Debatt

Industri och b?nder är för GM-gr?dorna

I Arbetaren (50/2004) skriver Petter Ljunggren om en tickande ekologisk bomb i Indien. Tyv?rr har han dragit felaktiga slutsatser av en artikel han l?st i Nature Biotechnology (11/2004). Han kommenterar helt riktigt att det p?g?r en okontrollerad och illegal spridning av genetiskt modifierad (GM) bomull, så kallad Bt-bomull, i Indien. Dessa bomullsplantor producerar ett insektsgift […]

I Arbetaren (50/2004)
skriver Petter Ljunggren om en tickande ekologisk bomb i Indien.
Tyv?rr har han dragit felaktiga slutsatser av en artikel han l?st
i Nature Biotechnology (11/2004). Han kommenterar helt riktigt att
det p?g?r en okontrollerad och illegal spridning av genetiskt modifierad
(GM) bomull, så kallad Bt-bomull, i Indien. Dessa bomullsplantor
producerar ett insektsgift som g?r dem resistenta mot angrepp av
fj?rilslarver (inte maskar som Ljunggren skriver).

Den illegala spridningen är problematisk
eftersom de b?nder som köper ”piratkopierad” bomull
ofta inte f?r information om att man måste samodla Bt-bomullen
med vanlig, icke-resistent bomull f?r att f?rhindra att skadeinsekterna
utvecklar resistens mot grödan. S? långt är Ljunggren
med p? noterna, men han missar poängen när han p?st?r
att f­retagen är emot sina egna produkter.

Han missleder l?sarna n?r han skriver att
man i Indien har f?rlorat kontrollen över den genetiskt modifierade
bomullen.

Han försöker ge intryck av att
Bt-bomullen är en ekologisk katastrof som nu sprider sig som
ogr?s över den indiska kontinenten, men det är inte Bt-bomullen
i sig som ?r ett problem utan det ?r sättet som den nu under
okontrollerade former odlas på.

Oavsett om man anv?nt genmodifiering eller
traditionell v?xtf?r?dling f?r att utveckla en ny växtsort
s? finns alltid en risk att insekter i sin tur utvecklar resistens
mot grödans egen skadedjursresistens. Denna risk m?ste minimeras
genom åtgärder som till exempel ovan nämnda samodling.
Detta ?r f?retagen medvetna om och det är därför
de nu varnar f?r en katastrof för den indiska bomullsodlingen
ifall den illegala spridningen av Bt-bomull forts?tter. Detta är
den problematik som Ljunggren inte f?rst?r när han påstår
att GM-industrin sliter med mots?ttningar i argumentationen. Under
kontrollerade former har Bt-bomullen stora f?rdelar framf?r konventionella
sorter.

I tidskriften AgBioForum (7:3/2004) publicerades
nyligen en studie som j?mför den legalt distribuerade Bt-bomullen
med konventionella bomullssorter i Indien under 2002 och 2003. Första
säsongen studerade man resultaten hos 2709 bomullsodlare och
andra s?songen hos 787 odlare i staten Maharashtra. Man studerade
framförallt småbönder med ett f?tal hektar. Skârden
av Bt-bomullen var i genomsnitt 45 respektive 63 procent högre.
Dessa resultat ligger i niv? med de f?ltförsök som gjordes
innan marknadsgodk?nnandet 2002. Antalet appliceringar av insekticider
minskade nästan trefaldigt f?rsta s?songen och mer ?n fyrfaldigt
andra s?songen. Efter att r?kna in högre skörd, minskad
m?ngd bek?mpningsmedel samt högre frökostnad s? gav Bt-bomullen
i genomsnitt 49 respektive 74 procent h?gre inkomst för b?nderna
de två säsongerna.

Liknande resultat rapporteras från
andra h?ll i v?rlden. I Kina, d?r fem miljoner småb?nder odlade
Bt-bomull på tv? miljoner hektar år 2001, genomf?rdes
en treårig studie (1999-2001) som visade att sk?rdarna i genomsnitt
ökade mellan fem och tio procent och anv?ndningen av insekticider
minskade 55 procent. Dessutom har man i denna kontrollerade odling
hittills inga indikationer p? utvecklad resistens hos skadeinsekterna.

Andra positiva effekter med Bt-bomullen
inkluderar besparing av vatten som används vid applicering
av insekticider samt en avsevärd tidsbesparing som framf­rallt
gånnar fattiga småbönder.

En studie visar att en typisk farm på
1,7 hektar i Makhathini-regionen i Sydafrika årligen skulle,
genom anv?ndandet av Bt-bomull, spara tolv arbetsdagar och ungef?r
tusen liter vatten samt öka inkomsten med 85 USA-dollar.

Miljörörelsen f?rs?ker ofta skapa
en bild av ett kompakt motst?nd mot GM-gr?dor bland fattiga bönder
i tredje v?rlden. Hur f?rklarar man i s? fall den illegala spridningen
av Bt-bomull i Indien?

Miljontals b?nder ?r villiga att börja
odla dessa sorter eftersom de ser f?rdelarna. Det ?r efterfrågan
som styr denna spridning. Det ?r cyniskt av så kallade milj?v?nner
att vara emot försäljningen av f?rb?ttrade v?xtsorter
enbart p? grund av den tankl?sa principen att ta avst?nd från
en viss för?dlingsteknik.

Varf?r inte l?ta bönderna själva
f? v?lja?

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Lås upp alla artiklar!

 

Skriv upp dig på nyhetsbrevet, få en rabattkod som låser upp arbetaren.se i ett dygn