning som lägret upplöstes tisdagen den 19 november. Han skriver att polisen redan veckan innan kommunicerat att området skulle begränsas. Dessutom hävdar han att det inte fanns någon vilja att samarbeta från aktivisternas håll och att det var tydligt att deras handlingar syftade till att stoppa vidare arbete på platsen.

– Polisen skapade en kaotisk situation i lägret, och då är det såklart inte särskilt lätt att kommunicera med dem. Jag tror bara de ville ha en anledning att vräka oss. Hade det inte varit detta hade det varit något annat, säger Caro Weber.

Ockupationen har skyddats av rätten till mötesfrihet. När polisen tidigare tagit beslut om att riva lägret, tog aktivisterna fallet till domstol, där det i två instanser fastställdes att de fick vara kvar, något den tyska nyhetssidan rbb24 rapporterat om. 

Enligt Daniel Keip har kommunen genomfört noggranna kontroller även i områden som inte är avsedda för byggnation. Detta är en försiktighetshetsåtgärd som baseras på upptäckten av två stora bomber i närområdet, skriver han i ett mejl till Arbetaren.

Arbetaren hann besöka lägret innan det revs. Tidigt i november reste jag till skogen i Grünheide och träffade inte bara Caro Weber, utan också Manu Hoyer från Bürgerinitiative Grünheide, ett medborgarinitiativ som organiserar sig mot Tesla. Manu Hoyer mötte upp mig vid tågstationen och ledde mig genom den potentiellt minerade skogen.

”Den här processen har inget med demokrati att göra”

Manu Hoyer väntar vid stationen Fangschleuse, cirka tjugo minuter med regionaltåg från Berlin. Härifrån är det inte långt till det läger där aktivister under året byggt trädkojor för att skydda skogen och motverka en expansion av den närliggande Teslafabriken. Manu Hoyer ska visa mig vägen dit.

Vi går förbi några polisbilar.

– De skyddar byggfordonen efter att aktivister ockuperade en av maskinerna, berättar hon.

Deutsche Bahn har börjat avverka träd i skogen för att lämna plats åt en ny godsstation för Tesla, rapporterar bland andra Berliner Morgenpost. 

I mars 2022 rullade de första bilarna ut från Europas första Teslafabrik, nio månader efter planerad start. Förseningen berodde på problem med tillstånd och protester från miljöaktivister, rapporterar Business Insider. Här tillverkas bilar av modellen Y samt battericeller, uppger företaget på sin hemsida. I oktober hade det redan producerats 400 000 bilar på fabriken, vilket firades med pizza och en extra lång rast, enligt interna chattmeddelanden som den tyska tidningen Handelsblatt tagit del av.

Det har riktats kritik mot arbetsvillkoren på fabriken. Det tyska facket IG Metall gjorde nyligen en undersökning som visar på tung arbetsbelastning, över 80 procent av de 1 200 tillfrågade uppger att de känner sig överarbetade och dessutom uppger 90 procent att de ibland eller regelbundet har fysiska besvär som huvudvärk eller ryggsmärta kopplat till arbetet.

Efter besöket skogslägret får Arbetaren tag på Destiny, som tidigare arbetat på Teslafabriken. Hon heter egentligen något annat, men vill vara anonym. Hon är migrant och vill inte ta några risker. 

– Arbetet är tungt. Du ska inte jobba där länge. Du får hälsoproblem, säger Destiny till Arbetaren.

Medborgarinitiativet Burgerinitiative Grünheide grundades under slutet av 2019, då det blev känt att Tesla skulle etablera en fabrik och att mycket skog skulle avverkas. 

– Vi lyckades inte förhindra att 300 hektar skog höggs ner, men nu kämpar vi för att det inte ska bli mer, säger Manu Hoyer. Hon berättar att fabriken som nu ska utvidgas är byggd i ett område som ska vara skyddat för dricksvattnets skull. 

– Konsekvensen kan bli att vi inte har något drickbart kranvatten och i stället måste köpa det i affären, säger hon.

Manu Hoyer vid det ockuperade lägret i Grünheide. Foto: Sasa Schramm

Leibniz institut för sötvattensekologi och inlandsfiske (IGB), pekar på att Teslas vattenförbrukning adderas till övrig vattenkonsumtion samtidigt som behovet av bevattning kommer öka i takt med klimatförändringar. Dessutom ligger fabriken i en av de regioner i Tyskland med minst vatten och nederbörd. Utöver detta pekar forskningsinstitutet på risken för föroreningar i vattnet.

Med medborgarinitiativet har Manu Hoyer bland annat organiserat demonstrationer och skogspromenader där de informerar om situationen. De senaste åren har de slagit sig samman med vänstergrupper från Berlin och bildat Tesla den Hahn abdrehen, vilket betyder ”stäng av Teslas kran”.

Manu Hoyer berättar om en medborgarundersökning som gjordes i februari som visade att över 60 procent av invånarna i regionen var emot en utbyggnad av Teslas fabrik. Efter det ändrades planen, men Manu Hoyer är ändå besviken på hur beslutsfattarna i regionen agerat.

– De modifierade byggnadsplanen från 120 hektar till 50 hektar. Sen frågade de inte invånarna igen, säger Manu Hoyer. 

Manu Hoyer är kritisk till hur processen har gått till.

– Den här processen har inget med demokrati att göra.

Manu Hoyer befarar att än mer skog ska försvinna till förmån för industrin.

– Vi har hört att om tio år finns inga träd kvar här, det ska bli ett industriområde. 

I oktober kom beskedet att den tyska statens miljöverk godkänner en första del i Teslas planer på att expandera. Tesla vill successivt fördubbla sin produktion i området. Nyhetssidan rbb24 skriver att det inte kommer att behöva huggas ned mer skog för att genomföra planerna enligt miljöverket. 

Foto: Sasa Schramm 

Den 4 december kommer det att hållas en demonstration mot det nya vattenavtal som Tesla vill få till.

