Kultur

Time goes by – so slowly…

Nils hansson, DN, Anders Nunstedt, Expressen, Johan Lindqvist, GP, Mats Strandberg, QX, Ulf Oppman, Västerbotten-kuriren, Anders Gustavsson, Nya Ludvika tidning, Markus Larsson, Aftonbladet, Stefan Thungren, SvD. Se där. Några, men långt ifrån alla (män), som har recenserat Madonnas senaste album Confessions on a dancefloor som släpptes i november. En imponerande parad musikrecensenter som alla har […]

Nils hansson, DN, Anders Nunstedt, Expressen, Johan Lindqvist, GP, Mats Strandberg, QX, Ulf Oppman, Västerbotten-kuriren, Anders Gustavsson, Nya Ludvika tidning, Markus Larsson, Aftonbladet, Stefan Thungren, SvD.
Se där. Några, men långt ifrån alla (män), som har recenserat Madonnas senaste album Confessions on a dancefloor som släpptes i november. En imponerande parad musikrecensenter som alla har misslyckats med att tillfredställa mina behov av uppdaterad ikonanalys anno 2005. När skivan dimper ner i brevlådan vet jag inte mer än att det är uppdaterad disco, som herrarna ger minst tre plus eller mer. Jaha.
Att det knappt står att finna en enda kvinna bland recensenterna är nedslående. Särskilt med tanke på att genus, könsroller och makt är frågor som har en framträdande plats genom artistens hela produktion.
Madonna har hittills aldrig heller bara kommit ut med ”ett album”. Det har oftast varit både tanke, stil, musik, mode, video, ibland ny teknik och ofta livsstil. Redan sedan de tidiga åren har det exempelvis funnits ett genuint engagemang för sexualpolitik, queerfrågor och aidsforskning.
Madonna lanserade sin egen variant av världsomspännande tabloid-feminism, med låttexter direkt riktade åt båda kön. Pappan, sonen och den heliga anden är där, visst, men också Ladies with an attitude, Girls som inte ska ta det näst bästa, Mamma och så småningom Dottern. Av detta står knappt något att finna i de stora tidningarnas recensioner.
Det går nu inte att skylla på varje enskild skribent. I första hand är det en fråga för den fria marknadens redaktörer som var och en för sig – och tillsammans – inte förmår ta sig ur konventionerna. Madonna är en storsäljare, på henne sätter man det tunga artilleriet och det innebär – en man. Så ser det ut och i det här fallet blir det absurt.
Och ett problem för mig som konsument. I stort sett hela pressens nöjesredaktioner kan inte leverera det jag vill ha.

madonna själv gav dock enda intervjun inför albumet till SVT:s musikjournalist Petra Markgren Wangler. Hon har följt Madonna, ställt intelligenta frågor på rumphuggna presskonferenser, intervjuat körtjejerna och fortsatte att söka svar i Musikbyråns Madonna-special före jul. Bra teve.
Genast fick hon kritik för att vara just sökande, analyserande – eller som flera manliga teve-recensenter i de stora tidningarna uttryckte det: trevande och plågsamt nervös. Det är bara att välja: plågsamt nervös eller plågsam bitch.
Sorry, Madonna, men budskapet har inte nått Sveriges nöjesredaktioner trots total lansering.
Jag ser fram emot att en genusvetare sätter tänderna i fenomenet Madonna och recensionerna som följt henne. Det och Madonnas envisa produktion. Man kan ju alltid skapa sig en egen uppfattning.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984