Ledare

Som snatteri, ungef?r

Det ?r sorglig och makaber l?sning. Tidningen Dagens arbete har st?llt samman de senaste fyra ?rens 33 d?dsolyckor i industrin; fr?n Arne Davidsson, 51 ?r, som lossade cement i BorÁs den 18 januari 2001 nÁr silons luftfilter rasade ner Ëver honom, till Sven F?lth, 61, som demonterade en nedkylningsugn vid Boda glasbruk den 27 oktober […]

Det ?r sorglig och makaber l?sning.
Tidningen Dagens arbete har st?llt samman de senaste fyra ?rens
33 d?dsolyckor i industrin; fr?n Arne Davidsson, 51 ?r, som lossade
cement i BorÁs den 18 januari 2001 nÁr silons luftfilter
rasade ner Ëver honom, till Sven F?lth, 61, som demonterade
en nedkylningsugn vid Boda glasbruk den 27 oktober 2004 n?r en lucksektion
v?lte ?ver honom.

Dagens arbete visar hur f? av arbetsplatsolyckorna
som leder till ?tal. Av dessa 33 olyckor har hittills bara tv? lett
till f?llande dom. Och domarna ?r milda – i genomsnitt f?r en ansvarig
f?r en d?dsolycka 65 dagsb?ter p? sammanlagt drygt 15 000 kronor.
Som f?r snatteri, ungef?r.

R?ttsv?sendets flathet g¨ller inte bara
d?dsolyckorna. 2003 anmÌldes 92 800 arbetsolyckor till Arbetsmilj?verket,
men bara 51 – en halv promille – ledde till ?tal. ?nd? ?r lagen
tydlig: arbetsgivaren ?r ansvarig f?r arbetsmilj?n, och brister
s?kerheten ska ansvar utkr?vas. Men lagen ?r samtidigt otydlig kring
vem som egentligen ?r ansvarig – koncernchefen, platschefen, produktionschefen?
Att cheferna skyller p? varandra ?r en av anledningarna till att
f?llande domar ofta uteblir. Redan 1997 f?reslog d?rf?r en utredning
att lagen skulle ?ndras. Om det inte g?r att hitta n?gon ansvarig
ska f?retaget straffas, f?rutsatt att det g?r att sl? fast att det
har slarvats med s?kerheten. Det kallas f?r fÛretagsbot.

Nu, ?tta ?r senare, lovar justitieminister
Thomas Bodstr?m att presentera ett s?dant lagf?rslag f?re ?rsskiftet.
Det f?rs ocks? diskussioner om att h?ja maxstraffet fr?n tre till
tio miljoner kronor i b?ter.

Det år p? tiden. Men det finns mycket
annat att g?ra n?r det g?ller d?den p? jobbet. Exempelvis ?r arbetsplatsolyckor
dubbelt s? vanliga nattetid, och ?ven mycket vanligare under ?vertidsarbete.
Samtidigt ?kar s?v?l skiftjobben som ?vertidsuttaget. ?r regeringen
beredda att g?ra n?got ?t det?

Och trots allt ?r de rena olyckorna en mycket
liten del av den arbetsplatsrelaterade d?den. P? hela arbetsmarknaden
r?r det sig numera om knappt 50 per ?r. Samtidigt menar en unders?kning
som Arbetaren tidigare har h?nvisat till (47/2004) att kanske hela
3 000 m?nniskor i Sverige årligen d?r av sin arbetsmiljö.
De främsta orsakerna till det är – återigen – skiftarbete,
buller, stress och passiv rökning. Att rökning den 1 juni
förbjuds på krogen sparar kanske tio servitörers
liv per år. Gott så – men vad gör regeringen åt
bullret och stressen, mer än att ytterligare stressa de sjuka?

Det är populärt med ”nollvisioner”,
och är det något område där det verkligen
vore berättigat är det för den arbetsrelaterade döden.
Rätten till liv är ju en grundläggande mänsklig
rättighet, och rätten till arbete en annan, enligt FN:s
deklaration.

Ändå vore en sådan nollvision
ett så radikalt förslag att det knappast ens är
möjligt att genomföra inom ramarna för det existerande
samhällssystemet. Det skulle förutsätta något
så utopiskt som kortare arbetstid och att allt arbete var
säkert, lustfyllt och meningsfullt.

Och så kan det ju aldrig bli. Eller?

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984