– Tesla vill ändra sitt vattenavtal till sin fördel, säger Manu Hoyer.

Tesla arbetar även för att man ska få högre gränsvärden för bland annat kväveutsläpp som företaget vill få möjlighet att fördubbla, skriver rbb24.

Kopplingar till Stasi

Grüneheides borgmästare Arne Cristiani beskriver Teslafabriken som en “lottovinst” i tidningen Politico. Han pekar på att Teslas företagsskatt kan kompensera för att gasföretaget Wingas, ägt av ryska Gazprom, försvunnit från regionen i samband med att Tyskland efter Rysslands invasion av Ukraina velat göra sig oberoende av rysk gas. Dessutom lyfter Arne Christiani behovet av jobb i regionen.

– Att han säger att det är som att vinna på lotto är ett hån, eftersom lottovinsten endast är för ett fåtal. Det är en vinst för de som förstör naturen här, säger Manu Hoyer och påpekar att borgmästaren varit kopplad till Stasi. 

Bland andra den tyska Stasi-experten Helmut Müller-Engbergs menar att Arne Christiani ska ha varit inofficiell medarbetare till den östtyska säkerhetspolisen. Arne Christiani ska ha haft kodnamnet ”IM Peter Förster” och rapporterat om 27 personer till Stasi, vilket bland andra den tyska tidningen MOZ.de rapporterat om. 

– Om han har ljugit om att han inte arbetat för Stasi anser jag att han måste avlägsnas från sin position och bli av med sin rätt till pension. En sådan befattning som han har innebär en hög pension, säger Manu Hoyer.

Att fabriken skulle vara en vinst för regionen genom fler arbetstillfällen är inte ett argument Manu Hoyer går med på. 

– De flesta av de 12 000 som jobbar på Tesla kommer inte från regionen och deras skatteinkomster tillfaller inte regionen. Borgmästaren är inte villig att säga hur många av arbetarna på Tesla som kommer härifrån.

Enligt Manu Hoyer är inte elbilar lösningen på klimatfrågan.

– Elektromobilitet är inte lösningen. Det globala syd utnyttjas och deras vatten förstörs för att framställa batterierna till de här bilarna. Det kan inte vara lösningen med vilken globala nord hävdar sig vara klimatneutrala. Enligt henne borde man decentralisera elnätet med hjälp av solpaneler.

I stället borde man enligt Manu Hoyer satsa på kollektivtrafik.

– I den del av Grünheide där jag bor, har vi bara bussar två gånger om dagen och ingen på helgen, säger hon.

Foto: Sasa Schramm

Det har också förekommit mer direkta aktioner. I mars 2024 meddelade aktionsgruppen Vulkan Group att de stoppat Teslafabrikens strömförsörjning genom attacker mot en elmast. Tysk polis meddelade samma dag att de fått larm om en brinnande högspänningsmast.

– Vi har distanserat oss från dem. Det var många av oss som bor här inte heller fick någon ström. Vi fördömer våld, säger Manu Hoyer.

Manu Hoyer leder mig vidare och vi viker av från gångstråket. Solen silar sig in mellan trädstammarna och snåren. Vi får lyfta på grenarna för att ta oss fram. Det luktar höstlöv. När vi kommer fram till lägret är det tyst och lugnt. Ett belgiskt filmteam intervjuar aktivister som har halva ansiktet täckta så att bara ögonen syns. Manu Hoyer pekar på hur de satt in kilar för att inte skada träden när de satte upp kojorna.

Samarbete mellan medborgarinitiativ och vänsterradikaler

Efter en stund dyker Caro Weber upp. Hon är talesperson för Tesla Stoppen. Vi slår oss ner på en trähammock byggd av lastpallar som har hängts upp mellan två träd. Hon beskriver hur de började bygga lägret den 27 februari 2023 och hur årstidernas växlingar påverkat livet i skogen.

– Nu ser vi hur löven blir orangea och jag tycker att ljuset är väldigt fint. Under sommaren var skogen alldeles grön och på våren såg vi blommorna komma. När vi började var det däremot kallt och isigt och vi fick ha varmvattenflaskor för att hålla värmen. Det är vackert att följa naturens skiftningar.

Caro Weber är talesperson för Tesla stoppen och kring hennes hals hänger ett halsband samma budskap: ”Stoppa Tesla”. Foto: Tuija Roberntz

Caro Weber berättar att det var vattenfrågan som fick henne att engagera sig.

– Dricksvatten är så viktigt. Det här är en av de torraste regionerna i Tyskland och Tesla bidrar till att förorena grundvattnet, det kan vi se redan i dag men det kommer nog dröja några år innan vi inser omfattningen av problemet, säger hon.

Caro Weber pekar på hur konkreta problemen blir när de handlar om vatten.

– Det handlar också om klimaträttvisa och vem som får vilka resurser. De som bestämmer här tar beslut till Teslas fördel. Kapitalismen kan kännas abstrakt och svår att tackla. Men här, genom att det handlar om dricksvatten, blir det begripligt. Det är en gemensam resurs som vi alla behöver, säger Caro Weber och berättar att man redan börjat ransonera vattnet i regionen. 

I början var det runt 80 personer i lägret. Antalet på plats ökade kraftigt under aktionsdagarna Disrupt Tesla i maj då runt 800 aktivister vandrade från skogen och in på Teslas område, vilket organisationen Disrupt Now skriver om i ett pressmeddelande. Under sommaren var det färre och nu är det runt 15 personer. 

– Nu är det ganska lugnt och det pågår förberedelser inför vintern. Med vintern kommer antagligen också dåliga nyheter, säger Caro Weber ännu omedveten om att lägret inom några veckor kommer att vräkas.

Foto: Sasa Schramm 

Caro Weber sov i campet under ungefär två och en halv månad i början av ockupationen. Men eftersom hon har både jobb och studier att sköta är hon nu här på helgerna. Att sköta kommunikationsarbetet med media och andra grupper är något hon kan bidra med även när hon är i Berlin.

