Inrikes

Riksbanken missar målet

Den svenska kronan är utsatt för spekulation och anses undervärderad. För ett år sedan kostade en dollar 6,70 kronor, i dag är den uppe i 8 kronor. Även mot euron har kronan sjunkit, om än inte lika dramatiskt. Till kronflykten hör också att räntan numera är betydligt högre i USA än i Sverige. Genom att […]

Den svenska kronan
är utsatt för spekulation och anses undervärderad.
För ett år sedan kostade en dollar 6,70 kronor,
i dag är den uppe i 8 kronor. Även mot euron har
kronan sjunkit, om än inte lika dramatiskt.

Till kronflykten
hör också att räntan numera är betydligt
högre i USA än i Sverige. Genom att svenska exportbolag
och andra aktörer behåller intjänade dollar
i stället för att växla tillbaka dem till kronor
får de alltså högre ränta. Kronfallet
gör det också lönsamt att vänta – ju
mer kronan faller, desto fler kronor får de för
sina dollar. Och ju färre som köper kronor, desto
mer sjunker kursen.

Denna spekulation
har medfört krav på att Riksbanken ska stödköpa
kronor för att höja växelkursen. En lågt
värderad krona är visserligen bra för exportindustrin,
som kan sälja sina varor billigare utomlands, men samtidigt
riskerar det att öka inflationen i Sverige, eftersom
importvaror blir dyrare.

Riksbanken har
också ett annat medel för att höja kronkursen:
att höja räntan. Då blir investeringar i kronor
mer lönsam. Å andra sidan riskerar en räntehöjning
att medföra minskad tillväxttakt och ökad arbetslöshet.

Räntan fungerar
som ”gas” respektive ”broms” för
inflationen: Låg ränta gynnar investeringar och
ska i teorin leda till ökad tillväxt och sysselsättning,
men risk för prisökningar. Hög ränta minskar
den ekonomiska aktiviteten och stabiliserar priserna. Men
trots den låga räntan är arbetslösheten
fortfarande hög – 5,6 procent i oktober enligt Statistiska
centralbyrån, SCB – och dessutom rätt stabil.

Europeiska centralbanken,
ECB, kommer sannolikt att höja räntan i veckan –
trots euroländernas knackiga tillväxt och dystra
arbetslöshetssiffror. Kronfallet och om-världens
stigande räntor sätter press även på
Riksbanken att höja räntan, även om det inte
väntas ske förrän in på nästa år.

Men det vore
närmast ett tjänstefel. Sedan 1995 är målet
för Riksbankens räntepolitik att hålla inflationen
på två procent, definierad som prisökningar
enligt KPI (Konsumentprisindex) med en tolererad avvikelse
på en procent uppåt eller nedåt. Inflationen
ska alltså vara mellan 1 och 3 procent per år.

Många ekonomer
menar att inflationsmålet är för lågt
satt – en inflation på 3-4 procent är inget problem
för ekonomin, utan ger tvärtom högre tillväxt
och högre sysselsättning. Riksbanken tycks anse
tvärtom. Arbetaren har studerat SCB:s inflationsstatistik
månad för månad under de tio år som
Riksbanken har haft inflationsmålet på två
procent. Trots det lågt satta målet har banken
ständigt gått emot denna målsättning.

Inte på
två år har inflationen varit över en procent.
I oktober, när debatten om räntehöjningar startade,
var inflationen i det närmaste obefintlig – 0,5 procent.

Under de 130
månader som har förflutit sedan 1995 har inflationen
endast en månad legat över 3 procent, medan den
har varit negativ – alltså att deflation rått
– i 17 månader. Deflation får ekonomin att avstanna
nästan helt, eftersom det då är meningslöst
att investera – priserna sjunker ju, och därmed blir
det billigare ju längre man väntar.

Den genomsnittliga
inflationen sedan 1995 har varit 1,1 procent. På årsbasis
har Riksbanken under sju av elva år misslyckats med
att hålla sig inom sina egna ramar, och varje gång
på ett sätt som missgynnar tillväxt och sysselsättning.
Riksbanken har alltså haft en mycket dålig måluppfyllelse.

Om något borde räntan
snarast sänkas ytterligare.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984