Godmorgon “Mona”

Jag var på hearing häromdagen, anordnad av jämställdhetsminister Mona Sahlin, vänsterpartiet och miljöpartiet. Hearingen var en avspark för en arbetsgrupp, tillsatt av riksdagen, som ska se över vad politiker och myndigheter kan göra mot vad man kallar ”Sexualiseringen av det offentliga rummet”. När Mona Sahlin inledningstalat fick en sexhövdad panel av genusforskare och experter säga […]

Jag var på hearing häromdagen,
anordnad av jämställdhetsminister Mona Sahlin, vänsterpartiet
och miljöpartiet. Hearingen var en avspark för en arbetsgrupp,
tillsatt av riksdagen, som ska se över vad politiker och myndigheter
kan göra mot vad man kallar ”Sexualiseringen av det offentliga
rummet”.

När Mona Sahlin inledningstalat fick
en sexhövdad panel av genusforskare och experter säga
några ord var. I mitten satt en man, David Tjeder, mansforskare
vid Stockholms universitet, som skojade till det om sin ”tupp
i hönsgården”-plats när han fick ordet – ett
skämt som föll platt till marken, det kan jag försäkra.
Trots att denna man (naturligtvis) var den enda i panelen som tillät
sig att ta upp publikens tid med att flamsa litegrann då och
då när han fick ordet, var det egendomligt att se vilken
låg nivå genusfrågorna ligger på när
de äntligen hamnar på statens bord.

Var paneldeltagarna verkligen inbjudna
för att känna och uppleva och inte för att lägga
fram fakta och forskning i ämnet?

Bara att diskutera huruvida det är
en ökad sexualisering, sexism, pornofiering eller könifiering
vi ser, tog sin tid – och inte kom man fram till något heller.
Visserligen var denna diskussion initierad av den kloka Tiina Rosenberg,
genus- och ”queerforskare” vid Stockholms universitet,
som påpekade att lite sexualisering kanske inte alltid är
det dummaste som kan hända, men hade Sahlin & Co haft initial
koll, hade fokus kanske varit lite mer koncentrerat.

De flesta i panelen var nog kloka inom sina
respektive områden, men jag fick en känsla att de egentligen
inte fått veta vad de förväntades komma med för
typ av information. Sari Kuovo till exempel, genusforskare vid juristfakulteten
vid Göteborgs universitet, sade rent ut att hon inte tänkte
tala om de juridiska aspekterna av temat för dagen – just de
juridiska aspekterna som jag var så nyfiken på! Tre
av deltagarna visade exempel på sexistisk Sisley-reklam –
den har vi sett förr.

Efter en diskussion där politiker och
experter tilltalades ”Mona”, ”Anette”, ”Sari”
och så vidare (det är annars inte direkt vanligt med
”Bengt” och ”Göran” i politiska diskussioner
på denna nivå, fick vi se en clownmonolog som skämtade
med kvinnors känslor av att vara nertryckta jämt.

Var har Mona Sahlin befunnit sig under de
senaste 30 åren av genusdebatt? Viljan och känslorna
finns visst, men var finns kunskapen och kraften? Om detta var kick-offen
inför en seriös process som så småningom kanske
ska leda till en lagändring var den mer än lovligt trevande.