Utrikes

En mur byggs mot syd

Lagen, som redan fått majoritet i både Representanthuset och Senaten, föreskriver dock bara att en tredjedel av gränssträckning, de partier där flest personer idag passerar, ska skyddas av “fysiska hinder och elektronisk övervakning”, och hittills har det bara anslagits 1,2 miljarder dollar av de runt 9 miljarder dollar som det beräknas kosta att stängsla denna […]

Lagen, som redan fått majoritet i både Representanthuset och Senaten, föreskriver dock bara att en tredjedel av gränssträckning, de partier där flest personer idag passerar, ska skyddas av “fysiska hinder och elektronisk övervakning”, och hittills har det bara anslagits 1,2 miljarder dollar av de runt 9 miljarder dollar som det beräknas kosta att stängsla denna tredjedel.

The Independents Andrew Gubai citerar flera skeptiska experter, däribland ordföranden för invandringstjänstemännens fackförbund, som tror att den nya muren bara kommer att hindra invandraringen “i en eller två minuter”.

En halv miljon människor, från Mexiko och olika centralamerikanska länder, korsade gränsen förra året, den stora majoriteten illegalt. Över 400 dog i försöket att göra det. För närvarande lever 11 miljoner mexikaner i USA, varav runt hälften utan papper, och de skickar varje år 20 miljarder dollar tillbaka till Mexiko, en summa som under senaste åren passerat oljeexporten och blivit landets största enskilda inkomstkälla.

Många jordbruks- och servicebranscher i södra USA är beroende av billig latinamerikansk arbetskraft, från tomatplockning till hotellstädning.

Gubai pekar på att Bush personligen varit anhängare av ett mer moderat projekt, som skulle kombinera ökade gränskontroller med en procedur för att uppnå medborgarskap (avhängigt av anställning och arbetsgivarens välvilja).

Att denna linje nu förlorat inom republikanerna och Bush-administrationen tror han i första hand har att göra med republikanernas dåliga läge inför kongressvalen den 7 november.

Katastrofen i New Orleans, en ekonomi som trots BNP-tillväxt sedan lång tid tillbaka inte levererat ökad levnadsstandard för folkmajoriteten, och en serie “affärer” (senast sexskandalen kring kongressmannen Mark Foley) har alla bidragit till bryta den högervåg som förde Bush till omval 2004.

Men det är kriget i Irak som framförallt tynger administrationen. Militära förluster i Irak går upp och ned utan någon tydlig trend, men oktober månad blev i varje fall den dödligaste för de amerikanska trupperna sedan början av 2005, med nära 100 döda soldater.

I en aktuell opinonsundersökning uppgav 57 procent av de tillfrågade att kriget inte motiverar förlusterna av fler liv, och nyligen uttryckte för första gången soldater i aktiv tjänst öppet sitt motstånd mot ockupationen.

Demokraterna leder i de senaste opinionsmätningarna med 44 procent mot 33. Republikanerna hoppas nu kunna mobilisera med ett främlingsfientligt utspel och ett återupplivande av partiets favorittema, ”nationell säkerhet” – Bush undertecknade lagen med orden ”vi måste säkra våra gränser”. Muren utgör också en gest åt de fackföreningar och de delar av arbetarklassen som ser arbetskraftsinvandringen som orsak till sjunkande eller stillastående löner. Men i en undersökning av CNN uttalade sig trots allt 53 procent av amerikanerna mot projektet.

Samtidigt, på andra sidan gränsen, ställer muren till med nya problem för den mexikanska högern. Såväl nuvarande presidenten Vicente Fox som hans blivande efterträdare Felipe Calderon har stått för en USA-tillvänd politik i kontrast mot center-vänsterkandidaten Manuel Lopez Obradors mer Venezuelavänliga. Specifikt försvarar de bägge Nafta-avtalet med dess ”fria rörlighet för varor och kapital”.

De hamnar nu i en pinsam position när USA demonstrativt slår igen dörren i ansiktet på Latinamerika och ytterligare inskränker den fria rörligheten för människor, konstaterar argentinska Pagina 12s Mexikokorrespondent Gerardo Albarrán de Alba. Både Fox och Calderon har också sett sig tvungna att fördöma beslutet, den senare genom en jämförelse med Berlinmuren. I en redan spänd social situation kan beslutet i USA öka på missnöjet ytterligare, speciellt om muren verkligen skulle fungera och minska arbetslösa mexikaners möjlighet att fly till USA.

Faktiskt, menar Albarrán de Alba, innebär beslutet ett handikapp för USA-vänliga krafter på hela kontinenten. USA kan inte samtidigt hävda Latinamerika som ”sin bakgård” och bygga upp en mur mot dess invånare.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984