– I statens ansvar ingår att garantera våra sexuella rättigheter samtidigt som sexualitet är en privat angelägenhet. Det här är en utmaning för den rörelse som arbetar för mänskliga rättigheter. Fast jag tror inte att vi ska kräva att njutning ska vara en rättighet. Sexuell njutning är mer en fråga för t-tröje-kampanjer. Ibland hamnar man […]
– I statens ansvar ingår
att garantera våra sexuella rättigheter samtidigt
som sexualitet är en privat angelägenhet. Det här
är en utmaning för den rörelse som arbetar
för mänskliga rättigheter. Fast jag tror inte
att vi ska kräva att njutning ska vara en rättighet.
Sexuell njutning är mer en fråga för t-tröje-kampanjer.
Ibland hamnar man på föreläsningar
som ger nya insikter, kunskaper och tankar. Förra veckan
var Alice Miller, folkrättsjurist vid Columbia University
på besök i Sverige. Hon har varit aktiv i Amnesty
och ”International Gay and Lesbian Human Rights Commission”
och kom till Sverige då hon också sitter i det
internationella rådet för svenska Fonden för
mänskliga rättigheter.
För 20 år sedan fanns inte
sexuella rättigheter på agendan. Sedan dess har
mycket hänt. Rätten till kroppslig integritet växer
in i rättsmedvetandet.
har då staten något med
medborgarnas sexliv att göra? Ibland alldeles för
mycket är en del av svaret. Frivilliga sexuella handlingar
mellan vuxna människor är fortfarande ett brott
i många länder. Human Rights Watch fördömde
till exempel på tisdagen en dom mot två homosexuella
män i Fiji. Domaren förklarade den 5 april att det
som de två åtalade männen hade gjort var
”något så avskyvärt att det skulle få
varje anständig människa att spy” och så
dömde han männen till två års fängelse
för ”brott mot naturens ordning”. Förr
i tiden hade ingen reagerat, men nu väcker en sådan
dom internationella protester.
Men staten kan också vara den
direkta förövaren av sexuella brott, vilket hela
världen sett i samband med den amerikanska ockupationsmaktens
övergrepp i Abu Ghraib-fängelset i Irak.
Det finns dock andra företeelser
som är svårare att se och där kraven är
att staten ska tänka om och beivra övergrepp. Ur
ett rättighetsperspektiv har familjen setts som en privat
sfär. Våldtäkt utanför äktenskapet
har historiskt alltid varit ett brott. Men inom äktenskapet
har kvinnor saknat rätten till sin egen kropp, påpekar
Alice Miller.
– I halva världen är fortfarande
samtycke irrelevant när det gäller sex inom äktenskap,
påpekar hon. En make har obegränsad tillgång
till kvinnan. Är inte detta sexuellt slaveri?
kvinnorörelsen har lyft fram
mäns våld mot kvinnor – även inom familjen
– homorörelsen har kämpat för att slippa diskriminering
och inom MR-rörelsen har en insikt växt fram om
att sexuella rättigheter, både för kvinnor
och män, också är mänskliga rättigheter.
???Sakta men säkert har synen
på sexuella rättigheter förändrats på
internationell nivå. Lagar och konventioner är
i sig ingen garanti för att rättigheter ska garanteras
i verkligheten, men de kan vara användbara verktyg. Inte
konstigt att Vatikanen, den kristna högern som behärskar
Vita huset och de muslimska länderna i dag enas i sitt
motstånd mot den sexuella rättighetsrevolutionen.