– Det är viktigt att vi tar hand om varandra. En viktig poäng med att vara här i skogen är att knyta an i kampen. Och att vi ser till att det inte bara är kvinnor och queera personer som gör omsorgsarbetet, säger Caro Weber.

Caro Weber lyfter fram hur olika grupper arbetat tillsammans i Grüneheide.

– Det är inte alltid lätt att koppla samman lokala medborgarinitiativ med den mer vänsterradikala antikapitalistiska rörelsen. Men här ville man verkligen ha kontakt. Självklart har vi olika åsikter om vissa saker, men vi jobbar ändå tillsammans.

I bakgrunden hörs de taktfasta slagen av någon som hamrar. I början var gensvaret från lokalbefolkningen nyfiket.

– Folk kom hit med hembakta kakor.

Aktionerna under Disrupt Tesla i maj är en av de saker som det fanns delade åsikter kring bland lokalborna.

–  Vissa var arga och frustrerade och undrade “vad gör folk här?”. Efteråt hade vi en del diskussioner med medborgarinitiativet som fick hantera att folk var skeptiska. Vi har inte direkt kommit till en slutsats om det värt det, det är ju inte så svartvitt. Vi lärde oss mycket och fick uppmärksamhet i pressen. 

I medierna blev narrativet att aktivisterna stormade Tesla, och varför man tog sig in på fabrikens område säger Caro Weber var svårare att kommunicera, än att man ockuperar skogen för att skydda den.

– För oss var det klart att Tesla är den destruktiva parten här. Det är förstörelse mot förstörelse vilket i längden handlar om att skydda.

Svårt att knyta kontakter med Teslaarbetare

Foto: Sasa Schramm

Under oktober bjöd de människor till lägret för två veckor av aktiviteter, workshops och konserter. Parallellt med det började Deutche Bahn hugga ner träd. 

– De högg ner träd mitt i natten, och ingen varnade oss. Det var inte på vårt område, men precis bredvid oss.

Hon beskriver lägret som en mötesplats.

– Vi är här och skyddar skogen med våra kroppar. Här lever man också tillsammans som ett community. Du har möjligheten att knyta an till natur och till människor: att knyta an till hela miljön här.

Hon återkommer till hur abstrakta problem blir konkreta när de kopplas till lokal miljöförstörelse.

– Föroreningar och koldioxidutsläpp är abstrakta, men att förebygga förstörelse av en skog, av natur som lever och andas, gör att man kan känna en emotionell koppling. Jag tror att det är viktigt för högerpolitiker spelar på vår rädsla och jag ser det som att vårt mål är att hitta styrkan i gemenskap och hopp. 

Utifrån den lokala horisonten, berättar Caro Weber, att det även knyts globala kontakter. 

– Vi har haft besökare från Chile där det pågår litiumextraktion, men också från Kongo där folk kämpar mot utvinningen av nickel och kobolt.

Men det finns också områden där de inte har lyckats slå samman kamperna.

Scen i anslutning till lägret. Foto: Sasa Schramm 

– Det har inte varit lätt att knyta kontakter med personer som arbetar på Teslas fabrik, men vi står i solidaritet med dem för det är en väldigt dålig arbetsplats. En kritik mot vår organisering skulle kunna vara att vi inte har produktionsmedlen i våra händer. I framtiden hoppas jag att vi ska kunna kämpa tillsammans för att göra om bilindustrin till producera något som har ett verkligt värde för samhället, säger Caro Weber.

”Grön kapitalism är en lögn”

Likt Manu Hoyer anser Caro Weber att det snarare behövs satsningar på kollektivtrafik, än fler Teslabilar.

– Du kan inte ha en grön omställning där bara de rikaste har råd med den. Här är det tydligt att en omställning med grön kapitalism är en lögn. 

Caro Weber påpekar att Teslas VD Elon Musk också äger rymdfarkostföretaget SpaceX.

– Det är så långt från grön omställning man kan komma, det är så mycket föroreningar. Produktionen här är inte för folket utan för profiten. Kanske leder det här till att du har en bil, men inget vatten, säger Caro Weber och skrattar, kanske åt de paradoxer hon ser i den nuvarande situationen.

Manu Hoyer höjer ett finger mot Gigafactory utanför Berlin. Foto: Tuija Roberntz

När intervjun med Caro Weber är över är det bråttom. Manu Hoyer har erbjudit sig att köra ett varv runt Teslas fabrik och nu går solen snart ner. I rask takt tar vi oss genom skogen tillbaka till bilen. Manu Hoyer kör genom tallskogen och vi hinner fram precis lagom för att se dagens sista solstrålar träffa fabrikens fasad. Fabriksbyggnaden är gigantisk. 

Epilog

Jag ringer upp Caro Weber mitt under vräkningen den 20 november, fortfarande befinner sig ett antal aktivister högt upp i träden. Aktivister utanför skogen har kontakt med dem via walkie-talkie. Enligt Daniel Keip, presstalesperson på polisen, är de sista deltagarna nere från träden klockan 14:40 samma dag. Även trädkojor har börjat tas ned.

Foto: Teslastoppen

Jag frågar Caro Weber hur de ska gå vidare. Om de än en gång ska ta fallet till domstol.

– Nej. Även om vi skulle få rätt skulle lägret redan vara borta. Men vi kommer absolut fortsätta kampen. Vi har redan planer för en demonstration i december. Vi är så klart arga, de kanske kan ta ned våra trädhus, men de kan inte vräka en rörelse.

Arbetaren har sökt Tesla samt Arne Christiani, borgmästare i Grünheide. Utan resultat.

Flera av bilderna i det här reportaget är tagna av fotografen Sasa Schramm, mer av hennes arbete kan ni se på instagramkontot @sasaflorenxe.

