Ledare

Balkan närmar sig EU

Efter att invånarna i Frankrike och Nederländerna i våras sagt nej till förslaget om en konstitution för EU varnades det för att en fortsatt utvidgning av unionen skulle vara i fara. Men förra veckan fattades en rad viktiga beslut om ett ännu större EU. Det segdragna beslutet att till sist låta Turkiet förhandla om ett […]

Efter att invånarna i Frankrike
och Nederländerna i våras sagt nej till förslaget
om en konstitution för EU varnades det för att en
fortsatt utvidgning av unionen skulle vara i fara. Men förra
veckan fattades en rad viktiga beslut om ett ännu större
EU. Det segdragna beslutet att till sist låta Turkiet
förhandla om ett eventuellt framtida medlemskap fick
stora rubriker. Besluten som rörde Balkan fick betydligt
mindre uppmärksamhet men var inte mindre dramatiska.

Österrike spelade en nyckelroll
i försöken att stoppa Turkiet och spekulationer
förekom om en byteshandel där Österrike förlät
Turkiet för slaget vid Wien 1683 mot att övriga
EU-länder gick med på förhandlingar med Kroatien,
som styrdes av Österrike fram till 1918.

De postjugoslaviska krigen fortsätter
att kasta sin skugga över Balkan. Fram till den 30 september
verkade det som att Carla Del Ponte, chefsåklagare vid
FN:s krigsförbrytartribunal för ex-Jugoslavien i
Haag, skulle stå fast vid att den kroatiska regeringen
inte fullt ut samarbetar för att gripa general Ante Gotovina.
Gotovina är en folkhjälte i Kroatien där stora
bilder av honom sitter längs vägarna. Men Haagtribunalen
beslöt i juni 2001 att åtala honom för krigsförbrytelser,
däribland mord på minst 150 civila serber, i samband
med Operation Storm 1995 då kroatiska armén intog
Krajina-området. Sedan 2001 håller sig Gotovina
undan rättvisan och del Ponte misstänker att han
gömmer sig någonstans i Kroatien eller västra
Bosnien. De senaste tipsen talar om att generalen finns i
ett fransiskaner-kloster och i mitten av september gick chefsåklagaren
till offentligt angrepp mot den katolska kyrkan i Kroatien
och Vatikanen som anklagades för att skydda Gotovina.

Enligt den kroatiska tidningen Jutarnji
List höll Del Ponte ett hemligt möte med Kroatiens
premiärminister Ivo Sanader i Luxemburg natten till den
3 oktober och sedan kom hennes överraskande rapport som
innebar ett klartecken för ett närmande mellan EU
och Kroatien och en möjlighet till medlemskap redan 2008.

Även när det gäller
Serbien-Montenegro har EU öppnat dörren sedan Carla
Del Ponte för första gången konstaterat att
regeringen i Belgrad nu samarbetar med Haagtribunalen, trots
att de efterlysta bosnienserberna Ratko Mladic och Radovan
Karadzic fortfarande är på fri fot. Förra
veckan var det fem år sedan Slobodan Milosevic tvingades
avgå som president, men få serber såg någon
anledning att fira. För många har förhoppningarna
om en ljusare framtid inte infriats och ett närmande
till EU innebär risk för ännu hårdare
ekonomiska åtstramningar. Regeringen i Belgrad har ett
svagt stöd i parlamentet, extremnationalisterna i radikalpartiet
hoppas på seger i ett nyval och då lär dörren
till EU åter stängas.

Vid EU-mötet i Luxemburg såg
det ut som om Bosnien-Hercegovina skulle hamna sist i kön
till unionen. Men den 5 oktober gjorde det bosnienserbiska
parlamentet i Banja Luka en total kovändning.

Med 55 röster mot 5 sade man
ja till en polisreform, som samma församling hade avvisat
några veckor tidigare. Om fem år ska Bosnien inte
längre ha två olika poliskårer och därmed
kunde EU öppna den dörr unionen just hade stängt.

Samtidigt meddelade en kommission
i Republika Srpska att en lista sammanställts på
över 17 000 namn. Det handlar om personer som deltog
vid massakern i Srebrenica i juli 1995 då över
7 000 bosnjakiska (muslimska) män mördades.

EU innebär inget paradis för
nya medlemsländer. Men på Balkan kan unionen spela
en stabiliserande roll och motverka den starka nationalismen.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984