Kultur

Snyggt om ful verklighet

Censuren i Sverige har beslutat om en åldersgräns på 15 år för Hard candy, och jag skulle vilja veta varför; målgruppen borde snarare, och kanske faktiskt är, flera år yngre. Många, många ungdomar som, för att citera filmens 14-åriga huvudperson, ”knappt fått sin första mens” rör sig i betydligt snuskigare och farligare, till att börja […]

Censuren i Sverige har beslutat om en åldersgräns på 15 år för Hard candy, och jag skulle vilja veta varför; målgruppen borde snarare, och kanske faktiskt är, flera år yngre. Många, många ungdomar som, för att citera filmens 14-åriga huvudperson, ”knappt fått sin första mens” rör sig i betydligt snuskigare och farligare, till att börja med virtuella, miljöer än en biosalong. Även om denna historia är både kompromisslös och blodig vore den nog snarare en lektion som borde hållas i varje, säg, femteklass.

Jeff är en trevlig och snygg fotograf på dryga 30. Till hans designade och välstädade hem bjuder han Hayley, som han lärt känna på nätet. Hon är flirtig och mycket söt när hon står i hans kök och blandar screwdrivers. Han trivs och följer hennes nyfikna upptäcksfärd med blicken, väntar in henne. Men Hayley har ett ärende och när Jeff vaknar upp bunden vid en stol, dröjer det inte länge innan han förstår, eller snarare inbillar sig, att hans chans att överleva detta möte är att använda all sin vunna erfarenhet av en välsmord mun.

Hayley leker inte med sitt offer; hon är så allvarlig och målmedveten att varken böner, hot eller ”psykologi” hjälper. Som hon säger när Jeff klagar över att hon läser hans privata brev: ”Ingenting är privat när du bjuder in en tonåring i ditt hem”.
Ja, kanske är en och annan replik och hänvisning väl smart ibland. Det är svårt att undvika, för att hålla liv i ett kammarspel för två; fråga Strindberg eller Roman Polanski (som får en spark här för sin våldtäkt på en underårig flicka) som regisserade filmen Döden och flickan, med liknande tema.

Snart är ändå de förväntade rollerna utbytta och schablonerna åker raka vägen ut. Ellen Page i rollen som Hayley behöver inte kompromissa med att, som vanligt är bland unga flickor på film, spela sårbar eller vacklande. Det är inte ens säkert om hon själv är ett offer (den allra vanligaste klichén för kvinnliga hjältar). Hon är en hämndens ängel som slår de flesta superhjältar, och berör inte mindre för det. Jeff (Patrick Wilson) berör också i sina försök att urskulda sig, och i någon slags halv insikt om sin ynklighet och skuld som han till slut tvingas till.
Hard candy (titeln är internetslang för underårig flicka) är en thriller som gör att man sitter som fastnaglad. De ofta otroligt välfotograferade, avskalade bilderna – utan ett enda varumärke som exponeras – ger tillfälle till verklig, egen eftertanke mitt i alltihop. Trots avsaknaden av explicita bilder på allt det som filmen faktiskt innehåller: barnporr, övergrepp, blod och våld eller våldsam död är den ruskig nog.

Ändå har jag svårt att förstå åldersgränsen för denna film som annat än en rädsla för att unga människor ska ge sig in på samma farliga äventyr som Hayley. Kanske vore det ändå inte så dåligt om de, när de ändå befinner sig hemma hos ”Jeff”, har något av hennes beredskap. Och integritet.

Hard candy
Regi: David Slade
Medverkande: Patrick Wilson, Ellen Page med flera

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984