Publicerad Uppdaterad
2 dagar sedan
Över 44 500 palestinier har hittills dödats av den israeliska armén i det pågående kriget i Gaza. Många av dem är barn. Foto: Abdel Kareem Hana/TT, AP och Axel Öberg. Montage: Arbetaren

Amnesty: ”Israels folkmord måste bli en väckarklocka”


Än en gång anklagas Israel av en tung internationell instans för att begå folkmord. Den här gången är det Amnesty som pekar ut landet för att ”begå handlingar med den specifika avsikten att förinta palestinier i Gaza”. Men trots det fortsätter dödandet av civila och nu kräver människorättsorganisationen att Sverige agerar.

FN, Human Right Watch och nu Amnesty. Allt fler organisationer fördömer Israels brutala krig i Gaza. Trots det fortsätter attackerna som sedan den 7 oktober förra året dödat fler än 44 500 palestinier, varav en majoritet är kvinnor och barn.

– Våra slutsatser måste fungera som en väckarklocka för det internationella samfundet, säger Amnesty Internationals generalsekreterare Agnès Callamard i ett pressmeddelande i samband med en ny rapport som granskat den israeliska belägringen av Gaza.

Ellie Al-Kahwati är folkrättsjurist på Amnesty. Foto: Axel Öberg

Så sent som i onsdags dödades minst 21 palestinier i ytterligare ett israelisk flyganfall mot ett flyktingläger i staden al-Mawasi i södra Gaza. Tidigare samma dag dödades minst fyra barn när de väntade på mat vid ett kök som satts upp för nödställda.

En familj gömmer sig undan de israeliska bomberna i staden Deir al-Balah i lördags den 30 november. Foto: Abdel Kareem Hana/TT

Händelsen är bara en i raden av många där platser med tusentals flyktingar som sökt skydd bombas och attackeras av den israeliska armén. Scenerna är i det närmaste ofattbara och vittnesmålen svåra att ta in. Brända och lemlästade kroppar. Akut nöd och en fullständigt kollapsad sjukvård där allt från smärtlindring till de enklaste mediciner och rent vatten saknas.

Israel begår folkmord

I sin nya rapport, ’You Feel like Your Are Subhuman´: Israel:s Genocide Against Palestinians in Gaza, som presenterades under torsdagsmorgonen slår människorättsorganisationen Amnesty International fast att Israel begår folkmord.

– Dessa handlingar består av dödande, orsakandet av allvarlig kroppslig eller mental skada och att avsiktligt tillfoga palestinier i Gaza i levnadsvillkor som är beräknade att leda till deras fysiska undergång, säger Agnès Callamard i pressmeddelandet.

Organisationen kräver därför att länder med nära förbindelser till Israel, som exempelvis USA, Tyskland, Storbritannien och även Sverige genast agerar för att få ett stopp på dödandet.

Enligt bland annat FN råder det svält på flera håll i det ockuperade och sönderbombade Gaza. Foto: Abdel Kareem Hana/TT

– Vi vill se ett omedelbart och långvarigt eldupphör i Gaza. Men vi vill också att  Israel upphör med sin olagliga ockupation av det palestinska området och att hjälpsändningar släpps in i Gaza. Och så menar vi att alla stater, även Sverige, publikt måste stödja internationella rättsprocesser för att utkräva ansvar av alla folkrättsbrott, bland annat genom ICC:s beslut om arresteringsorder för Benjamin Netanyahu och Israels före detta försvarsminister Yoav Gallant. Det här för att på längre sikt motverka straffrihet för de brott vi nu vittnar i Gaza, säger Ellie Al-Kahwati som är folkrättsjurist och sakkunnig på Amnesty Sverige till Arbetaren.

Hon beskriver, precis som FN och en lång rad andra organisationer, situationen i Gaza som apokalyptisk.

– Läget har tyvärr inte förbättrats och vi kan i vår nästintill 300 sidor långa rapport visa att Israel begått och fortsätter att begå folkmord mot palestinier.

Amnestys rapport består bland annat av hundratals intervjuer med civila palestinier inne i Gaza och baseras på noggranna analyser av digitala bevis samt uttalanden från högt uppsatta personer inom den israeliska regeringen och militären.

Publicerad Uppdaterad
3 dagar sedan
Arbetare kommer fortsätta att exploateras till den dag vi steppar upp det fackliga arbetet, skriver Emil Boss. Foto: Linus Sundahl-Djerf/TT, Matt Rourke, Axel Green

Emil Boss:
Det är inte Elon Musks fel

”På sociala medier hånar högertrollen Greta Thunberg. Från annat håll lyfter man fram att det är inspirationen från Elon Musk, det risktagande storhetsvansinnet, som har skapat en kris. Båda teorierna är att gå över ån efter vatten.” Emil Boss om hur den gröna omställningen möter svensk arbetslivskriminalitet – och vad vi kan göra för att bryta vanmakten.

Andrii är en trevlig prick. Jag blev först glad när jag läste i Arbetarens reportage att han fått jobb i Skellefteå. Jag vet hur jävligt han hade det på 08 Betonghåltagning, en vid det här laget ökänd exploatör av migrantarbetare. Glädjen blev tyvärr kortvarig. Nu sitter Andrii arbetslös i Västerbotten, indragen i någonting som verkar utvecklas till ett infrastrukturfiasko av historiska proportioner. 

I Arbetarens reportage skildras Skellefteå Welcome House där det hänger en världskarta med nålar över alla de länder som arbetskraften har kommit ifrån. Man häpnar. De flesta länder på jorden är markerade. 1 600 personer har fått sparken. Inga undantagsregler gäller, det är samma grymma Sverige som vanligt: Den tredjelandsmedborgare som inte hittar nytt heltidsjobb med lön i enlighet med det nya försörjningskravet inom nittio dagar tvingas ta barnen ur skolan, sälja eventuella bostäder och bilar och kastas sedan ur landet. Otack är världens lön. 

I den politiska debatten klandras miljöpolitiken – det uppdrivna tempot i försöken att nå tvågradersmålet sägs ha skapat haveriet. På sociala medier hånar högertrollen Greta Thunberg. Från annat håll lyfter man fram att det är inspirationen från Elon Musk, det risktagande storhetsvansinnet, som har skapat en kris. Båda teorierna är att gå över ån efter vatten. 

