Inrikes

Hårda antifacklagar införs i Australien

Lagpaketet, som kallas Work Choices, röstades igenom av det konservativt dominerade australiensiska parlamentet i november och omfattar mer än 2000 sidor av ny lagstiftning. – Det är en komplex röra men kontentan är att anställda förlorar en hel rad rättigheter och skydd från och med måndag, kommenterade Greg Combet, ordförande i den nationella fackfederationen ACTU, […]

Lagpaketet, som kallas Work Choices, röstades igenom av det konservativt dominerade australiensiska parlamentet i november och omfattar mer än 2000 sidor av ny lagstiftning.
– Det är en komplex röra men kontentan är att anställda förlorar en hel rad rättigheter och skydd från och med måndag, kommenterade Greg Combet, ordförande i den nationella fackfederationen ACTU, i Melbournetidningen Age.
– Regeringen talar om flexibilitet men flexibilitet är ett kodord för lägre löner, sämre förhållanden, färre rättigheter och mer aggressiva och dominerande arbetsgivare, menade Doug Cameron, ordförande i Fabriksarbetarförbundet i samma tidning, medan kolumnisten Kenneth Davidsson konstaterade att “Inte i något annat industrialiserat land har man infört, eller överväger att införa, arbetsmarknadlagar som är lika restriktiva och lika partiska till arbetsgivarsidans förmån”, och varnade för att konsekvenserna kunde bli ett ”klasskrig”.
Arbetsgivarföreningens ordförande Peter Hendy försvarade däremot lagstiftningen:
– Det är individuella förhandlingar som legat bakom mycket av Australiens betydande produktivitetsökningar under de senaste 15 åren, hävdade han.

Numera är det förbjudet, vid hot om vite för både arbetar- och arbetsgivarsidan, för parterna att sluta kollektivavtal kring en rad frågor.
Enligt en analys som World Socialist Web Sites Terry Cook gjort av lagtexten inkluderar detta skydd mot oskäliga uppsägningar, begränsningar för arbetsgivarna att använda underleverantörer och tillfällig arbetskraft, rätt att hålla fackliga möten och kurser på arbetstid och rätt för fackrepresentanter att komma in på arbetsplatsen.

För att vara lagliga måste strejker i framtiden föregås av en lång ansökningsprocedur och en omröstning, skött av en statlig valkommission, bland de berörda arbetarna. Även om en majoritet röstar för strejk, får regeringen rätt att stoppa den om den bedöms beröra en ”strategisk industri”, hota ”allmän välfärd” eller ”skada landets ekonomi”. För att genomföra en lockout behöver arbetsgivarna däremot bara varsla tre dagar i förväg, enligt Cook.
Greg Combet liknade de nya antistrejkbestämmelserna vid ”ett Kreml-system”.
Lagen behåller de nuvarande rättigheterna till 38 timmars ordinarie arbetsvecka, fyra veckors semester och tio dagars sjukledighet per år. En ny myndighet kommer att sätta en nationell minimilön. Arbetsgivare får rätten att när som helst med 90 dagars varsel säga upp avtal som innehåller förmånligare villkor, och kommer inte längre att vara tvungna att sluta kollektivavtal.

Enligt en opinionsundersökning genomförd på ACTU:s uppdrag är de nya lagarna mycket inpopulära. 72 procent av de tillfrågade stödde lagar mot oskälig uppsägning, 68 procent höll med om påståendet att ”Work Choices är bevis för att regeringen bryr sig mer om företagen än om vanliga arbetarfamiljer”, 70 procent ansåg att ”individuella förhandlingar ger arbetsgivaren för mycket makt” och 66 procent ansåg att lagarna utgjorde ”ett hot mot alla arbetarfamiljer”.
Trots detta har ACTU valt att inte genomföra några omfattande strejker eller andra protestaktioner mot lagstiftningen. I stället hoppas man på en kommande valseger för det australiensiska Arbetarpartiet, som lovat att i så fall avskaffa den.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984