Inrikes

Hiv-positiv utvisades till Tanzania

En lång rad personer och frivilligorganisationer hade skrivit under hans nådeansökan, där han bland annat hänvisar till hans barns rätt till kontakt med honom. Charles Ndangoya har vänt sig till Europeiska domstolen och anfört att Sverige bryter mot artiklarna 2, 3 och 8 i Europakonventionen, men även där fått avslag. – Det är ett dödsstraff. […]

En lång rad personer och frivilligorganisationer
hade skrivit under hans nådeansökan, där han bland
annat hänvisar till hans barns rätt till kontakt med honom.
Charles Ndangoya har vänt sig till Europeiska domstolen och
anfört att Sverige bryter mot artiklarna 2, 3 och 8 i Europakonventionen,
men även där fått avslag.

– Det är ett dödsstraff. Jag är
chockad. Jag trodde aldrig att Sverige skulle kunna göra så
här mot mina barn, säger Charles Ndangoya till Arbetaren.

Charles Ndangoya har avtjänat ett sexårigt
fängelsestraff för att han hiv-smittat två kvinnor
och efter det suttit ytterligare ett år på Norrtäljeanstalten
i väntan på om regeringen skulle benåda honom.
Under denna tid har han inte givits möjlighet att fortsätta
sin behandling på Huddinge sjukhus hivmottagning.

Enligt Charles Ndangoya är det rasism
som ligger bakom regeringens agerande.

– De brydde sig inte eftersom jag bara är
en svart man. De utlämnar mig till att dö. Min barn frågar
mig ”Varför hatar Bodström dig?”. Jag visste
inte att de förstår så mycket av det som sker.

Själv har Charles Ndangoya tidigare
röstat på socialdemokraterna men har nu fått en
annan bild av partiet.

– Det är inte bara skinheads som är
rasister. Det finns rasister både i regeringen och i rätten,
säger han.

– Jag vet att jag gjorde fel och önskar
att jag kunde få det ogjort. Jag kommer aldrig att göra
samma sak igen. När det kommer någon ny intern här
på fängelset berättar jag alltid att jag är
smittad för att den personen själv ska få avgöra
om han vill ha kontakt med mig. Jag skrev till Justitieministern
och bad om att benådas så att jag kan få komma
ut i samhället och förebygga aids.

Jan Hannerz, vårdare på Norrtäljeanstalten,
bekräftar att Charles Ndangoya verkat för att förebygga
aids på anstalten genom att ta initiativ till att Noaks ark
kom dit och informerade:

– Han är lugn och sansad och har skött
sina sysslor oerhört bra. När han mått dåligt
har han gått undan för sig själv. Det känns
otrevligt att vi inte vet hur det kommer att gå för honom.

I Tanzania väntar en framtid utan ordnat
arbete, bostad och de mediciner han behöver.

– Sanningen är att jag kommer att dö,
säger Charles Ndangoya. Jag känner panik och samtidigt
så mycket sorg.

När Arbetaren frågar Nådeenheten
vid justitiedepartementet varför inga hänsyn togs till
hans barn, svarar Gunilla Bererén:

– I nådeärenden är regeringen
fria att ta beslut utan att motivera dem,

Varför vill inte de ansvariga motivera
sitt beslut?

– Jag kan inte kommentera det.

Tre poliser eskorterade Charles Ndangoya
till Tanzania under söndagen men på grund av att de inte
hade med sig hans pass släpptes han inte in i landet. Han fick
sitta på en pinnstol hela natten medan poliserna åkte
till sitt hotell, berättar mannens flickvän Eva, som haft
telefonkontakt med honom. Under måndagen släpptes han
dock in i landet.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumer[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984