Varför skulle den gröna omställningen fungera annorlunda än andra svenska infrastrukturprojekt? Varför skulle det vara färre olyckor, säkerhetsbrister, svartjobb, papperslösa och usla bostäder på bygget i Skellefteå? Arbetslivskriminalitet präglar trots allt våra bostadsbyggen, tunnelbyggen och sjukhusbyggen. Ett företag som 08 Betonghåltagning har kunnat arbeta för allmännyttan i Stockholm i mer än ett decennium.

Det är inte Elon Musks fel att tredjelandsmedborgare utnyttjas brutalt på svenska byggarbetsplatser. Det är inte Greta Thunbergs fel att tredjelandsmedborgare bor på madrasser hemma hos svenska slumvärdar. Gitte Larsson, chefen för Umeås Center mot arbetslivskriminalitet, satte huvudet på spiken i en intervju för SVT förra året:

”Det vi har lärt oss är att arbetslivskriminalitet oftare kan förekomma i branscher där det behövs mycket arbetskraft under kort tid.”

Vi kan bygga vad vi vill i Sverige, problemen kommer att kvarstå. Arbetare kommer även fortsättningsvis att exploateras hänsynslöst, ända till den dag då vi steppar upp det fackliga arbetet och bryter vanmakten. 

Publicerad Uppdaterad
3 dagar sedan
Rebellmammorna från Extinction Rebellion samlades under tisdagen utanför riksdagen i Stockholm
Tatjana Boric-Persson (th) var en av de klimataktivister som samlades utanför Riksdagen under tisdagseftermiddagen. Foto, montage: Johan Apel Röstlund

Rebellmammor samlades utanför riksdagen


Svenska politiker tar inte klimatkrisen på allvar. Det menar nätverket Rebellmammorna som under tisdagen samlades utanför Riksdagen med banderoller och flygblad för att dela ut den nytryckta broschyren När klimatkrisen kommit i förhoppning om att få fler att agera.

– Jag gör det här i egenskap av mamma och medborgare i ett demokratiskt land som har förutsättningar att förändra.

Det säger Tatjana Boric-Persson där hon står utanför riksdagsentrén i centrala Stockholm.

Hon och de andra som samlats tillhör Rebellmammorna, en del av klimatnätverket Extinction Rebellion som de senaste åren fått stor internationell uppmärksamhet för deras aktioner runt om i Europa.

Nu vill de uppmärksamma riksdagspolitikerna att det behövs göras betydligt mer för att minska utsläppen och nå FN:s uppsatta klimatmål.

”Jag tycker det är pinsamt”

Broschyren de delar ut är en direkt anspelning på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps Om krisen eller kriget kommer som nyligen skickades ut i en uppdaterad version till alla Sveriges hushåll. Den innehåller fakta om aktuell forskning och tips på hur det går att förändra.

Enligt en nyligen publicerad undersökning från Världsnaturfonden vill sju av tio tillfrågade svenskar  att politikerna gör mer i klimatfrågan. Något Rebellmammorna menar inte återspeglas i den nuvarande regeringens politik.

– Jag tycker det pinsamt, undermåligt och saknar egentligen ord för hur dålig den förda klimatpolitiken är, säger Tatjana Boric-Persson.

Trots uppslutningen är det får politiker som dyker upp. En ensam vänsterpartist kommer dock ut och tackar för engagemanget.

– Priset, säger en av talarna vid den stillsamma manifestationen, för passivitet inför klimatkrisen är mycket högre än priset för omställning och klimatanpassning.

Publicerad Uppdaterad
3 dagar sedan
En protest mot landminor i Colombia där varje sko har ett namn på en person som har dött eller skadats till följd av landminor. Colombia är efter Afghanistan det land i världen med flest skador från landminor. Foto: Fernando Vergara/TT

KD och SD vill minera Sverige

Representanter från riksdagspartierna KD och SD har sagt att de vill tillåta landminor. Landminor har varit förbjuda sedan 1997, eftersom det är en form av vapen som inte gör skillnad på civila och militära mål. – Om landminor tillåts skulle det innebära att personminor grävs ner på eget territorium, så det är ett förslag att minera Sverige, säger Malin Nilsson, generalsekreterare för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF).

Svenska politiker från KD och SD har sagt att de vill tillåta bruk av landminor, som har varit förbjudna i nästan 30 år. Och därmed lämna det internationella fördrag som förbjuder detta vapen och som Sverige har varit med och drivit igenom.

– Det finns ju en anledning till att de är förbjudna och det är för att de inte går att använda i enlighet med folkrätt, eftersom de inte gör skillnad på militära och civila mål och drabbar civila i stor utsträckning eftersom de ligger kvar i marken, säger Malin Nilsson, generalsekreterare för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) till Arbetaren och tillägger:

– Globala siffror visar att ungefär hälften av de som drabbas är barn. Det är ett fruktansvärt vapen.

Ottawafördraget förbjuder landminor

Sverige var ett av de drivande länderna bakom förbudet mot landminor, vilket resulterade i Ottawafördraget 1997. Nu vill alltså KD och SD se om Sverige skulle kunna dra sig ur fördraget. KD och SD vill också öppna upp för att slopa förbudet mot klustervapen. 

Klustervapen är vapen som släpps från flygplan och sedan sprider sig över ett väldigt stort område och lämnar flera explosiva lämningar i marken, vilka sedan exploderar när exempelvis ett barn försöker plocka upp dem eller om någon rör sig i området. 

Malin Nilsson menar att det är anmärkningsvärt att politikerna går ut och gör ett sådant uttalande, för normen mot personminor och klustervapen är, enligt henne, stark.

– När man hör det här förslaget, känns det som att de knappt förstår vad de pratar om. Det man gör med personminor är ju att man gräver ner dem på sitt eget territorium, så det skulle ju handla om att minera Sverige, säger Malin Nilsson.

