Ledare

45 år av mörker

På torsdag firar kongoleserna sin självständighetsdag. För 100 år sedan hade den belgiske kungen, Leopold II, Kongofristaten som sin personliga leksak. ”Legaliserat röveri genomfört med våld” var en samtida träffande beskrivning på vanstyret där en del räknar med att upp till tio miljoner kongoleser dog. Plundringarna, massmorden och terrorn chockerade vid förra sekelskiftet en hel […]

På torsdag firar kongoleserna
sin självständighetsdag. För 100 år sedan
hade den belgiske kungen, Leopold II, Kongofristaten som sin
personliga leksak. ”Legaliserat röveri genomfört
med våld” var en samtida träffande beskrivning
på vanstyret där en del räknar med att upp
till tio miljoner kongoleser dog.

Plundringarna, massmorden och terrorn
chockerade vid förra sekelskiftet en hel värld och
proteströrelsen brukar beskrivas som den första
internationella rörelsen för mänskliga rättigheter.

Men den 30 juni 1960 halades den belgiska
flaggan och den folkvalde premiärminister Patrice Lumumba
kunde hålla ett tal till kung Baudouin där han
passade på tala klarspråk om kolonialismens bistra
verklighet. Ett drygt halvår senare var Lumumba mördad
i samband med att de belgiska neokolonialisterna försökte
behålla kontrollen över den mineralrika provinsen
Katanga.

När Demokratiska republiken Kongos
nuvarande president Joseph Kabila på torsdag leder firandet
i Kinshasa är han en länk tillbaka till det förflutna
men frågan är om han är förmögen
att bryta 45 år av mörker. Josephs far, Laurent
Kabila, var en av Lumumbas anhängare och flydde till
östra Kongo när Mobutu definitivt tog makten 1965.
När den kubanske revolutionären Che Guevara i 1960-talets
mitt skulle hjälpa till med att få fart på
en kongolesisk revolution blev han dock besviken på
Laurent Kabila.

Efter 30 år i en skuggtillvaro
som smugglare och ledare för ett litet bortglömt
marxistiskt parti plockades så Kabila överraskande
fram som galjonsfigur för den invasion Rwanda och Uganda
1996 gjorde och i maj 1997 tågade invasionsarméerna
in i Kinshasa och satte Kabila i presidentpalatset. De kommande
åren skulle krigsherrar och grannländer fragmentisera
landet i ett hopplöst krig som pågick fram tills
ett fredsavtal äntligen slöts 2003. Omkring fyra
miljoner människor beräknas ha dött som en
följd av krigets verkningar.

Nu stiger återigen spänningen.
I söndags patrullerade kravallpoliser och armésoldater
i Kinshasa och många invånare har tagit det säkra
före det osäkra och hamstrar förnödenheter
medan internationella organisationer evakuerar sin personal.
Enligt fredsavtalet skulle det andra fria valet i landets
historia ha hållits den 30 juni, men det har nu skjutits
upp till nästa år. UPDS, det viktigaste civila
oppositionspartiet, har fördömt beslutet och uppmanat
till protester på torsdag. I söndags sköts
fyra personer, däribland ett spädbarn, ihjäl
av polis när anhängare till UPDS demonstrerade i
Mbuji Mayi för att kräva att interimsregeringen
avgår.

FN har över 16 000 soldater i
Kongo och på måndagen rapporterades om hårda
strider i Ituri-regionen i nordöstra delen av landet.
FN-styrkor från Pakistan och Bangladesh använde
attackhelikoptrar mot milisstyrkor som vägrar lägga
ned vapnen och som enligt FN använde kvinnor och barn
som mänskliga sköldar.

Nyhetsbyrån Reuters avslöjade
på måndagen att Ugandas president Yoweri Museveni
i ett brev till Joseph Kabila och FN hotat med en ny invasion
under förevändning att ugandiska rebellgrupper har
baser inne i Kongo.

Kongolesernas förhoppningar våren
1960 om en framtid där landets enorma naturtillgångar
skulle ge välstånd kom aldrig att infrias. Krig,
vanstyre och fattigdom har förblivit vardag för
de flesta kongoleser. Nu vilar ett tungt ansvar på de
kongolesiska politikerna att bryta den utvecklingen. Ett ansvar
som även gäller de samvetslösa utländska
företag som de senaste åren deltagit i plundringen
av Kongos rikedomar.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984