Kultur

Fritt fram att hata

Kulturhuset i stockholm, den 23 november 2005. Applåderna rullar in mot scenen där Åke Green har diskuterat Bibelns syn på homosexualitet tillsammans med författarna Stig Larsson, PO Enqvist och Lena Andersson samt prästen Kerstin Lindkvist. Det har varit en underhållande debatt. Stig Larsson har druckit öl efter öl och likt Åke Green hävdat att han […]

Kulturhuset i stockholm, den 23 november
2005. Applåderna rullar in mot scenen där Åke
Green har diskuterat Bibelns syn på homosexualitet tillsammans
med författarna Stig Larsson, PO Enqvist och Lena Andersson
samt prästen Kerstin Lindkvist.

Det har varit en underhållande
debatt. Stig Larsson har druckit öl efter öl och
likt Åke Green hävdat att han förvisso gillar
sina homosexuella vänner, men att deras beteende är
ett uttryck för människosläktets förfall
– fullt jämförbart med heroinmissbruk och barnprostitution.
Frikyrkofolk i publiken har försökt brista ut i
offentlig bön och Åke Green har efter många
om och men slagit fast att, nej, bögar och flator får
inte komma in i himlen.

Freakshow, och alldeles gratis, skrattar
jag rått från min plats i det knökfulla rummet.
Men sedan, när jag ser hur oerhört nöjd Åke
Green är över sin plats i rampljuset och applåderna,
undrar jag vad det är som är så jävla
roligt.

Att pingstpastorkollegan Stanley Sjöberg
gripit möjligheten att säga att om tio år
kommer Svenska kyrkan att ha ett nytt möte där de
beslutar att välsigna pedofiler?

Att vi plötsligt befinner oss
i en tid där homosexualitet är något man kan
vara för eller mot, att det är fritt fram att hata
och hetsa mot människor i skydd av en gammal bok som
skrevs för 2000 år sedan?

sex dagar senare kommer Högsta
domstolens friande utslag och en nöjd Åke Green
säger till TT att ”nu kan vi känna oss friare
när vi förkunnar Guds ord”.

Hetslagen står i brottsbalken,
kapitel 16, paragraf 8, och är kort. Att som Åke
Green likna homosexuella vid en cancersvulst på samhällskroppen,
som några som måste avlägsnas för att
inte förgifta den ”normala” heterosexuella
majoriteten är ett solklart fall av hets mot folkgrupp.
Detsamma gäller påståendet om att homosexualitet
är källan till aids och att ett samhälle som
tillåter homosex snart är ett där människor
förgriper sig på djur och barn.

Högsta domstolen tycker att Ölandspastorn
är skyldig. Men eftersom HD tror att han kommer att frias
av Europadomstolen väljer de en friande dom.

Vad detta får för konsekvenser
för den svenska lagstiftningen är jag inte rätt
person att sia om. Men vad domen säger och betyder behöver
man inte vara jurist för att förstå.

Den säger att det är okej
att hata, hetsa och ta människovärdet från
homosexuella. Den säger att lagstiftningen, precis som
delar av kristenheten och de liberala yttrandefrihetsivrarna,
blundar för att hatbrott – de steg med 117 procent förra
året – är en del av ett strukturellt förtryck
som ser likadant ut oavsett om man är jude, muslim, homo
eller svart.

Bara med den lilla skillnaden att
de av oss som knullar med fel person inte kan räkna med
något som helst skydd.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984