– Då undrar man vilken del av Sverige det är de här politikerna vill minera.

Runt 164 länder har undertecknat Ottawafördraget. Medan 40 stater, bland annat USA och Ryssland, inte har gjort det.

Argument som partierna framför handlar om att Ryssland tillåter minor och att de menar att vapen kan ha en avskräckande effekt. 

I Finland har också användningen av landminor varit uppe för diskussion nyligen. 

Malin Nilsson är generalsekreterare för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF). Foto: Evelina Rönnbäck.

– Men Sverige har inga gränser mot Ryssland, så skulle vi då minera gränserna till våra grannländer, frågar sig Malin Nilsson. 

– Det skulle innebära att de som i slutänden skulle riskera att skadas är svensk civilbefolkning som eventuellt skulle röra sig i de här områdena.

Menar KD och SD allvar med utspelet om landminor?

Enligt Malin Nilsson är det ett absurt påstående och hon undrar om det är genomtänkt eller om det handlar om att politikerna vill visa handlingskraft genom att prata om nya vapen och nya sätt att kriga.

– Det är också en stor sak att lämna ett nedrustningsavtal. Globalt behöver vi tilltro till internationell rätt. Att lämna ett nedrustningsavtal som man har varit aktiv i och lagt ner mycket arbete på skulle skada tilltron till internationell rätt.

– Det här avtalet har ju dessutom tagits fram för att skydda civilbefolkningen, säger Malin Nilsson och fortsätter: 

– Kristdemokraterna var med och drev fram att Sverige skulle vara en del av avtalet, så det är ju en helomvändning om partiet nu vill tillåta landminor.

Dessutom är alla EU-länder en del av Ottawafördraget och har en gemensam hållning. 

– Om Sverige och Finland skulle välja att lämna det skulle det vara en stor sak och något som skulle försvåra arbetet även i EU, säger Malin Nilsson.

”Vi agerar som att vi redan befinner oss i krig”

Malin Nilsson menar att vi borde lägga mer fokus på förebyggande arbete, att diskutera hur vi förebygger att hamna i en situation där vi överväger att använda mer vapen.

– Att överväga något som är så farligt för civilbefolkningen ska ju vara en sista utväg, inte något vi planerar för nu, säger hon.

– Det är som att vi agerar som att vi redan befinner oss i krig skulle jag säga. 

Tror du att det handlar om att Sverige ser en chans att tjäna ännu mer pengar på vapenproduktion?

I veckan presenterade regeringen en vapenexportutredning och i den framkommer att Sverige vill kunna exportera mera vapen.  

– Vi har tidigare haft en produktion av exempelvis klustervapen. Så det är inte omöjligt att man ser att Sverige skulle kunna producera även landminor, säger Malin Nilsson.

– Men de utspel vi har hört låter mer som att man i första hand vill kunna använda sig av dem. Men det känns inte som ett genomtänkt förslag utan mer som ett sätt att försöka fortsätta trissa upp stämningen kring de här frågorna. ”Att vi behöver mer vapen.”

Krigsretorik för att skapa rädsla

Malin Nilsson vänder sig mot vad hon ser som en krigsretorik som driver på rädsla i befolkningen. 

– Bilden som målas upp i debatten är att vi verkligen står inför ett hot som helt överskuggar alla andra betänkligheter som vi kan ha. Oavsett om det gäller införskaffandet av mer vapen, nya tillstånd till militäranläggningar eller övningsverksamhet. Alltihop bygger ju på att vi ska vara rädda nog att acceptera alla de här inskränkningarna i våra fri- och rättigheter i Sverige, säger hon.

Det viktiga, anser Malin Nilsson, är att den våldsspiral som nu är i spinn – att alla länder rustar upp – stoppas.

– Om Sverige skulle dra sig ur Ottawafördraget skulle det ge en signal till andra länder i världen att man inte behöver följa de fördrag som man gått med i och öppna upp för den här typen av inhumana vapen, som vi under de senaste 40 åren har arbetat för att förbjuda.

– Vi måste stoppa upprustningen innan det är försent, säger hon.

Publicerad Uppdaterad
1 vecka sedan
Efter ett mycket uppmärksammat våldtäktsmål diskuteras nu ett tillägg om samtycke i våldtäktslagstiftningen i Frankrike. Foto: John Leicester/TT

Debatt om samtyckeslag i Frankrike och EU intensifieras

EU:s historiska lag om att förebygga och stoppa våld mot kvinnor från i våras var en stor framgång i kampen mot mäns våld mot kvinnor i de europeiska länderna. Men en viktig pusselbit saknades. Nämligen samtycke, som en del av våldtäktslagstiftningen. Arbetaren har pratat med Evin Incir som var chefsförhandlare för lagpaketet.

Att samtycke inte kom med i lagpaketet som klubbades i våras var något som den socialdemokratiska europaparlamentarikern och chefsförhandlaren, Evin Incir, också uttryckte besvikelse över då.

Nu ser hon dock en öppning. 

– Lagen om att förebygga och stoppa våld mot kvinnor lade grunden för en potentiell förändring i våldtäktslagstiftning i hela unionen. Nu har förslaget än en gång aktualiserats genom Gisèle Pélicots rättegång i Frankrike. Och vi ser en möjlighet att återigen få upp samtycke på agendan, säger Evin Incir (S), Europaparlamentariker och huvudförhandlare för lagstiftningen, till Arbetaren.

Direktivet, ”Gender Based Violence” klubbades i EU den 7 maj i år och inkluderade en skrivning om samtycke som grund för att definiera våldtäkt. Medlemsländerna var splittrade och på grund av att länder som Frankrike och Tyskland motsatte sig förslaget, kom det inte med. I stället lyder texten att alla medlemsstater ska verka för en samtyckeskultur.

