Maskeringsförbud på förslag – igen

Regeringen lade redan förra året fram ett förslag om generellt maskeringsförbud, men möttes då av stark kritik. Bland annat menade Lagrådet att det skulle gå emot både regeringsformen och Europakonventionen. Nu kommer regeringen med ett lagförslag som är ändrat på flera punkter. Utgångspunkten är att maskering är tillåten så länge en manifestation är lugn. Uppstår […]

Regeringen lade redan förra året
fram ett förslag om generellt maskeringsförbud,
men möttes då av stark kritik. Bland annat menade
Lagrådet att det skulle gå emot både regeringsformen
och Europakonventionen.

Nu kommer regeringen med ett lagförslag
som är ändrat på flera punkter. Utgångspunkten
är att maskering är tillåten så länge
en manifestation är lugn. Uppstår ”ordningsstörning
eller omedelbar risk för sådan” kan polisen
på fältet besluta om maskeringsförbud och
beordra demonstranter att ta av sig maskering.

– Det kan till exempel röra sig
om en årligen återkommande demonstration eller
manifestation där det tidigare har varit mycket ordningsstörningar.
Ser då polisen på fältet att det främsta
ledet börjar maskera sig och att det blir oroligheter
i tåget, kan de meddela maskeringsförbud, säger
Ewa Bökwall, som är rättssakkunnig på
justitiedepartementet.

Maskeringsförbudet ska inte gälla
när det anses befogat att täcka ansiktet. Som ett
exempel på detta nämns religiösa skäl.
Det ska också vara möjligt att ansöka om undantag
från förbudet när man ansöker om demonstrationstillstånd.

Propositionen möter även
denna gång kraftig kritik. Hittills har miljöpartiet
och vänsterpartiet ställt sig frågande till
regeringens förslag.

– Det här riskerar att inskränka
demonstrationsrätten på ett sätt som inte
är acceptabelt. Med en sådan lag skulle polisen
kunna ingripa och hävda att det förelåg risk
för våld. Det blir väldigt subjektiva tolkningar,
säger vänsterpartisten Rolf Olsson, andre vice ordförande
i justitieutskottet, till Arbetaren.

– Jag tycker inte att problemen har
varit av den arten att det kräver sådana här
stora inskränkningar. Det är mer våld än
nöden kräver.

Som skäl för lagen lyfts
ofta kravallerna i Göteborg vid EU-mötet 2001 fram.
Rolf Olsson menar att det finns många andra sätt
att undvika sådana situatio-ner.

– Man måste ställa krav
på en välutbildad polis som har lärt sig att
arbeta med ickeprovokativa metoder. Där har vi mycket
att lära av den danska polisen, som har uppnått
lite mer av dialog. Det krävs också en självkritisk
debatt inom arbetarrörelsen och vänstern. Men det
ska ske genom diskussioner – inte förbud.