Inrikes

Industrin mot egen gengröda

Det är inget mindre än en tickande biologisk bomb. Spridningen har gått överstyr. Nu måste staten gå in och reglera användningen av genmodifierade grödor. Det är inte miljörörelsen som varnar. Inte heller handlar det om globaliseringskritik med krav på ”rättvis handel”. Nej, det är industrin själv som nu slår larm. I Indien har man nämligen […]

Det är inget mindre än en
tickande biologisk bomb. Spridningen har gått överstyr.
Nu måste staten gå in och reglera användningen
av genmodifierade grödor.

Det är inte miljörörelsen
som varnar. Inte heller handlar det om globaliseringskritik med
krav på ”rättvis handel”. Nej, det är
industrin själv som nu slår larm. I Indien har man nämligen
förlorat kontrollen över den genetiskt manipulerade bomullen,
verkar det. Utvecklingen oroar såväl bioteknikjätten
Monsantos licenstillverkare som den indiska jordbruksministern och
forskare, rapporterar tidskriften Nature Biotechnology. Om inte
regeringen sätter stopp för samvetslösa fröproducenter
och handlare på den svarta marknaden så hotar en biologisk
katastrof.

Det är ett budskap som borde stämma
till eftertanke. Bioteknikindustrin varnar ju sällan för
effekterna av sina produkter. Varningsropen brukar komma från
organisationer som Naturskyddsföreningen och Greenpeace. Men
det finns naturligtvis en bra förklaring till den nya rollen.

Sedan 2002 har dörren stått öppen
i Indien för genetiskt modifierade grödor (GM), efter
beslut av myndigheten Genetic Engineering Approval Committee, GEAC.
Den så kallade Bt-bomull som Monsanto utvecklat för att
stå emot insekter, med hjälp av genen från Bacillus
thuringiensis (Bt), täcker numera mer än 1,2 miljoner
hektar. En tredjedel av landets bomullsodling. Siffrorna borde få
industrin att jubla. Men 80 procent av Bt-bomullen är olaglig
– det vill säga icke-licensierad – och det är ett stort
problem, förklarar Sateesh Kumar, VD för Prabhat Agri-Biotech
i Hyderabad, i Nature Biotechnology (nr 11 2004).

Också på andra håll i
världen har varningar kommit efter att GM-grödor spridits,
bland annat genom att frön sålts olagligt. Men ingenstans
finns en sådan marknad för piratkopior som i Indien.
Redan 2001 upptäcktes en icke-licensierad variant av Bt-bomull
i delstaten Gujarat, men regeringen genomförde aldrig GEAC:s
beslut att förstöra bomullen, och företaget som sålde
de olagliga fröna straffades aldrig. Det fick handeln med denna
maskresistenta piratbomull att ta fart. Priset är inte ens
hälften av vad den legala kostar. Industrin tycker naturligtvis
att det är rena stölden och frågar sig varför
man i fortsättningen ska lägga många miljoner på
forskning och vänta i åratal på myndigheternas
godkännande.

Men ett ännu mer övertygande argument
för att regeringen ska ta i med hårdhandskarna är
hotet om en miljökatastrof. Det är bakgrunden till varningarna
som nu alltså lite överraskande kommer från industrin
själv. Och farhågorna tycks vara välgrundade. Skadeinsekter
kan nämligen bli immuna mot Bt-bomullen, vilket skulle ställa
till stora problem. För att undvika det måste man också
odla vanlig bomull, som motverkar Bt-resistenta gener hos insekterna.
Men det gör inte bönderna som odlar den olagliga Bt-bomullen.
Svarthandeln med Bt-bomull är dessutom svår att komma
åt. Indisk lag tillåter nämligen handel bönder
emellan, även med patenterade grödor. De som handlar med
GM-kopiorna kan följaktligen komma undan genom att maskera
sig till bönder. Regeringen har inte tagit problemet på
allvar hittills, hävdar företrädare för industrin.
Om två år kommer striden om Bt-bomullen att hetta till
betydligt, skriver Nature Biotechnology, när ytterligare tolv
varianter når marknaden.

Kampen mot genmanipulerade grödor har
alltid varit problematisk. Riskerna för miljö och hälsa
kan ställas mot möjligheterna att bekämpa hunger
och fattigdom. Med utvecklingen i Indien kan man konstatera att
även industrin sliter med motsättningar i argumentationen.

Öppna marknader och en lukrativ
kontroll över försäljningen är gammal logik.
Varning för miljökatastrof ny

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984