Ledare

Cyniskt spel i Haiti

Drygt 200 år efter att frigivna slavar besegrat Napoleons armé och den 1 januari 1804 hissat Haitis flagga vid en självständighetsceremoni i Gonaïves är franska trupper åter i Haiti. Nästan 90 år efter att USA 1915 invaderade Haiti för att stanna kvar som ockupationsmakt till 1934 finns återigen marinsoldater från USA i huvudstaden Port-au-Prince. I […]

Drygt 200 år efter att frigivna
slavar besegrat Napoleons armé och den 1 januari 1804 hissat
Haitis flagga vid en självständighetsceremoni i Gonaïves
är franska trupper åter i Haiti. Nästan 90 år
efter att USA 1915 invaderade Haiti för att stanna kvar som
ockupationsmakt till 1934 finns återigen marinsoldater från
USA i huvudstaden Port-au-Prince.

I Centralafrikanska republikens huvudstad
Bangui sitter Haitis demokratiskt valde president Jean-Bertrand
Aristide med sin amerikansk-haitiska fru, Mildred Trouillot, och
undrar var han ska få en plats i exil. Förra gången
han störtades, 1991, blev den tidigare katolske prästen,
trots sin vänsterpopulism, väl mottagen i USA. 1994 invaderade
Bill Clinton på FN:s uppdrag Haiti och förde hem Aristide
till folkets jubel.

Men trots Aristides skickliga retorik
har haitierna förblivit det fattigaste folket i Amerika och
på måndagen hälsades i stället väpnade
rebeller med jubel när de tågade in i huvudstaden. Bland
de leende rebelledarna fanns Louis Jodel Chamblain, en ökänd
massmördare som ledde dödspatruller redan under 1980-talet,
då Jean-Claude ”Baby Doc” Duvalier med USA:s stöd
terroriserade landet.

I USA växer nu en proteststorm
med demokraten Jesse Jackson som pådrivande kraft. Jackson
anklagade på måndagen i CNN Bush för att ha gjort
en statskupp i Haiti och skickat Aristide till Afrika på ett
amerikanskt militärplan. Jackson kräver att kongressen
också utreder frågan om vem som har beväpnat rebellerna:
var det en CIA-operation?

Att Frankrike och USA nu bestämmer
vem som ska vara president i Haiti är horribelt och ett cyniskt
spel som knappast lär övertyga om att Paris och Washington
bryr sig om demokratins framtid i Haiti.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984