– Många sexualbrottslagstiftningar i europeiska länder är föråldrade och förlegade. En av 20 kvinnor inom EU har utsatts för våldtäkt sedan 15 års ålder och endast 0,5 procent av dessa våldtäkter leder till fällande domar. Det är vidrigt. På inget annat område hade det accepterats. Vi måste få till en samtyckeslagstiftning, punkt, säger Evin Incir.

Nu har samtyckesfrågan återigen hamnat i fokus, inte minst på grund av Gisèle Pélicots historiska rättegång som just nu pågår inför öppen ridå i Frankrike. Rättegången mot hennes dåvarande man och många andra förövare har skakat om inte bara Frankrike, utan hela Europa.

– Inga fler kvinnor ska behöva utsättas för de vidriga brott som Gisèle Pélicot utsattes för, vi behöver en Lex Pelicot-samtyckeslag på EU-nivå för alla kvinnor i hela vår union, säger Evin Incir (S).

Evin Incir, Europaparlamentariker för Socialdemokraterna, var chefsförhandlare för EU:s historiska lag om att förebygga och stoppa våld mot kvinnor. Foto: Pressbild

Frankrike mot samtycke efter uppmärksammat våldtäktsfall

På torsdagen hölls en debatt i den franska Nationalförsamlingen om att inkludera samtyckesbegreppet i den nationella rättsliga definitionen av våldtäkt och sexuella övergrepp. Enligt dagens lagstiftning definieras våldtäkt enbart utifrån användningen av ”våld, tvång, hot eller överraskning”. Förslaget vill i stället erkänna att avsaknad av samtycke ska vara avgörande.

Det var den franska senatorn, Mélanie Vogel, från de gröna, som för ett drygt år sedan var först med att lägga fram ett förslag på att ändra våldtäksdefinitionen i fransk lagstiftning. Men det var inte förrän Gisèle Pélicot valde att låta rättegången mot hennes förövare – hennes ex make och ett 50-tal andra vuxna män – spelas upp i varje fransmans hem som det började hända något.

Bland annat har Frankrikes justitieminister Didier Migaud både uttalat att han är positiv till att införa samtyckesbegreppet i lagstiftningen, och visat sig villig att göra något åt det. Vänsterpartiet La France Insoumise (det icke-underkuvade Frankrike) har varit starkt engagerade i frågan och utarbetat ett förslag till ändring för att införa en samtyckesdefinition.

Dock har politiska motståndare, från bland annat president Emmauel Macrons parti Renässans, lämnat in 1 000 ändringsförslag till en annan agendapunkt i syfte att sabotera debatten och förhala omröstningen.

I Spanien lyckades kvinnorättsaktivister och politiker, bland annat jämställdhetsministern Irene Montero, med starkt engagemang för kvinnors rättigheter driva igenom en samtyckeslag 2022. Också det efter ett mycket uppmärksammat gruppvåldtäktsfall, som blivit känt under namnet ”La Manada” (vargflocken). Och det raseri som följde efter att förövarna fått sänkta straff på grund av att våldtäkten inte definierades som våldtäkt. En dom som sedan kom att hävas och skärpas. 

Att diskussionen nu blir av även i Frankrike beror inte minst på trycket från befolkningen, framför allt alla de kvinnor som har mobiliserat och demonstrerat på gatorna i Frankrike under hösten. 

Samtyckeslagstiftning på EU-nivå

I samband med att Frankrike, ett av de stora EU-länderna, nu har frågan om samtycke på agendan, ser också Evin Incir en möjlighet att återigen försöka få upp frågan till debatt i EU.

Hon är dock kritisk till hur Macron tidigare har agerat på EU-nivå när samtyckeslagstiftning har diskuterats bland medlemsländerna.

– Det är skamligt och oacceptabelt att den liberale presidenten Emmanuel Macron utgjorde ett hinder för en samtyckeslagstiftning för alla EU:s kvinnor i våras, och verkar fortsätta att motsätta sig en utveckling av lagstiftningen i Frankrike. I dag ser vi vilka hemska övergrepp som drabbat Gisèle Pélicot. Trots det fortsätter Macron att vägra vakna upp, säger Evin Incir.

Enligt Amnesty International har 15 europeiska länder (2023) lagstiftning som definierar våldtäkt som sex utan samtycke. 

Publicerad Uppdaterad
1 vecka sedan
Rosa Sari fritar en höna från en gård i Skåne.
Rosa Sari hoppas att fler ska få upp ögonen för förhållandena inom den svenska djurindustrin. Foto: Alla vill leva

Ny aktionsgrupp vill väcka liv i djurrättsrörelsen


En ny aktionsgrupp vill väcka liv i den svenska djurrättsrörelsen. I helgen fritog de därför en grupp höns från en gård i norra Skåne.

– Vi gör det för att belysa djurens levnadsförhållanden och det som industrin så gärna vill dölja.

Det säger Rosa Sari från Lund som var med inne på gården och som till vardags jobbar som undersköterska.

Hon och de andra i den nybildade gruppen Alla vill leva tog sig in på gården natten till i söndags och fritog sex hönor. Efteråt lämnade de ett brev och en påse med chokladpraliner till djuruppfödaren.

De säger själva att allt gick lugnt till och att ingen åverkan gjordes för att komma in på äggfabriken, där tusentals hönor trängdes på golvet utan fönster och chans till dagsljus.

– I brevet vi lämnade på platsen beskrev vi situationen för djuren och förklarade varför vi genomfört aktionen. Samtidigt lovade vi att inte komma tillbaka så att ägaren inte ska känna sig orolig, säger Rosa Sari.

En lapp med organisationens mailadress samt förklaring varför hönorna fritagits sattes upp på dörren till äggfabriken samtidigt som aktivistern lämnade en påse chokladpraliner till ägaren och lovade att inte komma tillbaka. Foto: Alla vill leva

Den svenska djurindustrin har flera gånger ifrågasatts och liknade aktioner genomförts och bilderna på förhållandena för bland annat grisar och hönor har spridits i media. Trots det fortsätter, enligt Rosa Sari, allt som tidigare.

