Inrikes

Historiskt guldregn över svenska kapitalister

Vinsterna rusar i höjden för en rad svenska storföretag. Ericsson ökar sina världsmarknadsandelar, och kvartalsrapporten från den 21 juli visade en vinst på 10,5 miljarder under årets första sex månader. Volvo har hittills i år tjänat 5,3 miljarder, meddelade man 26 juli, medan SEB en dag senare kunde glädjas över en miljard i vinst varje […]

Vinsterna rusar i höjden för
en rad svenska storföretag. Ericsson ökar sina världsmarknadsandelar,
och kvartalsrapporten från den 21 juli visade en vinst
på 10,5 miljarder under årets första sex
månader. Volvo har hittills i år tjänat 5,3
miljarder, meddelade man 26 juli, medan SEB en dag senare
kunde glädjas över en miljard i vinst varje månad
– bankens bästa resultat någonsin i historien.
Allra störst vinst gör dock Astra-Zeneca – som dock
numera räknas som brittiskt – med 1,75 miljarder dollar
eller ungefär 13 miljarder i svenska kronor.

Tobaksbolaget Swedish Match har framgångsrikt
introducerat snus på ett antal utländska marknader
och ”stärkt resultatet för alla sina produkter”,
enligt vd:n Sven Hindrikes. Andra storföretag som under
den senaste veckan meddelat vinstökningar är ABB,
Skanska och Stenbäckssfärens bolag Tele2 och MTG.

– Det här är ett historiskt
rekord. Om man ser till alla börsnoterade företags
sammanlagda vinster är prognosen att de i år blir
i storleksordningen 520 miljarder, vilket slår den tidigare
toppen från 2000 då de var 435 miljarder. Justerat
för inflationen har vinsterna aldrig någonsin tidigare
legat på så höga nivåer. De stora,
exportinriktade företagen har gått allra bäst.
Det som ligger bakom är bland annat ett hårt arbete
med rationaliseringar, säger Björn Wilke, journalist
på Dagens Industri, till Arbetaren.

520 miljarder är något
mer än vad samtliga svenska kommuner och landsting spenderade
under förra året.

Även aktieutdelningarna blir
utan motstycke: 80 miljarder hittills i år, eller ungefär
lika mycket som lagts på all offentlig sjuk- och hälsovård
under samma tid. Det motsvarar en ökning med 45 procent
jämfört med fjolåret och 10 procent mer än
under samma period 2001.

Sveriges rikaste familjer befinner
sig just nu i ett ”guldregn”, konstaterar Dagens
Industri den 8 augusti; släkterna Olsson (Stena AB),
Ax:son Johnsson, Douglas och Wallenius Kleberg plockade under
årets första månader tillsammans ut 593 miljoner
ur sina privata bolag. Dan Sten Olsson ensam belönade
sig själv med 134 miljoner.

Inte desto mindre kunde Aftonbladet
den 2 februari i en sammanställning visa att Sveriges
30 största företag, med sammanlagda vinster som
redan förra året låg på 150 miljarder,
planerar att skära bort åtminstone 7000 jobb under
det här året.

Det enda större bolag som avviker
från vinsttrenden är Telia-Sonera, vars vinst väntas
minska från 5,5 miljarder till blygsamma 3 miljarder
i år. De annonserade å andra sidan i samband med
sin halvårsrapport nya drastiska nedskärningar
omfattande omkring 3000 jobb.

– När man ser tillbaka kan man
konstatera att kapitalägarna blev de stora vinnarna på
1990-talsdepressionen. Produktivitetsökningen var kraftig
under dessa år, vilket delvis kan ha berott på
introduktionen av IT-teknologi, men mycket tyder också
på att arbetstakten har höjts. Vi har fått
den så kallade magra produktionen och just-in-time-systemet,
och en ökad ”flexibilitet” – det vill säga
att arbetarna skall vara flexibla och finnas till hands när
företagen behöver dem och bara då, säger
ekonomhistorikern Rodney Edvinsson. Han påpekar att
vinsterna i förhållande till lönerna i dag
är uppe på den högsta nivån sedan 1940-talet.

– Man kan fråga sig om den här
trenden kommer att fortsätta eller om den kommer att
vända. Det beror naturligtvis på klasskampen, säger
Edvinsson till Arbetaren.

Under de senaste 15 åren har
produktiviteten – mätt som producerat värde per
arbetstimme – i svenska företag ökat med i genomsnitt
2,3 procent om året, bättre än i USA (2,1procent),
Japan (2,1) och EU:s genomsnitt (2,0). Samtidigt ökade
arbetarlönerna i den svenska tillverkningsindustrin bara
med 1 procent per år i genomsnitt.

Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren
konstaterade i en analys 2004 att svenska industriarbetarlöner
under samma period konstant sjönk i förhållande
till de i övriga OECD-länder – från att ha
varit 10 procent högre än genomsnittet till att
bli vad de beräknar till 40 procent lägre. Även
den svenska bolagsskatten är mycket låg i en internationell
jämförelse.

Under de senaste 20 åren har
vinsternas andel av den svenska produktionen sammantaget ökat
från 22 procent till 37 procent, påpekar Ehrenberg
och Ljunggren vidare. Samtidigt föll investeringarnas
andel av BNP från 20 procent till 16 procent. De ökade
vinsterna användes istället till främst lyxkonsumtion
och spekulation på aktie- och finansmarknaderna.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984