Debatt

”Demokrati för ett folk utan stat”

Vi befinner oss i en ny historisk era som bereder mänskligheten både väldiga utvecklingsmöjligheter och överhängande faror. Mellanöstern genomgår en period av konflikter och kaos i vad som har betecknats som tredje världskriget, och i motsättningarnas centrum står Kurdistan. Grunden för all mänsklig utveckling under 1800-talet var den jordbruksrevolution som sprang fram från Zagrosbergens ekosystem […]

Vi befinner oss i en ny historisk
era som bereder mänskligheten både väldiga
utvecklingsmöjligheter och överhängande faror.
Mellanöstern genomgår en period av konflikter och
kaos i vad som har betecknats som tredje världskriget,
och i motsättningarnas centrum står Kurdistan.

Grunden för all mänsklig
utveckling under 1800-talet var den jordbruksrevolution som
sprang fram från Zagrosbergens ekosystem (bergsmassiv
i iranska Kurdistan). Sedan inleddes den andra stora revolutionen,
den industriella. Den kom att spela en avgörande roll
i tillkomsten av ”nationalstater”. Men sedan slutet
av 1900-talet har systemet med nationalstater blivit ett allvarligt
hinder för framåtskridandet.

Nationernas självbestämmanderätt
har hittills tolkats som rätten att etablera en nationalstat.
Men den FN-modell som baseras på nationalstater fungerar
inte. Gulfkriget och dagens situation i Irak är tydliga
bevis.

Varken nationalstater eller den globalisering
som efterträder dem är hållbara. Imperialismen
misslyckas med att utveckla en seriös alternativ modell,
och följaktligen fördjupas systemets kris.

Av denna anledning är det enda
alternativet en demokratisk konfederalism, som är en
pyramidliknande organisationsmodell. Här är det
lokalsamhällena som samtalar, diskuterar och fattar beslut.
Från basen upp till toppen formar valda delegater en
lös samordningsstruktur. De kommer att vara folkets valda
representanter för ett år i taget.

Ett system av demokratisk konfederalism
är den enda modell som kan lösa Mellanösterns
problem. Varken det kapitalistiska systemet eller de imperialistiska
krafterna kommer att bana väg för demokrati, förutom
för att tjäna sina egna intressen.

För Kurdistan är den demokratiska
konfederalismen en rörelse som inte tolkar rätten
till självbestämmande som rätten till en nationalstat,
utan utvecklar sin egen demokrati i trots mot politiska gränser.
En kurdisk samhällsstruktur kommer att utvecklas genom
skapandet av en federation av kurder i Iran, Turkiet, Syrien
och Irak, och genom att de enar sig på högre nivåer
bildar de ett konfederalt system. Inom systemet kommer by-
och stadsförsamlingar att etableras och deras delegater
betros med verkligt beslutsfattande.

Den demokratiska konfederalismen i
Kurdistan innebär inte en stat, utan ett demokratiskt
system för ett folk utan stat. Dess kraft kommer från
det kurdiska folkets djupa rötter och Mesopotamiens rika
kulturtradition, baserad på det naturliga samhällets
kommunuppbyggnad. Genom hela sin historia har kurderna föredragit
klansystem och stamfederationer och kämpat för att
stå emot centraliserade regeringar. Grunden för
demokratisk konfederalism är det patriotiska folkets
verklighet, fria liv och omfattande erfarenhet av demokratiska
strukturer från PKK:s mer än 30 år av kamp
på alla områden, i synnerhet i fängelser
och i bergen, med tusentals martyrer.

Hädanefter kommer tre lagar att
tillämpas i Kurdistan: EU-lag, de nationella regeringarnas
lagar och den demokratiskt konfederala lagen. Så länge
som de nationella regeringarna i Iran, Irak, Turkiet och Syrien
respekterar de demokratiskt konfederala lagarna kommer det
kurdiska folket att följa deras lagar, och på så
vis kommer gemensamma nämnare att uppstå.

Den demokratiska konfederalismen för
fram en ekologisk samhällsmodell. Den motsätter
sig alla former av könsförtryck. Den försöker
finna lösningar på samhällets problem utan
att hemfalla till våld och utgör följaktligen
en fredens politik. Men den kommer att bruka sin rätt
till legitimt självförsvar mot alla attacker mot
sitt land, sitt folk och sina friheter.

Den demokratiska konfederalismen är
uttrycket för enhet mellan kurder, spridda som de är
mellan fyra länder. Den ser de nationalistiska försöken
att skapa en nationalstat som fortsättningen på
ett överspelat nationalstatstänkande som inte kommer
att lösa kurdfrågan.

Den demokratiska konfederalismen står
emot den globala imperialismen. Den är det system i vilket
alla folk borde leva under 2000-talet.

Jag uppmanar mänskligheten att
skapa en ny värld under den globala, demokratiska konfederalismens
paraply.

Genom att utropa bildandet av Koma
Komalen Kurdistan (KKK), som uttrycket för det kurdiska
folkets enhet och demokratiska konfederalism, har vi etablerat
en ny filosofi och ett nytt sätt att leva för vårt
folk. Jag kommer att bära denna flagga med stolthet och
fortsätta att utföra mina plikter som ledare.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984