Inrikes

Är godis krig?

Brukar du köpa smågodis, tidningar och läsk? Visste du att man vid framställningen av de varorna använder ett ämne som heter Gummi Arabicum. Kanske har du läst det på innehållsförteckningen och undrat över vad det är. Ämnet gör att trycksvärta fastnar på tidningspapper, att karameller och piller får ett ytterhölje som håller dem fräscha, och […]

Brukar du köpa smågodis, tidningar
och läsk? Visste du att man vid framställningen av de
varorna använder ett ämne som heter Gummi Arabicum. Kanske
har du läst det på innehållsförteckningen
och undrat över vad det är. Ämnet gör att trycksvärta
fastnar på tidningspapper, att karameller och piller får
ett ytterhölje som håller dem fräscha, och hindrar
att det bildas bottensats i läsk. Företaget Gum Arabic
Company Ltd tillgodoser 80 procent av världens behov av detta
ämne – och som du säkert förstår är behovet
stort. Visste du att bin Ladin äger företaget och att
han därmed har monopol på industrin? Det visste inte
jag innan jag läste Oheligt krig av Loretta Napoleoni.

Krig kostar pengar. Det gör även
terror eller väpnad kamp.

Napoleoni visar att det är stora belopp
det rör sig om. Den moderna terrorekonomin, som hon kallar
det, har rört sig från statsanslag och kidnappning till
handel med narkotika och lagliga penningtransaktioner i den globala
ekonomin. Det statliga stöd som USA gav Contras i Latinamerika
och Mujahedin i Afganistan är i dag en gammal form för
finansiering förknippad med Kalla kriget och kampen mot kommunismen.
I dag är USA:s fiende en annan. Och, om man får tro Napoleoni,
betydligt mer hemma i den globala ekonomin än USA självt.
Pengar till bland andra UCK (Kosovos befrielsearmé), PLO
och IMU (Uzbekistans islamiska rörelse) kommer dels från
lagliga transaktioner: skatter, penningförsändelser från
utvandrare, välgörenhetsorganisationer, affärsverksamhet;
dels från illegal verksamhet: kriminalitet, smuggling och
överföring av inhemska tillgångar (skövling
och plundring). De här penningströmmarna är svåra
att spåra och att överblicka.

Napoleoni gör även en kostnadsanalys
av denna ekonomi. En självmordsbombare är inte dyr – i
en kostnadsanalys räknas inte det ovärderliga livet in
– även om familjen får ersättning. I de ockuperade
områdena i Israel/Palestina kan familjerna få 30 000
dollar för en sons eller dotters död från utomstående
sponsorer. Men även om man räknar sidokostnader – som
att någon måste bygga upp de familjers hus som skövlats
efter en självmordsbombare – är det här ett billigt
sätt att föra en kamp. Om man räknar bort ersättningen
till kaparnas familjer sägs den 11 september 2001 ha kostat
500 000 dollar, vilket ska ställas mot kostnaderna för
USA – 135 miljarder dollar för förlusten av egendom, uppröjning
och bidrag från den federala staten.

Det är tydligt att grunden för
det som i dag kallas terrorism kan sökas i Kalla kriget. Terrorbalansen
mellan öst och väst hjälpte många länder
ekonomiskt. Efter Sovjetunionens sönderfall lämnades länderna
i sticket. I detta tomrum växte nya organisationer fram – organisationer
som garanterade befolkningen säkerhet mot vissa gentjänster.
En oöverblickbar fattigdom, snarare än plötslig ideologisk
insikt, var grunden. Skalekonomier som byggde på skatteupptag
från en befolkning, som kanske inte hörde samman med
ett nationellt territorium, och andra ekonomiska transaktioner växte
fram och övertog de gamla staternas roll. IMU och PLO ger till
exempel arbete åt unga män och kvinnor och har ett slags
socialförsäkringssystem.

Att studera krigets ekonomi är intressant.
Napoleoni har valt det här perspektivet, i stället för
att ställa olika ideologier i centrum. Precis som Michael Moore
visar, framkommer då att handelsförbindelserna med USA
är viktiga för båda parter och att det handlar om
miljardbelopp. Kampen om oljan är en viktig drivkraft för
båda parter. Det är svårt att utläsa om Napoleoni
menar att det är kriget om de ekonomiska tillgångarna
som är grunden för konflikterna eller om de ekonomiska
tillgångarna används för

ideologisk krigsföring – men det lutar
åt det förra. Jag vet inte om Napoleoni tänker sig
att hennes studie ska kunna användas som en guide för
den som vill bekämpa terrorism eller för någon som
vill stödja väpnad kamp. Ska du fortsätta att äta
godis eller inte? En sak är i alla fall klar – om pengarna
kunde användas på annat sätt för alla dem som
knappt överlever dagen så skulle världen se annorlunda
ut.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Lås upp alla artiklar!

 

Skriv upp dig på nyhetsbrevet, få en rabattkod som låser upp arbetaren.se i ett dygn