Medvetna val till julbordet

Nu inför jul, den helg på året då svenskarna troligtvis äter som allra mest animaliska produkter, hoppas aktionsgruppen att fler ska tänka efter.

– Jag tror inte att speciellt många är medvetna om hur det faktiskt ser ut i djurindustrin. Men om de gjorde det så tror jag att man skulle göra andra och mer medvetna val.

Inne på den skånska äggfabriken trängdes tusentals ”frigående” hönor. Foto: Alla vill leva

Rosa Sari tror att djurrättsrörelsen i Sverige är på framväxt igen efter de intensiva och uppmärksammade åren i slutet av 1990-talet.

– Jag hoppas naturligtvis på en växande rörelse med fler nya aktivister. I vår lilla och relativt nystartade grupp håller vi just nu på att planera fler fritagningsaktioner framöver, säger hon.

Hönsen som fritogs i helgen, kördes enligt Alla vill leva, till ”ett hem där de inte längre kommer att utnyttjas”.

Publicerad Uppdaterad
1 vecka sedan
Silas Aliki, advokat och grundare av Folkets advokatbyrå, är ny krönikör i Arbetaren. Foto: Lo River Lööf, Janerik Henriksson/TT, Johan Nilsson/TT, Andreas Hillergren/TT. Montage: Arbetaren

Silas Aliki:
Polisens mass­övervakning är ovärdig en rättsstat 

Sedan polisen inte längre behöver söka tillstånd för kamerabevakning har den polisiära massövervakningen ökat kraftigt. Just nu övervakar polisen Helsingborgs innerstad i samband med demonstrationer mot folkmordet i Palestina. Silas Aliki har JO-anmält polisen som sagt att deras uppgift är att ”dokumentera åsiktsyttringar som klassas som antidemokratiskt beteende”.

Den 6 november meddelade Helsingborgspolisen att de kommer att kamerabevaka hela Helsingborgs innerstad med drönare fram till den 28 december i samband med att det hålls demonstrationer i staden. 

Beslutet kommer bara dagar efter att polisen i Helsingborg sagt till Sydsvenskan att de har som uppgift att ”dokumentera åsiktsyttringar som klassas som antidemokratiskt beteende”. Jag valde att JO-anmäla uttalandet. Helsingborgspolisen har förtydligat att de inte menade att de registrerar demonstranternas åsikter. Alla filmer raderas, säger polisen, om de inte visar någon brottslig verksamhet. 

Den uppmärksamme har inte glömt att det var i Polisregion Syd det så kallade Romregistret upptäcktes för tio år sedan: Myndighetens kriminalunderrättelsetjänst hade upprättat ett informellt register med personuppgifter där personer med romsk bakgrund listades.

Såväl Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden som Justitieombudsmannen riktade allvarlig kritik mot polisens behandling av personuppgifter. Det finns därför anledning att ta polisens uppgift om att man raderar all information med försiktighet. 

Men oavsett om Helsingborgspolisen säger sig radera allt de filmar, är redan själva kameraövervakningen problematisk.

Sedan några år tillbaka behöver polisen inte längre söka tillstånd för att kamerabevaka, utan får själva fatta beslut om och när det är lämpligt.

Kraftig ökning av polisiär övervakning

Sedan dess har polisiär övervakning, både med och utan drönare, ökat kraftigt. Kamerabevakningslagen anger att övervakning endast får ske om vikten av den väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad. Det ska alltså göras en proportionalitetsbedömning.

Uppgifter om politisk åskådning är dessutom så kallade känsliga personuppgifter. Brottsdatalagen, som reglerar polisens personuppgiftsbehandling och som stiftats för att skydda den enskildes integritet, anger tydligt att en persons politiska åsikter utgör en känslig personuppgift som inte får behandlas.

Helsingborgspolisen har, i beslutet om övervakning, angett att övervakningen specifikt avser demonstrationer mot folkmordet i Palestina. Eftersom det är sådana demonstrationer man vill övervaka, anges att det finns en risk att de behandlar känsliga uppgifter om att personer är ”religiöst eller politiskt sammanbundna med Palestina, och/eller islam eller kristendom”. 

Med tanke på att temat för demonstrationen enligt beslutet innebär ”en potentiell risk för motsättningar” och att det därför kan uppkomma ordningsstörningar bedömer polisen att behovet av övervakning överstiger integritetsintrånget som uppstår genom behandling av känsliga personuppgifter.

I beslutet lutar sig myndigheten också mot paragrafer i kamerabevakningslagen där tillfälliga undantag för viss kameraövervakning som ska förebygga och förhindra “allvarlig brottslighet” finns. Ingenstans i beslutet motiverar polisen vad som kan anses vara allvarlig brottslighet i samband med demonstrationerna.

Åsiktsyttringar övervakas inför demonstration

Trots de kraftiga begränsningarna som lagstiftaren satt upp för att skydda åsiktsfriheten fattas alltså beslut om att massövervaka åsiktsyttringar och hantera känsliga personuppgifter. Ska det förstås som att polisen anser sig ha rätt att behandla känsliga personuppgifter i alla typer av demonstrationer där det “råder motsättningar”? Prideparader, första maj, antirasistiska demonstrationer – ska de slentrianmässigt filmas? Eller är det demonstrationer mot folkmordet i Palestina i sig som på något sätt utgör “allvarlig brottslighet”? 

Hanteringen inger inte förtroende för hur polisen ska hantera alla andra tvångsmedel som de nu i hög hastighet förses med. Polisen brukar, i de proportionalitetsbedömningar som görs i övervakningsbesluten, anteckna att svenskarna är positiva till kameraövervakning och att det därför inte är något större problem med integritetsintrånget. 

Håller du inte med, är det alltså dags att göra din röst hörd. Risken är annars att staten vänjer sig vid att kunna övervaka var och en, när som helst och hur länge som helst, på mycket lösa grunder.

Publicerad Uppdaterad