Ledare

I terrorismens skugga

I USA försöker George W Bush hävda att landet under hans ledning är på väg att besegra terrorismen. För många amerikaner är den 11 september 2001 fortfarande i hög grad närvarande och Bushs trumfkort är att inga nya attacker har genomförts i USA sedan flygplansattackerna mot World Trade Center och Pentagon för tre år sedan. […]

I USA försöker George W Bush
hävda att landet under hans ledning är på väg
att besegra terrorismen. För många amerikaner är
den 11 september 2001 fortfarande i hög grad närvarande
och Bushs trumfkort är att inga nya attacker har genomförts
i USA sedan flygplansattackerna mot World Trade Center och Pentagon
för tre år sedan.

När den demokratiske kandidaten John
Kerry höll sitt finaltal vid demokraternas konvent i Boston
i juli hade han ett snarlikt budskap. Kerry lovade att al-Qaida
kommer att förlora och han lovade att ”använda våld
om det är nödvändigt”. Kerry lovade också
att rusta upp Amerika och sade att ”jag kommer aldrig att låta
någon internationell institution ha vetorätt över
vår nationella säkerhet”.

Skillnaden mellan Bush och Kerry är
alltså inte speciellt stor. ”Lika som bär”,
ansåg John Pilger på Aftonbladets kultursida den 30
juli.

Delar av det USA som nu demonstrerat på
gatorna i New York under republikanernas partikonvent hoppas ändå
på att Kerry ska vinna, medan många andra är utan
kandidat.

Gradskillnaden mellan en Bush i Vita huset
och en Kerry kan dock vara att den neokonservativa grupp som ideologiskt
låg bakom kriget mot Irak kommer att förlora sitt inflytande
och att risken för nya preventiva krig därmed minskar.

Richard Perle, som var vice försvarsminister
under Ronald Reagan, har beskrivits som hjärnan bakom Bushregeringens
aggressiva utrikespolitik. Han har formellt lämnat sin roll
som försvarspolitisk rådgivare åt Bush, men Perle
kan nog räkna med att få ett fortsatt inflytande om Bush
återväljs som president i höst.

I en intervju med danska Politikens Adam
Holm, som också publicerades på Expressens kultursida
den 20 april, ges en skrämmande inblick i de neokonservativas
tankevärld.

Kritiken mot Guantánamo avfärdas
lättvindigt och Perle hävdar envist att det finns ”entydiga
bevis” på förbindelserna mellan Saddam Hussein och
al-Qaida. Han slår fast att om kriget mot terrorismen ska
vinnas krävs ”beslutsamhet och vilja”.

De islamistiska grupper som är beredda
att använda terror som medel för att uppnå sina
reaktionära mål finns kvar och tycks snarast blomstra
i det irakiska kaos som USA:s krig och ockupation har skapat.

Tusentals människor har också
på tvivelaktiga grunder fängslats och förts till
USA:s hemliga eller slutna fängelser runt om i världen.
Under de tre år som gått sedan 11 september 2001 har
den nuvarande ledningen i Vita huset vägrat att erkänna
den mest elementära rättssäkerhet för de som
fängslas. Enligt USA:s egna siffror har misstänkta terrorister
från al-Qaida gripits i över 100 länder. USA har
inte tvekat att samarbeta med ökända regimer runt om i
världen och den diktator som under fältropet ”Krig
mot terrorism” sökt USA:s stöd har kunnat få
det.

Slutfacit av de tre senaste åren är
dystert: den frihet, demokrati och det öppna samhälle
som officiellt skulle försvaras efter 11 september har handlat
om godtyckliga militära aktioner, ett globalt upphävande
av rättssäkerhet och en officiellt sanktionerad återgång
till tortyr som förhörsmetod, där bilderna från
Abu Ghraib-fängelset i Irak till sist blev bevisen där
inga dimridåer kunde dölja verkligheten.

Terrorism som metod kan aldrig försvaras,
hur mycket dess orsaker än kan förstås. På
måndagen inleddes två dagar av landssorg i Ryssland,
och de första begravningar med kristna och muslimer sida vid
sida i sin sista vila hölls i Beslan i Nordossetien. Ryssland
har upplevt en rad svarta dagar där 90 personer dödats
i attacker mot flygplan, tio dödats i en självmordsattack
i tunnelbanan i Moskva och enligt officiella siffror på måndagen
335 personer i gisslandramat i skolan i Beslan.

Vem som låg bakom aktionen mot skolan,
där också 30 av angriparna dödades, är ännu
inte helt klarlagt. Det spekuleras om olika tjetjenska grupper och
kopplingar till al-Qaida.

Bilder på de barn som hamnade i detta
drama har upprört en hel värld och många har uttryckt
en förhoppning om att barn i framtiden ska förskonas från
terrorhandlingar av detta slag.

Konsekvenserna av gisslandramat i Beslan
utöver den mänskliga tragedin är ännu svåra
att överblicka. Men det kan befaras att tjetjeners förhållanden
i Ryssland kommer att bli ännu svårare och att de 75000
ryska soldater som håller Tjetjenien i ett järngrepp
knappast kommer visa någon hänsyn till mänskliga
rättigheter när andra civila, utom synhåll för
tevekamerorna, kommer att drabbas av hämnden.

I de delar av Kaukasus som ligger inom den
ryska federationen finns en etnisk mosaik av folkgrupper och det
är inte uteslutet att nya konflikter kan blossa upp i området.

Nu i höst är det fem år
sedan den ryska armén återigen gick in i Tjetjenien.
Då, 1999, var det ett svar på de dödliga explosionerna
i bostadshus i bland annat Moskva, som tillskrevs tjetjenska terrorister
och den invasion som Dagestan hade utsatts för. I augusti 1999
hade en grupp islamistiska terrorister under ledning av Sjamil Basajev,
utpekad som skyldig också till attacken i Beslan, proklamerat
krig i Dagestan, en grannrepublik till Tjetjenien.

Det ryska svaret blev en återockupation
av Tjetjenien.

Någon lösning av grundkonflikten
Tjetjenien-Ryssland har inte uppnåtts under dessa fem år
utan i stället har den tjetjenska befolkningen utsatts för
ett skoningslöst förtryck.

Både George W Bush och Vladimir Putin
leder länder som utsatts för brutala terroristattacker.
USA:s militära svar i Afghanistan och Irak har lika lite som
Rysslands agerande i Tjetjenien undanröjt terroristernas fortsatta
möjlighet att värva nya anhängare.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redakti[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984