Kultur

”Kärlek är anarkism”

Men hon var ett talangfullt barn. När hon inte skrämde sina skolkamrater från vettet med svavelosande skildringar av helvetet gjorde den unga Jeanette Winterson lysande framträdanden i predikstolen och kanske hade hon fortfarande varit the talk of lilla Accrington om det inte hade varit för kärleken. Som 16-åring blev hon kär i och tillsammans med […]

Men hon var ett talangfullt barn. När hon inte skrämde sina skolkamrater från vettet med svavelosande skildringar av helvetet gjorde den unga Jeanette Winterson lysande framträdanden i predikstolen och kanske hade hon fortfarande varit the talk of lilla Accrington om det inte hade varit för kärleken. Som 16-åring blev hon kär i och tillsammans med en tjej i församlingen och därefter raskt utkastad av både kyrkan och mamma.
Efter några hårda år – hon försörjde sig som liksminkare och glassbilschaufför och tjatade sig in på engelskainstitutionen i Oxford – skrev hon Det finns annan frukt än apelsiner, en vacker och delvis självbiografisk skröna om kärlek och uppror och vikten av att definiera sig själv. Boken gavs ut på ett litet förlag och passerade obemärkt i recensionsspalterna, men läsarna upptäckte den och resten är som det brukar heta – historia.
Det finns annan frukt än apelsiner blev en succé och den 24-åriga Jeanette Winterson det nyaste underbarnet i Storbritannien.
Mer än tjugo år senare säger hon att det aldrig funnits något alternativ till att skriva böcker.
– Det är en omöjlig fråga. Antingen är man författare eller också är man det inte. Och om man är det är det inga problem att skriva: det finns alltid ideér att utveckla, arbete att göra.
Hittills har det blivit tretton romaner och två novellsamlingar.
I Passionen förlorar Villanelle – en kvinna från Venedig som ibland klär sig som en man och har simhud mellan tårna – sitt hjärta till en kvinna som låser in det i en
glasburk i en garderob samtidigt som Napoleons passion för mat, krig och hustrun Josephine leder Frankike närmare och närmare undergången. Skrivet på kroppen är en kärlekshistoria som aldrig avslöjar huvudpersonens namn eller kön och Vinter-gatan går genom magen handlar om mirakel, såväl mänskliga som kvantfysiska.
Förutom det vindlande klarvackra språket upphäver alla hennes böcker gränserna mellan tid, kön och vad vi tror är ”sant”, inte minst om oss själva. Och alla handlar om kärlek.
– Kärleken är väldigt anarkistisk. Den skär rakt genom klasskillnader och bryr sig inte om ålder, kön eller kulturell bakgrund – ingen kan kontrollera den. Än mindre lagstifta bort den. Det är fantastiskt.
– Ändå säger vissa människor att fel sorts kärlek är ett problem, men ingen kärlek är ett problem och det är något som jag försöker skriva om, kärlekens allomfattande natur.
Men även om kärleken finns som det ”goda” i världen finns det gott saker som är mindre bra.
Jeanette Winterson är bekymrad över tiden vi lever i. Hon talar om tidsandan som vrider samhället högerut samtidigt som högern tar över och urvattnar vänsterns retorik om solidaritet och rättvisa, om vår oförmåga att omsätta tekniska landvinningar till genuint förbättrade livsvillkor, om regeringen Blair som gör sitt yttersta för att kontrollera befolkningen.
Redan innan terrorbomberna detonerade i London i somras var övervakningskamerorna alldeles för många och 2008 ska EU-satelliten Galileo vara på plats och beredd att följa Europas invånares minsta steg.
– Folk säger att man kan aldrig vara nog så försiktig, men man kan vara för försiktig. Människor behöver leva i frihet, och ibland innebär det risker. Alternativet är desperat: en värld där vi är övervakade och synliga och kontrolleras dygnet runt. Vem vill ha det så?

Religionen å sin sida – och inte minst dess företrädare – har svikit människorna, anser hon: På samma gång som tanken på gud och andra värden än konsumtion och materiell lycka har blivit alltmer främmande, har de religiösa företrädarna sett till att tron blivit repressiv.
– I dag har vi en värld där den kristna högern befinner sig i krig med den islamiska högern. Ingen kunde någonsin föreställa sig att man på 2000-talet skulle ägna sig åt religionskrig, men det gör vi och det är mycket upprörande, säger hon.
Hon säger att det är viktigare än någonsin att stå upp mot bakåtsträvarna och regeringarna och storföretagen och att börja försvara de rättigheter som människor kämpat sig till genom historien. Att blandäktenskap, arbetslöshetsersättning och homorättigheter inte är skrivna i sten bara för att de en gång vunnits. Och att, kanske viktigast av allt, vi måste se till föra över humanistiska värderingar till våra barn.
– Den kristna högern gör det hela tiden. De intoleranta tar alltid tillfället i akt att basunera ut hur homosexualitet är en synd, att det är fel med bidrag, att det är dåligt att vara ensamstående förälder. Och vi inom den liberala vänstern gör det inte och det är vårt stora misstag. Unga människor behöver något att tro på och vi behöver säga: Stopp! Vi tror inte på era bakåtstävande idéer – vi tror på frihet och jämlikhet.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Hallå  👋

Vill du läsa senaste numret av vårt låsta Månadsmagasin gratis på webben? Skriv upp dig på nyhetsbrevet så skickar vi det på mejlen.

Läsare av nyhetsbrev får 👇

✔ Senaste rubrikerna två gånger i veckan

✔ Utvalda reportage på söndagar